Meriter

Herner, Sven, f 22 juni 1865 i Vinslöv (Krist), d 18 dec 1949 i Lund. Föräldrar: spannmålshandl Sven Johnsson o Pernilla Jonsdtr. Mogenhetsex vid h a l i Malmö 26 maj 85, inskr vid LU 3 mars 87, teol fil ex 31 maj 88, FK 31 maj 89, FL 25 nov 92, disp pro gradu 29 april 93, FD 27 maj 93, TK 18 febr 98, disp för docentur 25 febr 99, docent i exegetisk teologi 14 mars 99, prästv 11 jan 00, eo prof i exegetisk teologi o kh i Stångby o Vallkärra 12 aug 02, utnämnd till TD 26 april 07, prom i Uppsala 24 maj 07, prof i exegetisk teologi vid LU o kh i Husie o V Skrävlinge 1 jan 09, Kristianstads nations i Lund inspektor 11—30, kh i Stångby o Vallkärra 1 febr 12—30 april 21, censor vid studentex 14:—32, led av Lunds stadsfullm 23—34, inspektor vid Lunds folkskolesem 25—36.

G 28 aug 00 i Friggeråker (Skar) m Jenny Emilia Maria Aurén, f 19 juli 67 i Falköpings landsförs, d 26 aug 40 i Lund, dtr till kamreraren Nils Peter A o Sofia Josefina Stockhaus.

Biografi

H disputerade 1893 inom filosofiska fakulteten i Lund (Syntax der Zahlwörter im Alten Testament) men övergick därpå till teologiska fakulteten, där han efter vederbörliga examina 1899 utgav en avhandling för docentur (Den mosaiska tiden, I; del II utkom 1900). Från 1899 var H docent i exegetik i Lund, från 1902 professor. Han sysslade därefter hela sitt liv med Gamla testamentet, dess språk, teologi och betydelse för nutiden. På Nya testamentets område utgav han blott mindre skrifter.

Redan som ung fördes H in i den då rätt nya frisinnade teologin, och räknades såsom lärjunge till Pehr Eklund. På kontinenten hade den gammaltestamentliga forskningen fått en ny inriktning, inte minst genom Julius Wellhausens och H:s samtida Hermann Gunkels skrifter. H blev en avgjord förkämpe för den nya historiska syn på bibeln, som dessa företrädde. Tillsammans med E Stave, S A Fries och F A Johansson bröt han väg för denna i Sverige, men mötte ofta motstånd från konservativ teologi och kyrkliga kretsar. Detta gjorde H till en stridsman, men fronten gick inte mellan en sekulariserad och en kristen syn utan mellan en modern, historisk bibelsyn och en äldre bibeluppfattning. H menade alltid, att den historiska bibelsynen ledde till en rätt förståelse av kristendomens innebörd. Själv stammade H från ett hem, som var starkt engagerat i de nordskånska fri- och lågkyrkliga väckelserörelserna. Han kom emellertid att lämna där rådande tänkesätt och blev en alltmer avgjord förkämpe för sambandet mellan kyrka och stat, vilket han ansåg som den bästa garantin för lärofrihet. Denna låg honom alltid särskilt om hjärtat, och han motarbetade ivrigt alla försök att inskränka den; han var motståndare till alla tankar på en »menighetsfakultet». Men han bibehöll alltid en avgjort kristen inställning. Under hans under tidigare år ibland hårda polemik dolde sig djup personlig fromhet.

Som forskare drogs H till undersökningar, där exakta eller statistiska metoder kunde tillämpas. Hans efterträdare J Lindblom, säger, att H utmärktes av »sinne för logik, benägenhet att finna problem som ingen annan tänkt på och kärlek till detaljen». Många års mödor nedlade han på ett precisionsarbete, som kunde synas otacksamt, nämligen förbättringar och kompletteringar till Mandelkerns stora konkordans. Resultatet, en skrift på 144 sidor, blev ett för ordundersökningar i bibeln oundgängligt hjälpmedel, tills en ny upplaga av nämnda konkordans, med utnyttjande av H:s skrift, 1937 kunde utges. Vid sidan av sitt minutiösa filologiska exegetiska arbete, tillämpat också i andra undersökningar, utgav H mer lättlästa skrifter (t ex om Israels profeter). Hans undervisning och produktion på det gammaltestamentliga området betydde för många en introduktion i modern bibelforskning. För att dennas resultat skulle föras ut bland lärare och präster skrev H många artiklar i tidskriften Kristendomen och vår tid, vid vars grundande han medverkade (1906) och vars redaktion han tillhörde, tills den upphörde (1933).

Lika angelägen som H var att genomföra den historiska bibelsynen på vetenskapens område, lika ivrigt verkade han för att den allmänna bildningen i landet, där enligt hans mening bibeln borde inta en central plats, skulle komma i åtnjutande av teologins landvinningar. Därför utgav han populära skrifter och ägnade sig särskilt åt läroböcker, avsedda för olika stadier inom universitets- och skolundervisning; detta syfte tjänar boken Israel, dess sed, land, historia och Messias (1922) samt hans Israels historia, som många generationer elever läste; även Jesu liv blev en mycket använd skolbok. Som emeritus utgav H Bibeln eller den Heliga Skrift med förklaringar, 1—3 (1931—39), en fullständig kommentar till sv kyrkobibeln, även innefattande apokryferna.

H bekämpade ivrigt en sådan ortodoxi, som ställde sig oförstående till historisk bibelsyn. I den »Segerstedtska striden» arbetade han för T Segerstedts utnämning till professor i religionshistoria vid teologiska fakulteten i Lund. På kyrkomötet verkade han för större lärofrihet för präster samt för större lekmannainflytande i sv kyrkan. Där liksom i Lunds domkapitel och teologiska fakultet kämpade han ivrigt för trosfrihet, ofta tillsammans med Magnus Pfannenstill. Själv tillhörde han aldrig de mest radikala men krävde obönhörligt frihet för alla att uttrycka sin åsikt och var alltid färdig att försvara den präst som angreps på grund av bristande renlärighet. Han hade dock förståelse för uppriktig fromhet också i konservativa former och var själv djupt rotad i luthersk tro, vilken han tolkade i frisinnad riktning.

H var starkt intresserad av matematik och juridik, och det är signifikativt, att han gärna sysslade med Gamla testamentets räkneord samt dess lagar. Detta intresse framträdde också i hans många praktiska värv. Han deltog intresserat i ledningen av Lunds universitet och i arbetet för studenternas bästa, det sistnämnda särskilt såsom nationsinspektor och ordf i Lunds studenters kreditkassa. I Lunds stadsfullmäktige var han en verksam medlem och samarbetade lätt med olika grupper.

Lindblom karakteriserade H vid hans bortgång så: »Vad de gamla romarna kallade probitas, redbarhet och rättskaffenhet, var en av H:s utmärkande egenskaper. Häri var han ej möjlig att överträffa.» Lindblom tilllägger, att man också kunde nämna diligentia, noggrannhet och reda, såsom för H utmärkande.

Författare

Ragnar Bring

Arkivuppgifter

Brev från H till M Pfannenstill (50-tal) jämte strödda brev i LUB o till S A Fries i UUB.

Tryckta arbeten

Se LTJM 1949—50, Lund 1951, s 207—209. Vidare: Israels historia, Jesu liv och Bibeln. 8. uppl Sthlm 1950. 165 s, 1 karta.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 12 aug 1902, nr 5, RA.

Inbjudn till TD :promotionen i Uppsala domkyrka 24 maj 1907 (1907); J Lindblom, nekr över H (HVLÅ 1949—50); dens, nekr i Sv teol kvartalskr, 1950; LUM 1949—50; A v Rosen, nekr över H i Religion o kultur 1950. — Födelsedagsart i DN 21 juni 1940; nekr i SvD 19 dec 1949.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Herner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12923, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Bring), hämtad 2024-04-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12923
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Herner, urn:sbl:12923, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Bring), hämtad 2024-04-28.