S Gottschalk A Geijer

Född:1850-05-25 – Eskilsäters församling, Värmlands län (på Rosenborg)
Död:1924-07-16 – Österåkers församling (AB-län), Stockholms län

Industriidkare, Arméofficer


Band 17 (1967-1969), sida 26.

Meriter

7 Geijer, Salomon Gottschalk Alfons, halvbror till G 5, f 25 maj 1850 på Rosenborg, Eskilsäter (Värml), d 16 juli 1924 i Österåker (Sth). Föräldrar: disponenten Carl Gustaf Reinhold G o Lovisa Lolly v Geijer. Studentex i Örebro 29 maj 67, inskr vid XJU 20 sept s å, kadett vid krigsskolan på Karlberg 17 jan 68, officersex 30 april 69, underlöjtn vid Svea art:reg 27 aug s å, löjtn 21 maj 75, informationsoff där juni 75—maj 77, led av kommissionen ang undervisn vid art:reg 76, art:stabsofficer 9 maj 77—5 mars 86, sekr i art:kommittén 31 okt 77—21 mars 78, kapten 3 nov 82, fullm i Jernkontoret 89—19 (styr:ordf 12— 19), major i armén 19 sept 90, chef för art:staben s d—29 juli 95, led av styr för KTH 91—96 o 12—19, major vid Wendes art:reg 5 aug 92, led av styr för Uddeholmsbolaget 93—19 (ordf från 17), överstelöjtn 6 april 94, tf chef för 2.'a Göta art:reg 7 april s å, överste o chef där 29 juli 95, chef för l:a Svea art:reg 7 jan 98, ordf i art .-kommittén s å, led av styr för Trafikab Grängesberg—Oxelösund 1899 (ordf 1901—04, v verkst dir 1903—16), generalmajor 12 aug 02, generalfälttygmästare o inspektör för art samt chef för art:dep s d—30 okt 03, generalmajor i reserven 30 okt 03, led av styr för Sv järnvägarnas arbetsgivare fö ren 06 (v ordf 08, ordf 13— 19), ordf i styr för Försäknab Hansa 14— 19, avsked ur militärtjänsten 1 juni 17, led av järnvägsrådet 17—18, led av ett flertal styr:r. — LKrVA 88, Jernkontorets stora GM 14.

G 6 maj 85 i Sthlm (Svea art) m Anna Katarina (Ketty) Glosemeyer, f 13 nov 61 där (Ty), d 26 april 41 där (Osc), dtr till grosshandl Albert Heinrich Nicolaus G o Rosalie Maria Windrufva.

Biografi

Gottschalk G:s far och farfar var indelta officerare, samtidigt anslutna till bruksnäringen och delägare i det stora släktföretaget Uddeholm. Den unge, oförskräckte och högt begåvade G hade alltså tvenne närliggande levnadsbanor att välja på. Han kom att verka inom båda och började som militär. Med utpräglat teknisk läggning var det naturligt, att han valde genivapnet artilleriet. Där hade nu en mäktig omvandling kommit i gång. Denna sjudande nydaningsepok passade helt G:s energi och skapande, praktiska läggning. Tidigt skaffade han sig en god grund att bygga på ej minst genom utlandsstudier. Han befordrades snabbt och blev den ledande kraften inom vapnet under de årtionden han tjänstgjorde inom detta.

Mycket tidigt framhöll G nödvändigheten av en intim taktisk samverkan mellan infanteri och artilleri och ansåg att utbildningen i denna nya taktik bäst bleve tillgodosedd genom fälttjänstövningar med olika vapenslag. Som regementschef uppsatte han Andra Göta artilleriregemente och grundade det för hela artilleriet viktiga skjutfältet i Skillingaryd.

På skjutteknikens område införde G den franska metoden för indirekt riktning med dess revolutionerande inflytande på artilleriets gruppering och användning. Han följde noga övergången från fram- till bakladdning, från kanonen m/1881 med tätring och fram till den högmoderna, ännu i tjänst varande kilmekanismpjäsen m/1902. Stort intresse ägnade han åt att få fram en god fälthaubits och lyckades 1901 få en fälthaubitsdivision införd vid artilleriregementena. Han deltog även verksamt i det arbete som resulterade i införandet av geväret ml 1896, karbinen m/1894 och revolvern m/1887.

Som chef för artilleristaben verkade G vid utarbetandet och genomförandet av artilleriorganisationen inom 1892 års härordning. Han handhade därvid bl a de omfattande organisationsåtgärderna för de nya regementenas uppsättande och förläggning. Likaså tog G verksam del i förberedandet av 1901 års härordning. Han utarbetade därvid artilleriets organisation så väl, att denna ännu under första världskriget var av hög klass.

Som delägare i Uddeholmsbolaget släppte G under sin militära karriär dock aldrig kontakten med bruksrörelsen. När han redan 1903, om ock med sorg i hjärtat, lämnade sitt vapenslag för att helt ägna sig åt bruks- och affärsbanan, hade han som generalfälttygmästare nått chefsposten. Vid Grängesbergsbolaget och till detta anknutna malmbolag sökte G särskilt främja transportfrågorna. Han medverkade även vid första »malmavtalet» med staten 1907 rörande de norrländska gruvfälten. Inom Tekniska högskolans styrelse verkade G för samarbete mellan högskolan och Jernkontoret. Inom det sistnämnda genomfördes på hans initiativ en rad administrativa förändringar. Sålunda inrättades en särskild överingenjörsbefattning och anskaffades en elektrisk försöksugn vid Trollhättan som blev ett mönster på malmsmältningens område och gav Sverige ett stort försprång inom den elektriska tackjärnstillverkningen. För höjandet av Jernkontorets kapital till förmån för högre teknisk utbildning och bergsvetenskaplig forskning påyrkade han, att tackjärnsverk och järnmalmsgruvor skulle få vinna anslutning. Förslaget om järnverken antogs med påföljd att kontorets fonder ökades med 1,5 miljoner kr. 1919 lämnade G sin andra levnadsbana — den i järnets tjänst — högt skattad för sina gedigna tekniska och ekonomiska kunskaper, för sin mångkunnighet och för sin inspirerande energi.

G var medred för Artilleri-tidskrift 1883— 94.

Författare

Jonas Hedberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, KrA. — Ingvar Andersson, Uddeholms hist (1960); An-teckn:r om K Svea art:reg 1794—1894 (1898); H Fleming, nekr (Art:tidskr 1924); E Kinander, nekr (JKA 1924); G A E La-gerfelt, Minnesskr med anledn af art:stabens 100-årsdag (1911); Leijonhufvud (1906); L Tingsten, Hågkomster (1938). — Nekr:r i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Gottschalk A Geijer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Hedberg), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12977
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Gottschalk A Geijer, urn:sbl:12977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Hedberg), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se