Carl Christoffer Gjörwell

Född:1766-01-19 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1837-11-14 – Jakobs församling, Stockholms län

Arkitekt


Band 17 (1967-1969), sida 156.

Meriter

2 Gjörwell, Carl Christoffer, son till G 1, f 19 jan 1766 i Sthlm (Jak), d 14 nov 1837 där (ibid). Studerade vid FrKA, erhöll belöningar där 86 o 88, elev till L J Desprez 88, anställd vid stadsarkitektkontoret i Sthlm 92 o ånyo 96, studieresa till utlandet 94— 96, agreé vid FrKA 96, stadsarkitekt i Sthlm 14 okt 03, k arkitekt s å; prof:s namn 08. — LFrKA 03.

G 24 febr 04 i Sthlm (Klara) m Elisabeth Maria Bromell, f 23 maj 75 där (ibid), d 11 april 43 där (Jak), dtr till assessorn Carl Magnus B o Elisabet Bosell.

Biografi

G fick en mycket gedigen utbildning samtidigt som hans förmåga tidigt togs i anspråk. Som elev till O Tempelman vid Konstakademin blev han prisbelönt 1786 och 1788. Akademins arkitekturskola hade ännu inte fått fast form, och det är möjligt att G deltagit i undervisningen vid stadsarkitektkontoret, som under 1700-talet även fungerade som skola för arkitekter. C H König, mest känd för sina läroböcker i mekaniken och byggnadskonsten, var stadsarkitekt. Kontorets ledande kraft var dess v stadsarkitekt, E Palmstedt, en av den gustavianska epokens mest betydande konstnärer.

I början av 1788 erhöll G i uppdrag att biträda Desprez vid det stora slottsbyggnadsföretaget på Haga. Han blev snart sin lärares mest betrodde medarbetare. Desprez var byggnadstekniskt ointresserad och dessutom alltför upptagen för att nämnvärt ta personlig del av projektens detaljutformning i stor skala. Idéprogrammen skisserades upp under samtal vid ritbordet. Arbetsritningarnas utförande och ansvaret för byggnadernas uppförande lades i G:s och en arbetsledares händer. På sin dödsbädd framhöll Gustav III som sin uttryckliga önskan, att Desprez och G skulle »bibehållas vid sina funktioner». Slottsbygget avbröts emellertid efter kungens död. Men till Hagaprojektet hörde förutom slottet även andra anläggningar, varav en del blev färdigställda. Definitivt nedlades de av Gustav III planerade arbetena på Haga 1798 och G uteslöts då ur staten. Efter kungens död 1792 erhöll Desprez i uppdrag att med sin medhjälpare utföra den stora om- och tillbyggnaden av Karlbergs slott för inrymmandet av en »krigsakademi». Ritningarna utarbetades av G.

Redan på 1790-talet togs G i anspråk i inte så få sammanhang samtidigt som han var knuten till Desprez ateljé. Han utförde bl a ritningarna till Jokkis herrgård i Finland 1792—94, erhöll 1792 anställning vid stadsarkitektkontoret samt anlitades 1794 av Palmstedt vid ombyggnaden av Sofia Albertinas palats.

Det var sannolikt genom C F Fredenheims beskydd som G fick göra en lång studieresa söderut »för att erhålla finare smak och större skicklighet». Våren 1794 reste han sjövägen via Alger till Livorno, uppehöll sig sammanlagt ett och ett halvt år i Rom och företog vidsträckta resor i norra och mellersta Italien. Han återvände hem över Wien, Prag, Dresden, Berlin och Köpenhamn och var i nov 1796 åter i Sthlm (resan skildrad i brev till familjen; utdrag i KB). I hög grad ambitiös ägnade han sig med hänförelse åt sina studier. Han var fysiskt klen och hade anlag för melankoli men synes ha ärvt föräldrarnas av samtiden prisade älskvärdhet och naturliga väsen.

Omedelbart efter återkomsten till Sthlm fick G tillfälle att visa sin under studieresan förvärvade »större skicklighet». I Sthlm var fullbordandet av Norrbroleden och ordnandet av omgivningarna norr och söder om slottet sekelskiftets mest komplicerade och omtvistade byggnadsföretag. Palmstedt, som i tjugo år varit företagets ledare, beviljades avsked 1801. Till hans efterträdare utsågs J Lidströmer, chef för mekaniska departementet vid Karlskrona örlogsstation. G ställdes till dennes förfogande. Som byggnadsteknisk expert var Lidströmer mycket anlitad och anförtroddes bl a restaureringen av det 1802 brandhärjade Wrangelska palatset. G fick i uppdrag att utarbeta restaureringsplanen. Samtidigt var G sysselsatt med två stora byggnadsföretag, det Westmanska huset vid Adolf Fredriks kyrka i Sthlm och Åbo akademi. Det förra huset stod färdigt 1799 och förslaget till akademihuset approberades i början av 1801. Alltför upptagen för att leda byggnadsarbetena i Åbo överlät han uppgiften åt Desprez-eleven G F Bassi, men det var G:s ritningar som i allt väsentligt kom att ligga till grund för byggnadens utformning. Akademihuset visar en vidare utveckling av tankegången vid det Westmanska husets projektering, en strävan mot en enklare arkitektonisk utformning. Det förra var försett med ett kolonnprytt mittparti, mittrisalit, och en rusticerad rytmiskt indelad bottenvåning, det senare utformades utan kolonner, med framhävande av byggnadsblocket och den nakna muren, en byggnadsstil som fick en avgörande betydelse för de två närmaste decenniernas produktion i Finland.

1802 togs G:s tjänster på nytt i anspråk av Gustav IV Adolf för uppförandet av Drottningens paviljong vid Haga. Här till-lämpade han i större skala en av tiden mycket uppskattad herrgårdstyp, en huvudbyggnad i två eller tre våningar och i dess längdriktning utgående lägre flyglar med platt balustradkransat tak. Samma kontur visar den av Tempelman tidigare byggda Gustav III:s paviljong på Haga. Det mest representativa exemplet på denna typ är det av G 1804—15 omgestaltade Sävstaholms slott. Empirekaraktären är här förnimbar i de horisontalt utdragna byggnadslängorna. En inverkan av det senare 1700-talets engelska smak framträder i det starkt betonade sambandet med parklandskapet. G blev nyantikens mest anlitade arkitekt för ny- eller ombyggnad av herresäten. Hans förnämsta arbeten är herrgårdarna Ebbetorp 1799—1800, Garpenberg 1801, Åda 1803, Sperlingholms slott 1804—15 och Taxinge-Näsby slott 1807—13. Vid restaureringen av Örbyhus och Rydboholms slott komponerade G rum i tidens »götiska» smak, vilket emellertid var en sällsynt företeelse i hans produktion.

1803 blev G stadsarkitekt efter König. Landets betryckta ekonomiska situation kom att innebära en period av stagnation såväl för den privata byggnadsverksamhet, som skulle bevakas av stadsarkitekten, som för dennes sysslor i tjänsten. Dock förtjänar hans i dessa sammanhang utförda arbeten, funktionellt genomtänkta och arkitektoniskt välkomponerade tullhus, magasin, bodlängor etc, ett omnämnande.

Fr o m 1819 var G Vetenskapsakademins arkitekt. Hans första uppdrag blev ombyggnaden av det av honom själv ritade och av akademin nu förvärvade Westmanska huset vid Adolf Fredriks kyrka. 1825 igångsattes omfattande ombyggnadsarbeten av Sthlms observatorium som pågick ännu vid hans död.

G:s mest betydande arbete blev det under en lång byggnadstid (1817—33) uppförda Garnisonssjukhuset på Kungsholmen i Sthlm, en långsträckt byggnad med framspringande flyglar och tempelfronton med halvkolonner på mittpartiet. Utmärkande för hans projekt var ett paviljong- och korridorsystem, som var ekonomiskt förmånligt och praktiskt. Sjukhuset, effektfullt placerat, präglas av en till monumentalitet stegrad enkelhet. Det tillhör det tidigare sv 1800-talets förnämsta arkitekturskapelser. G var även en skicklig inredningsarkitekt och har bl a utfört altaruppsättningen och predikstolen i Kungsholms kyrka.

G:s verksamhet spände över ett gränsskede mellan två stilepoker. Den sv nyantika byggnadskonsten var under fransk påverkan skapad främst av Palmstedt och Desprez. Empiren omkring sekelskiftet fortsatte det senare 1700-talets antikiserande tendenser och blev samtidigt inledningen till en sv nyklassicism, för vilken nya ideal och värden blev utslagsgivande. G:s arbeten visar en obruten och följdriktig utvecklingslinje. På ett tidigt stadium starkt influerad av Desprez och Palmstedt utvecklade G detta arv i en nykter och återhållsam funktionell klassicism. Han kom att representera en för det sv konstlivet traditionell orientering, som under följande halvsekel åter blev en faktor att räkna med.

Författare

Carine Lundberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Teckningar o gravyrer av G i Nat:mus o UUB. Stor saml brev till G i KB (Ep G 19:1) samt brev från o till fadern. Hans ämbetsarkiv o ritn:r i stadsarkitekternas arkiv o i ritn:saml nr 250, SSA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:r i byggnings- o äm-betskoll arkiv, sekr:s ekonomiprot i magistratens o rådhusrättens arkiv, allt i SSA; Prot o handl 1796—98, 1803, 1806—12, led:matr, handteckn:saml, FrKA. — H Alm, Sthlms observatorium (SSEÅ 1930); H Blom, Slussområdets bebyggelse i äldre tiden (SSEÅ 1933); L M Bååth, Helgeandsholmen o Norrström, 2 (1918); H Gornell, Den sv konstens hist under 1800-talet (1946); C J Gardberg, Den nyantika stadsbyggnadskonsten i Åbo 1800—80 (Skrifter utg av Hist samf i Åbo, 3, 1952); C G Gjörwell, Bibliotekarien C C G:s familjebref (Sv memorarer o brev, 2, 1900); A Hahr, Sv arkitektur (1938); E Hultmark, FrKA:s utställn:r 1794—1887 (1935); R Josephson, Stadbyggnadskonst i Sthlm intill år 1800 (1918); dens, Sv 1800-talsarkitektur (tidskr Arkitektur 1922); H Julin, Westmanska huset (SSEÅ 1954); dens o G Hesselman, Ett storbygge för hundra år sedan (SSEÅ 1948); Lexikon för konst: G H König (1958); B Lindberg, Garnisonssjukhuset i Sthlm (SSEÅ 1937); L Looström, Den sv konstakad 1735—1835 (1887); A Löfgren, Näckströmstrakten o Packaretorgs-viken (SSEÅ 1932); T 0:son Nordberg, Karlbergs slott genom tiderna (1947); dens, Wrangelska palatset (SSEÅ 1947); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer . . ., 1—2 (1925—28); Martin Olsson, Ulrika Eleonora el Kungsholms kyrka (Sthlms kyrkor, 3, Sveriges kyrkor, 1915—20); Å Setterwall, Erik Palmstedt (1945); SKL; Sv slott o herresäten: Ebbetorp (N F 1923), Haga (N F 1933), Säfstaholm (1908), Taxinge-Näsby (1908), Vibyholm (1908), Örbyhus (1909); S Wallin, Byggnadsskick i herrgårdar, boställen o städer (1947); N G Wollin, Kungsträdgården i Sthlm, 2 (SSEÅ 1924); dens, Karl XII:s torg (SSEÅ 1925); dens, Des-prez i Sverige (SAK:s publ, 45, 1937); dens, Allm konsthist (1947).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Christoffer Gjörwell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carine Lundberg), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13088
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Christoffer Gjörwell, urn:sbl:13088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carine Lundberg), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se