K Reinhold Geijer

Född:1849-04-23 – Nyeds församling, Värmlands län
Död:1922-03-27 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Filosof, Psykolog


Band 17 (1967-1969), sida 24.

Meriter

6 Geijer, Karl Reinhold, f 23 april 1849 i Nyed (Värml), d 27 mars 1922 i Uppsala. Föräldrar: bruksägaren Christoffer Wilhelm G o Justina Maria Augusta Wennérus. Studentex vid Karlstads h a l vt 66, inskr vid UU 28 jan 67, FK 14 dec 71, disp 21 maj 72, FD 31 maj s å, doc i praktisk filosofi vid UU 28 dec 76, vid LU 7 maj 80, förest för teoretiska provårskursen vid Lunds h a l ht 80—vt 88, prof i teoretisk filosofi vid UU 6 juli 88—1 juni 14, ordf i styr för Uppsala läns folkhögskola 91—96. — LHVU 89.

G 25 nov 91 i Sthlm (Klara) m Carolina (Calla) Johanna Gustava Branting, f 25 nov 69 i Hjo, d 19 okt 34 i Sthlm (Engelbr), dtr till apotekaren Carl Johan B o Maria Carolina Lundh.

Biografi

Reinhold G studerade först romanska språk och disputerade 1872 på ett ämne ur äldre fransk litteraturhistoria. Han ägnade sig därefter åt filosofiska studier och blev 1876 docent i praktisk filosofi vid Uppsala universitet efter att offentligt och framgångsrikt ha försvarat en venia legendi-avhandling om förutsättningarna för en praktisk filosofi inom den leibnizska metafysikens ram. 1880 blev han docent i samma ämne vid Lunds universitet. Efter en dramatiskt spännande befordringsstrid med Pontus Wikner, då prof i Kristiania, och Uppsaladocenten E O Burman som farligaste medtävlare, utnämndes han 1888 till Sigurd Ribbings efterträdare som prof i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet.

Aktstyckena i denna befordringsstrid, ej minst G:s egna gransknings- och besvärsskrifter kastar ett smickrande ljus över hans filosofiska forskartyp och forskargärning både som filosofihistoriker och kritiker. Under studier i Göttingen 1879 och 1880 hade han trätt i beröring med Hermann Lotze och dennes närmaste efterträdare, den ej minst som psykolog framstående G E Muller. G räknade sig till Lotzes »varmaste beundrare» (jfr G:s genmäle, Humanistiska sektionen contra den sakk nämden ..., 1887, s 40, 45), trots sin mot dennes rums- och tidsläror övade kritik. Kring honom kom i fortsättningen hans viktigaste arbeten att kretsa. Genom att i ett av dem påvisa samt på behörigt sätt utfylla en »lucka» i Lotzes teori för de sk lokaltecknen (såsom de för vår rumsåskådning närmast grundläggande förutsättningarna) vann G stort bifall bland sv såväl som utländska fackmän. Denna insats visade honom tillika väl förtrogen med samtidens psykologiska och psykofysiologiska forskning. Han kom också senare att verka som en kraftfull pionjär såväl för psykologins som för pedagogikens studium i vårt land. Enligt G borde psykologin behandlas »närmast såsom en erfarenhetsvetenskap». För en idealistisk filosofi besitter den såsom sådan »en alldeles omätligt stor propedeutisk betydelse», då den verksamt förbereder »den analytiska regress, som i sin fortgång leder eller skall leda till rent spekulativa . . . principer för världsförklaringen». Gentemot Harald Höffding hävdar han därför (i Underdåniga besvär öfver det större akad konsist :s förslag..., 1888, s 54) den enligt Lotze såväl som enligt honom själv »icke blott ur religiös och religionsfilosofisk synpunkt oumbärliga, utan redan för allt slags positiv metafysik lika grundväsentliga tanken om ... ett i och för sig existerande i allra eminentaste mening absolut och oändligt väsen såsom all (relativ och ändlig) verklighets yttersta grund». Trots sin stegrade, mer tidsenliga uppskattning av den empiriska forskningens landvinningar innebär detta, att G fasthåller vid ett kämstycke i den boströmianism, han i Uppsala hade insupit hos Sigurd Ribbing och C Y Sahlin och i Lund kunnat befästa under tankeutbyten med Axel Nyblæus och P J H Leander.

Som vetenskaplig skriftställare uppställde G och motsvarade själv höga krav på åskådlig konkretion och klarhet. Han fordrade innehåll i tänkandet. Han var även angelägen om att vinna och behålla personliga kontakter med utländska tänkare och tankeströmningar och var en flitig besökare av internationella fackkongresser. Sitt intresse för den högre allmänbildningen betygade G bl a genom att 1882—00 utge och redigera Ny svensk tidskrift.

Författare

Alf Nyman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av G:s arkiv samt strödda brev från G i UUB (bl a 18 st till A Noreen). Brev från honom även i RA o i KB (bl a 19 st till V Rydberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1916, Uppsala 1917, s 68 f. Vidare: Rousseaus pedagogiska naturevangelium (Svenskt arkiv för pedagogik, 6, 1918, Uppsala, s 61—102). — Pesta-lozzi och Herbart, 1—3 (ibid, s 115—158, 195—229). — Utgivit C J Boström, Grund-linien eines philosophischen Systems, Leipzig 1923, XXXIX, 300 s (tills med H Gerloff).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 6 juli 1888, nr 12, RA. — UUM ht 1916 (1917). — JMekr i SvD 28/3 1922.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Reinhold Geijer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Nyman), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12981
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Reinhold Geijer, urn:sbl:12981, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Nyman), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se