Meriter

Hèrnod, Torsten Robert, f 11 okt 1885 i Torp (Vnl), d 13 jan 1957 i Sthlm (Osc). Föräldrar: kronolänsmannen Karl Robert H o Ingeborg Charlotta Theresia Holmberg. Elev vid Härnösands h a l 98—03, anställd vid Kramfors ab:s skogskontor i Backe (Vnl) 03—08, vid samma företags huvudkontor i Kramfors 08—10, vid försäljningskontor för trävaror o cellulosa i London 10—11, kamrer vid Holmsunds ab:s kontor i Sundsvall 12—19, disponent vid samma företags industriförvaltn i Holmsund 19—20, VD där 22—26, i Munksunds ab i Luleå 26—29, i Sv cellulosa ab (SCA) 29-—17, ordf i Norrbottens o Västerbottens läns handelskammare 29, i Sv trämassefören 30—37 o 41—42, i Sv cellulosafören 31—32 o 38—40, led av järnvägsrådet 31—45, av 1932 års handelskomm 32, adjung led av Nämnden för Konjunkturinst 37—55, ordf i Sveriges allm exportfören 38—45, led av rikskomm mars 40 —maj 42, ordf i Pappersmasseförb 40—43, led av 1942 års jordbrukskomm maj 42—maj 46, ordf i Norrlands skogsvårdsförb 42—47, led av styr för Sv träforskningsinst 42—47, ordf i Sv interkontinental lufttrafik ab 43—44, led av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering febr 44—45. — LIVA 43, HedLIVA 50.

G 1) 29 okt 16 i Sundsvall m Signe (Singan) Anna Maria Nordgren, f 4 maj 94 där, d 6 april 36 i Sthlm (Osc), dtr till konsul Carl Johan N o Amalia Maria Elisabet Altin; 2) 12 juni 37 i Khvn (enl vb för Engelbr, Sthlm) m Ingrid Anna Kristina Stén i hennes 2:a g, f 10 juli 10 i Sthlm (Ad Fredr), d 2 sept 66 i Gbg (Domk), dtr till bankdir Ola Kristian Helmer S o Dagmar Helena Södermark.

Biografi

H växte upp på Torpshammars bruk i Medelpad. Han fick därigenom tidigt kontakt med skogsindustrin och skogsbruket, dit hela hans aktiva tid sedan blev förlagd. Under den svåra kris som drabbade skogsindustrin efter första världskriget visade han sin duglighet först som platschef och sedan även som VD för Holmsunds ab. Detta ledde till att han erhöll uppdraget att som VD organisera och leda Munksunds ab med dotterbolag. Dessa företag hade övertagit den rörelse, som bedrivits av ab Ytterstfors-Munksund, som gått i konkurs 1925. Under H:s chefstid uppfördes Munksunds sulfatfabrik. Sedan Ivar Kreuger 1929 bildat Sv cellulosa ab (SCA) som moderbolag för ett stort antal skogsindustriföretag i norra Sverige, bland dem Kramfors ab och Holmsunds ab, kallade han H till VD för detta företag, vars huvudkontor förlades till Sthlm. De i koncernen ingående företagen hade så gott som alla ekonomiska svårigheter. Många av dem var konkurrenter ifråga om råvaruinköp och försäljning av färdiga produkter. Med bibehållande av en betydande självständighet för de skilda företagens verkställande direktörer skapades under H:s ledning en funktionsduglig koncern med en förhållandevis god ekonomisk ställning. Till detta bidrog starkt H:s förmåga att tillvarata kunnande och erfarenhet hos sina medarbetare, av vilka två, Gustaf Göranson och Axel Enström, i tur och ordning skulle efterträda honom som chefer för SCA. H lämnade ledningen för SCA i samband med en omorganisation, som bl a innebar att koncernens huvudkontor flyttades till Sundsvall.

H spelade en ledande roll inom många av skogsindustrins och skogsbrukets organisationer och utnyttjades också för andra uppdrag. Han gjorde en betydande insats i samband med industrins Finlands-insamling 1940 (Finlandsinsaml Industria) och erhöll därför storkorset av Finlands Vita Ros. Genom H:s förmedling överlämnades till utrikesminister Günther 1944 medel, som ställts till förfogande av sv industrier för utgivande av Den sv utrikespolitikens historia.

H var en intresserad golfspelare och en av grundarna av Lidingö golfklubb. Han hade ett stort intresse för historia, personhistoria och topografi, särskilt rörande norra och mellersta Norrland. Speciellt intresserade honom Medelpads historia. Han hade mycket lätt för att uttrycka sig i tal och skrift och hade en stor personlig charm, som gjorde det lätt för honom att få kontakt med människor av skilda kategorier.

Författare

Bertil Haslum

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Anförande vid lunchen den i 7 december 1931 i anledning av Cellulosalaboratoriets invigning. Sthlm 1932. 6 s. [Ur Svensk pappers-tidning 1931.] — En resa i Västerbotten för hundra år sedan. [Omsl.] Sthlm 1938. 23 s. (Västerbottens gille, Stockholm, Serieskrift nr 3.) — Skogen — vår största naturtillgång, föredrag hållet på Svenska teknologföreningen. Sthlm 1939. 20 s. (Index, månadsskrift utg av Svenska handelsbanken, årg 14, 1939, maj : Supplement.) [Eng uppl:] The forest - Sweden's greatest natural asset. Sthlm 1939. 19 s. (Supplement to Svenska handelsbanken^ Index June 1939.) —Industrien och Norrlands folkförsörjning (Industriens norrlandsutredning, 1. Industrien och Norrlands folkförsörjning, orienterande föredrag, Sthlm (tr Upps) 1941, s 7—27). — Exportindustrierna och handelsspärren (Vår folkförsörjning i avspärrningstider, 1, Sthlm (tr Norrköping) 1941, s 31—46). — Skogsindustrien under avspärrningstid (ibid, s 47—59). — Något om skogen och skogsindustrin i vårt land (föredrag vid Sällskapet Iduns sammanträde den 1 dec. 1945) (OoB 1946, Sthlm, s 113—124). — Glimtar från det svunna Medelpad. Föredrag vid Medelpads fornminnesförenings och Sundsvalls turistförenings årsmöte pingstdagen 1949. Sthlm 1949. 22 s. — Ytterligare art i Sv papperstidning.

Källor och litteratur

Finlandsinsaml Industrias arkiv, RA; Härnösands h a l:s arkiv, HLA; prot o andra handl:ar i SCA :s centralarkiv, Merlo, Timrådalen.

Munksundsindustrierna 1861—1961 (1961); Pappersmasseförb 1907—1957 (1957); Väd 1949 o 1955; E Wästberg, Tjugofyra herrar (1939). — Nekr:er i dags- o fackpress.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten R Hèrnod, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12929, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Haslum), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12929
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten R Hèrnod, urn:sbl:12929, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Haslum), hämtad 2024-04-25.