Meriter

Henrik Hartmansson, d 1367. Fader: Åboborgaren Hartman. Var kh i Sääksmäki 40, trol också kanik i Åbo, domprost där mellan 47 o 51, electus där senvåren 66, biskopsvalet bekräftat av påven 5 okt 66.

Biografi

H omtalas 1340 som kyrkoherde i Sääksmäki i Tavastland och vistades troligen för studier i Frankrike. Han utverkade i maj och juni detta år i Avignon några påvliga brev, dels riktade mot ett antal av hans sockenbor som sedan flera år tillbaka, trots exkommunikation osv, vägrat betala tionde, dels mot medlemmar av dominikanorden, som i hans församling insamlade medel samt höll gudstjänst vid flyttbara altaren.

1351 nämns H första gången som domprost i Åbo (hans företrädare Elof omtalas sista gången som levande 1347). Eftersom domprosten vanligen valdes bland kanikerna, hade H troligen därförinnan varit medlem av domkapitlet. Som domprost skymtar han ett antal gånger i urkunderna, dels som biskop Hemmings representant i dennes frånvaro, dels tillsammans med biskopen.

H valdes till biskop av Åbo domkapitel kort efter Hemmings frånfälle 21 maj 1366. Han begav sig sedan via Reval till kurian. 1 Reval beviljades han och hans följe lejd veckan efter midsommar (FMU 6722, jfr 758). 5 okt s å godkände påven Urban V i Avignon biskopsvalet, det första i Finland som fått påvlig bekräftelse. H utverkade samtidigt ett antal privilegiebrev för sig och sitt stift, bl a skyddsbrev och avlatsbrev för domkyrkan samt rätt att tillsätta en offentlig notarie med påvlig auktoritet. Han avled redan på återresan till hemlandet, troligen under första halvåret 1367. Hans lik fördes hem och begrovs i Åbo domkyrka. Efterträdarens val bekräftades av påven 8 nov 1367.

H:s testamentsexekutörer klagade 1369 vid påvestolen över biskop Johan Peterssons alltför grundliga åtgärder i samband med beslagtagandet av H:s kvarlåtenskap för påvestolens räkning. Biskopen beordrades att från beslagtagandet undantaga H:s fädernearv och personliga gåvor till sin domkyrka osv (Acta cameralia 729, jfr 718). Testamentet har gått förlorat men innehöll tydligen bl a en donation till S:t Görans altare i Åbo domkyrka. Ännu vid medeltidens slut ägde altaret H:s fädernegods Yrjölä (Yrjö = Göran) i S:t Mårtens.

Författare

Birgit Klockars

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Acta cameralia, 1 (1936): FMU 18 (1910, 35); J Gallén, La province de Dacie de l'ordre des frères précheurs (1946); J Jaakkola, Henricus Hartmanni (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929);PJuus-ten, Chronicon Episcoporum Finlandensium (H G Porthans skrifter i urval, 1, 1859); B Klockars, Biskop Hemming av Abo (1960); dens, Biskop H o andra donatorer till S:t Görans altare (FHT 1968); K G Leinberg, De finska klostrens hist (1890); dens, Det odelade finska biskopsstiftets hm (1895); Palm-sköldska fragmentet, ed A Maliniemi (Xenia Ruuthiana 1945); AboSvB.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Hartmansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12880, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgit Klockars), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12880
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Hartmansson, urn:sbl:12880, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgit Klockars), hämtad 2024-05-11.