Herkepæus, släkt



Band 18 (1969-1971), sida 673.

Biografi

Herkepæus (Herkepä, Herkepé), två av Finlands mest utbredda prästsläkter, sannolikt av gemensamt ursprung o härstammande från Härkäpää i Pernå (Nylands län). Deras genealogi har endast delvis kunnat utredas.

Den äldste kände med namnet var Erik Herkepä (d 1578), som efter studier i Rostock o Wittenberg blev magister o var rektor för Åbo skola 1555—59 o 1562—68 samt biskop i Viborg 1568—78. Under 1600-talet var personer med namnet H i flera generationer präster i Ffauho (Tavastehus län). Flera av dessa förde liksom andra personer, som torde ha hört till samma släkt, i sina sigill (Ruuth) ett sk talande vapen, grundat på att det finska ordet härkäpää betyder tjurskalle. I ett latinskt tal 1654 namnes Erik Herkepä bland Hauho-släktens förfäder.

Till den andra släkten H hörde under detta sekel flera generationer av präster i Tai-palsaari (Viborgs län). Kh där Laurentius H (d 1673) blev far till Petrus H, som var kh i Pielisjärvi (Kuopio län) från 1689. Denne blev far till advokatfiskalen i kommerskollegiet Christian H (d 1736).

Petrus H:s bror kh Andreas H (d 1705) i Pälkjärvi (Kuopio län) blev far till Per H (1691—1764). Denne uppger (bef:akter 1725), att han blivit tillfångatagen av ryssarna tillsammans med fadern kort före dennes död. Efter frigivningen ur fångenskapen 1722 var han 1722—23 mönsterskrivare vid det i Åbo län indelta livdragonregementet, från 1726 borgmästare i Enköping o från 1737 justitieborgmästare i Uppsala. Redan Linné kallade H en »ovettig karl». Den moderna forskningens genomgång av arkivalier har resulterat i karakteristiken »monomant prestigehungrig, härsklysten, trätgirig o oresonlig» (Petré). Särskilt har observerats hans osämja med andra medlemmar av magistraten i Uppsala o med universitetet. Efter att ha varit riksdagsman 1731 o 1740—41 angavs H 1741 för att på allmän rådstuga ha fört anstötligt tal om hattpartiet. En kommission (R 5624, RA) tillsattes, som dömde honom till tre veckors fängelse på vatten o bröd o avbön samt underställde ständerna frågan om han åter skulle få bli riksdagsman. Ständerna efterskänkte emellertid fängelsestraffet, o redan två år senare förklarades H även valbar till riksdagsman. Han representerade därefter Uppsala vid alla riksdagar 1746—62. 1752 fick H 4000 dlr smt i skadestånd för sina vedermödor 1741.

Per H:s son Anders Gottlieb H (f 1728, ej 1729; d 1787) stiftade Tankebyggarorden tillsammans med C F Eckleff (bd 12) 1753 o publicerade flera dikter i dess publikationer. Han var borgmästare i Nådendal 1764 —80 o riksdagsman 1765—79. Dennes son handlanden Petter Mattias H (1762—99) i Torneå blev far till guldsmeden o rådmannen Anders Gottlieb H (1794—1867) i Norrtälje.

En annan son till Per H, postmästaren vid Strömsholm i Kolbäck (Vm) Erik Johan H (1738—1808), blev far till postmästaren i Kalmar major Per Olof Herkepé (1772— 1855) o postinspektoren vid Strömsholm major Birger Johan Herkepé (1787—1858). P O H var en av de officerare som bevakade den fängslade Gustav IV Adolf efter statskuppen 1809. Kort därpå följde han sin hustrus broder J G de la Grange (bd 11) på dennes resa till Tyskland med brev till marskalk Bernadotte men hemsändes, då de la Grange fortsatte till Napoleon. I dec 1809 ingick han i den svit som ledsagade den avsatte konungen på resan till Tyskland. Hans son Olof Georg August Herkepé (1817—70) deltog 1849 i dansk tjänst i blockaden av Stettin o avancerade sedan i sv tjänst till kommendör 1866. 1867 blev han chef för den nyinrättade Sjökrigsskolan.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Landshövdingens i Upps und skr 8 dec 1726, KK:s bef:akter 6 sept 1725, RA; regementsräkenskaper före 1724, Kr A; Georg Luthers ms Taipalsaari-släkten H, Ge-neal fören:s arkiv, Sthlm; fragment av guldsmeden A G H:s arkiv, Roslagens mus, Norrtälje; FackelBrödrens Matrickel 1757, arkivet på Grönsöö, Enköping; prof A R Cederbergs excerpter om släkten H, FRA.

M Akiander, Hm för Wiborgs o Borgå stift (1868); G Annerstedt, UU:s hist, 3:1—2 (1913—14); A Bergholm, Sukukirja, 1—2 (1901); [G M Björnstjerna,] Olof Georg August Herkepé (KrVAH 1871, s 14 ff); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760 —66 (1953); P Bång, likpr över L H :s änka Anna Cröel (1690); Carlander; S Carlsson, Journalen över Gustaf IV Adolfs fängelsetid (PHT 1943); H E Charlottas dagbok, 8 (1939); Ekstrand; FBH; Grape; G Hafström, K Sjökrigsskolan 1867—1942, 2 (1942); K W Herdin, Gammalt o nytt. Kulturbilder från skilda tiders Uppsala. Ny ser (1937); Christopher H, Hist o oeconomisk beskr öf-wer Hauho sokn (1756), s 10 f; C Hulthan-der, Biogr ant:ar från Carlberg 1792—1892 (1892); Härkäpää-suvusta (HArk, 15, 1897: avd 2, s 49—53); P Juusten, Chronicon episcoporum Finlandensium (1799); J Kle-berg, Amiralitetskoll-Marinförvaltn. Biogr ant:ar 1634—1934 (1934); Kommerskoll; J Kruse, Hedvig Charlotta Nordenflycht (1895); V Lagus, Åbo akad:s studentmatr, 1—2 (1891—95); K G Leinberg, Det odelade finska biskopsstiftets hm (1894); dens, Åbo stifts hm 1554—1640 (1903); C v Linné, Ant:ar öfver nemesis divina (1878), s 37; Malmström; B Medin, Carl Jacob v Schantz ant:ar från åren 1808—09 (PHT 1952); K R Melander, Eerik Härkäpää (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929); Millqvist; T Petré, Uppsala ... 1619—1789 (Uppsala stads hist, 3, 1958), särsk s 255 f; J W Ruuth, Suomen rälssimiesten sineteistä lopulla 1500-lukua ja alussa 1600-lukua (HArk 11, 1891); H Samzelius, Det gamla Torneå (PHT 1901); A F Skjöldebrands memoarer, 4 (1904), s 15, 223; R Swedlund, Privatarkiv från Enköping i ULA (UFT 45, 1935), s 98; Sv silversmide 1520—1850, 4 (1963); UUM, 1 (1900), s 393; T Virtanen, Naantalin asukkaat verotusja varallisuusolet 1700-luvulla (Turun historiallinen arkisto, 8, 1942), särsk s 60 ff. — J Rudbeck, Kanslirådet Karl Fredrik Eckleff (1930).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herkepæus, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12894, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12894
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herkepæus, släkt, urn:sbl:12894, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se