Henrik den helige

Död:0

Helgon, Biskop


Band 18 (1969-1971), sida 652.

Meriter

Biografi

Henrik den helige. Enligt den legendariska traditionen var H samtida med Erik den he- lige (bd 14) och namnes i Erikslegenden. Om H själv finns två legender: en som allmänt användes i liturgin, och en som förekommer i endast en handskrift (C 292, UUB) och som säger sig vara skriven »per quendam fratrem». Enligt legenderna kommer H från England, blir biskop i Uppsala och deltager i Eriks härtåg-korståg till Finland. Under sitt arbete att uppbygga och befästa den kristna kyrkan i Finland blir han dräpt. Då dråpsmannen sliter av honom hans huvudbonad och sätter den på sitt eget huvud, växer den fast. En markant uppgift i den senare legenden (i C 292) är att H kommer från England tillsammans med den påvlige nuntien Nicolaus Breakspeare, den senare påven Hadrianus IV (1154—1159). H kallas biskop i Uppsala och biskop i Åbo. Den första begravningsplatsen i Nousis i Finland och den senare translationen till Åbo domkyrka namnes.

Någon samtida uppgift om legendernas H finns ej. En Sigtunabiskop H som stupade 1131 i slaget vid Fotevik har dock onekligen mycket gemensamt med honom: namnet, yrket, verksamhetsområdet och den våldsamma döden fjärran från sitt biskopssäte. Av några forskare har denne H ansetts utgöra den historiska verklighet kring vilken en senare legendbildning ägt rum. Flertalet forskare torde dock ha godtagit legendernas huvudsakliga fakta: härtåget-korståget, martyrdöden i Finland och begravningen där.

H ingår som nummer fyra i den ena av de två korta bevarade Uppsala-biskopsläng-derna och är den förste i Åbolängden. De sparsamma underrättelserna om H:s person och liv har inte utökats vare sig i rimoffi-ciet Gaude cetus fidelium med tillhörande hymner eller i sekvensen Cetus noster letus esto och alleluiaversiklarna.

Henriksdagen firas i Sverige 19 jan och i Finland 20 jan, där translationsdagen infaller 18 juni. Endast i Linköping och i Åbo har festen högsta festgraden, totum duplex. Henrik förekommer i senare gudstjänstböcker. I ett graduale med litania (gradual-fragment 84) — säkerligen från Finland ¦— föreskrives, att hans namn skall uttalas två gånger i följd samt med höjd röst. Francis-kanerna förefaller ha haft ett visst intresse för H. I ett av miraklerna botas en francis- kanerbroder, och franciskanerna i Khvn ägde en H:relik.

Predikningar för H:dagen föreligger i en nutida utgåva. En förgylld H:monstrans i Åbo möter i en uppbörd av kyrksilver så sent som 1557. Av äldre historiker som behandlat H kan nämnas Ericus Olai och Johannes Magnus.

Författare

Toni Schmid



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Analecta hymnica medii sevi, 26 o 42 (Leipzig 1897 o 1903); Erik den helige, ed B Thordeman (1954); T Haapanen, Verzeichnis der mittelalterlichen Handschrif-tenfragmente. 1 Missalia. 2 Gradualia. 3 Bre-viaria (Hfors univ:s skrifter, 1922, 1925 o 1932, 4, 7 o 16); J Jaakkola, Pyhän Eerikin pyhimystraditsionin, kultin ja legenden synty (1921); dens, Finska folkets hist (1941); G Lindberg, Die schwedischen Missalien des Mittelalters, 1 (1923); A Maliniemi, Der Heiligenkalender Finnlands (Finska kyrko-hist samf:s handl :ar, 1925:20); dens, De sancto Henrico episcopo et martyre, 2. Le-genda nova. Sermones (ibid 1942, 45:2); dens, Documenta historica, ed Academia scientiarum Fennica, 9. Zur Kenntnis des Bre-viarium Aboense (1957); G A Moberg, Uber die schwedischen Sequenzen, 1 (1927); dens, Die liturgischen Hymnen in Schweden (1947); Necrologium Lundense, ed L Weibull (1923); J Rinne, Pyhä Henrik, piispa ja marttyyri (Finska kyrkohist samf:s handl:ar 1932: 33); A Scarin, Diss Hist de S Henrico fennorum apostolo, 1—2 (1737—38); T Schmid, Sveriges kristnande (1934); Scriptores rerum danicarum, 8 (1834); SRS 1—3 (1817—76).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik den helige, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid), hämtad 2019-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12878
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik den helige, urn:sbl:12878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid), hämtad 2019-04-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se