Meriter

Gislén, Torsten Richard Emanuel, f 21 juni 1893 i Kalmar, d 26 aug 1954 i Lund. Föräldrar: landskamreraren Knut Albert G o Anna Elin Augusta Dandenelle. Studentex vid Jönköpings h a l 15 maj 11, inskr vid UU 14 sept 11, FM 15 dec 16, FL 28 maj 21, disp 27 maj 24, FD 31 maj 24, doc i zoologi 1 okt 24, allt i Uppsala, prof i zoologi vid LU 16 sept 32, led av 36 års lärarutbildn:sakk dec 35–nov 38, ordf i rådet för Lunds stifts kyrkobröder 36—39; ordf i Lunds djurskyddsfören 38—40, ordf i Lunds kyrkobrödrakår 46–50. – LFS 33, LVVS 43.

G 14 juni 28 i Nynäshamn m Guro Johanne Weman, f 1 maj 01 i Bergen, Norge, dtr till direktören Klas W o Johanne Catarine Bergh.

Biografi

Från sin far hade Torsten G övertagit ett livligt intresse för naturen, både för växter och djur, och hans första avhandling var botanisk: Beiträge zur Anatomie der Gattung Utricularia, som publicerades 1917. Först trettiotre år senare följdes den emellertid av ett annat botaniskt arbete, en ekologisk undersökning av förekomsten av kovallen, Melampyrum pratense, i Sverige. Men det var särskilt liljorna, som blev föremål för G:s praktiskt-botaniska intressen, och han brukade gärna demonstrera sina praktfulla odlingar av dessa i Lund och i sommarhemmet i Blekinge.

G:s zoologiska produktion var mycket mångsidig men dominerades i början av undersökningar av tagghudingarnas, särskilt liljestjärnornas, byggnad och systematik, på vilket område G avancerade till den internationellt ledande forskaren. De första arbetena på detta gebit ledde vidare i två riktningar, som emellertid var artskilda, en anatomisk-embryologisk, en hydrografiskt-marinbiologisk. Den förstnämnda utgjordes av en utredning i större format, Affinities between the Echinodermata, Enteropneusta and Chordonia, 1930, dvs den djurgrupp, till vilken manteldjuren, lansettfisken och ryggradsdjuren hör. Det är komplicerade embryologiska och jämförande-anatomiska problem som här behandlas, till vilkas lösning G lämnade ett uppmärksammat bidrag. Hans installationsföreläsning Evolutional series towards death and renewal, sysslade även med tagghudingar och rönte den för en naturvetenskaplig avhandling sällsynta äran att citeras av en utländsk skönlitterär författare, nämligen John Steinbeck i hans reseskildring, Sea of Cortez, a leisurely journal of travel and research (1941).

Den andra huvudriktningen, på vilken G slog in i slutet av 1920-talet, gav som första resultat Epibioses of the Gullmar Fjord, 1929–30, där han ger en skildring av de hydrografiska förhållandena i Gullmarsfjorden och dennas littorala djursamhällen; detta arbete bildar en hörnsten för all senare forskning på detta gebit med Kristinebergs zoologiska station som utgångspunkt. Här införde G för första gången i sv marinbiologi dykardräkten som medel att komma havsdjuren inpå livet och blev en av föregångsmännen på ett numera både i vetenskap och sport mycket populärt arbetsfält. Åren 1928–30 företog G en jordenruntresa med längre uppehåll i Japan och Kalifornien och gjorde marinbiologiska undersökningar och insamlingar vid norra Stilla havets båda stränder. Bearbetningen av materialet och källorna tog avsevärd tid i anspråk, och först 1943–44 publicerades resultaten i en serie på fyra delar: Physiographical and ecological investigations concerning the littoral of the Northern Pacific.

Detta arbete utgör en brett upplagd översikt av de ekologiska förhållandena i hela norra Stilla havet. I del 1 och 2 har en omfattande sammanställning gjorts av de yttre faktorer, som kan påverka faunan, såsom vattnets och luftens temperatur, ström-, tidvattens- och vindförhållanden, expositionsgraden, jordbävningskatastrofer etc. Därpå följer huvudsakligen på grundval av författarens egna studier på Japans och Kaliforniens stränder en analys av de viktigaste associationernas förekomst och gränser i vertikal led, närmast beträffande tidvattensområdet, och framhäves speciellt de intressanta skiljaktigheter, som uppträder vid en jämförelse mellan oceanens östra och västra kuster. I del 3 sammanställs rön och iakttagelser av den excentriska utbredningen hos en rad olika arter inom öst- och västpacifikens kustområden, varvid den roll understrykes, som de relativt höga vattentemperaturerna kring Japan spelar. Del 4 innehåller slutligen en analys av de historiska och hydrografiska faktorer, som påverkat och påverkar sammansättningen och utbredningen av den benthoniska västamerikanska varmvattensfaunan. Bland de hydrografiska faktorerna görs en intressant analys av utbredningen och betydelsen av det starkt syrefattiga skikt, som ligger på måttligt djup längs kusten och som betingas av cirkulationsförhållandena i havet; bland de historiska läggs en särskild vikt vid transgressionerna och regressionerna i Panamaområdet och de klimatiska fluktuationerna, speciellt under tertiärtidens olika skeden.

Utom de här skildrade huvudinsatserna inom zoologin och hydrografin publicerade G talrika mindre ekologiskt-djurgeografiska avhandlingar om de europeiska lökgrodorna, den egendomliga parasitmasken Leucochloridium, landplanarien Rhynchodemus, ensam i sitt slag i Norden, de europeiska arterna av snäcksläktet Fonticula m m. Uppmärksammade bidrag från G:s senaste produktion är vidare ett arbete om totala antalet djurarter i Sverige med ett underhållande avsnitt om organismernas spridning genom luften, ett annat om den underjordiska Lummelundaån på Gotland och dess grottfauna och ett tredje ett projekt om utgrävning av Öresund till ett sådant djup, att det salta atlantvattnet skulle kunna intränga i Östersjön med uppenbara konsekvenser för klimat och fiske – men man bör i detta sammanhang lägga märke till att författaren själv kallar det ett tankeexperiment.

Under läsåret 1951–52 var G tjänstledig för att deltaga i den danska djuphavsexpeditionen med Galathea under dess färder i västra Stilla havet samt för ekologiskt-systematiska studier över den terrestriska evertebratfaunan i det isolerade skogsområdet i sydvästra delen av Australkontinenten. De i förhållande till den korta tiden ansenliga samlingar som då sammanbragtes bearbetades till stor del av specialister med intressanta resultat. Den sammanfattning som G säkerligen avsett att ge kom dock aldrig till stånd, och det förefaller troligt, att strapatserna under denna långfärd blev en bidragande orsak till hans sedermera snabbt försämrade hälsa.

Vid sidan av sin professur hade G att under en längre tid, 1934–46, sköta föreståndarskapet för Limnologiska institutionen i Lund och Limnologiska laboratoriet i Aneboda, en befattning för vilken han lämpade sig genom den vidsträckta omfattningen av hans intressen. Som akademisk lärare och även som människa hade han en utpräglad, kanske inte i alla sammanhang lika uppskattad pedagogisk läggning, men verkade samtidigt stimulerande genom en ännu under senare år bevarad entusiasm för olika företeelser i naturen. Den av honom införda kursen i hygien och de obligatoriska exkursionerna för blivande lärare i Lund har efterhand införts på studieplanerna i zoologi vid övriga universitet. Under dessa exkursioner kom G:s egen mycket vidsträckta artkännedom till nytta; på detta område kunde ingen akademisk lärare i ämnet vid den tiden mäta sig med honom. För Zoologiska museets förkovran nitälskade G och tröttnade aldrig på att under resor eller vid andra kontakter med utländska kolleger anskaffa nytt material till samlingarna.

Djupt förankrad i barndomsintrycken från de tidigare skolåren i Kalmar och med starka band fästad vid sina föräldrar kom G på äldre dagar att gång på gång styra sin kosa till Kalmartrakten och Öland, och den religiösa anda som vilade över föräldrahemmet tog han också i arv. Han arbetade in i det sista aktivt i kyrkobrödrarörelsen och medverkade vid andaktsstunder i söndagsskolor och på sjukhus. Huru den visserligen inte bokstavstrogna, men i vissa stycken nästan ortodoxa kristendom, som G omfattade, kunde förlikas med hans i de vetenskapliga skrifterna uttalade anslutning till utvecklingsläran, är ett problem, vilket dock inte tycks ha medfört någon konflikt för honom själv.

Författare

Bertil Hanström

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se LUM 1949–50, 1951, s 168–170. Vidare: Exkursioner till Blekinge, Öland och Vätterbygden 1949 och 1950 (Fauna och flora 46, 1951, Upps & Sthlm, s 137–161). – Naturen och människan (Kristen — icke kristen. Personliga deklarationer, Sthlm 1951, s 45–49). –The turboscope, an apparatus for demonstrating a large number of microforms. Lund 1951. 8 s. (FS, förhandlingar, bd 21:8.) – Vetenskap i Sovjet (Frikyrklig ungdom 1952, Upps... (tr Motala), s 119, 122 f). – Ett par nya svenska fyndorter för ätlig groda (Fauna och flora 48, 1953, s 147–150). – Med Galathea-expeditionen till de stora havsdjupen i Filippinergraven (Statens naturvetenskapliga forskningsråd. Årsbok 7, 1952/53, Sthlm 1954, s 175–184). – Exkursioner till Östergötland och Öland från Lunds zoologiska institution höstarna 1952 och 1953 (Svensk faunistisk revy 16, 1954, Sthlm, s 4–18). – Ölands djurgeografi (Natur på Öland. Under red av R Sterner och K Curry-Lindahl, Sthlm 1955, 4:o, s 104–109). – Från Filippinerdjupen till Västaustralien. Sthlm (tr Upps) 1955. 192 s. – Crinoids from depths exceeding 6000 m (Galathea report, vol 2. Scientific results of the Danish deep-sea expedition round the world 1950–52, Khvn 1956, s 61 f, 1 pl). – Zoo-geography of the Swedish amphibians and rep-tiles. With notes on their growth and ecology. Sthlm 1959. (8) s, s 199–397. (Ur Acta vertebratica, vol 1:3.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 26 juli 1927, nr 2, 16 sept 1932, nr 88, RA. – LUM 1949–50 (1951); O Nybelin, minnesteckn över G i Minnestal hållna i VVS . . . 1953–57 (1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten R E Gislén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13079, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hanström), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13079
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten R E Gislén, urn:sbl:13079, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hanström), hämtad 2024-04-19.