Lorens Glansenstierna

Född:1672-08-10 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1740-01-05 – Nikolai församling, Stockholms län

Arméofficer, Fortifikationsofficer


Band 17 (1967-1969), sida 159.

Meriter

Glansenstierna, Lorens (före adl Glans o Glansberg), f 10 aug 1672 i Sthlm, d 5 jan 1740 där (Nik). Föräldrar: fänriken vid Dalreg Olof Glans o Maria von der Huden. Inskr vid UU 20 febr 84, volontär vid fortifik: kontoret 90, underkonduktör vid fortifik i Dorpat 10 maj 95, löjtn vid C G Skyt-tes reg 27 juni 00, kaptenlöjtn där 22 okt 00, kapten vid fortifik i Dorpat 27 maj 03, generalkvartermästarlöjtn vid finska armén 17 jan 11 o k konfirm med överstelöjtn:s titel vid fortifik 25 febr 17, generalkvartermästarlöjtn vid jämtl armén juni 18, adl 10 okt 19 (introd 20), överstelöjtn vid fortifikationsbrigaden i Finland 28 maj 23, generalkvartermästarlöjtn vid Sthlmsbrigaden 5 juni 39.

G 1) 00 m Margareta Elisabet v Grünewald, d 26, dtr till assessorn i Revalska borgrätten Reinhold v G; 2) 1734 m Elsa Creutz, f 24 aug 81, d 17 jan 68 i Åbo, dtr till riksrådet greve Johan C o frih Anna Johanna Sparre.

Biografi

Då G 1690 antogs som volontär vid fortifikationskontoret i Sthlm, kallade han sig Glansberg. Efter krigsutbrottet 1700 utnämndes han till kaptenlöjtnant och 1701 till regementskvartermästare i Dorpat. Under den ryska belägringen av staden ledde han befästningsarbetena på ett mycket förtjänstfullt sätt.

Vid Dorpats kapitulation i aug 1704 blev G krigsfånge hos ryssarna. Enligt vad han själv berättar erbjöds han anställning i den ryska armén av själve tsar Peter — ett erbjudande som han dock avvisade. Efter frigivandet i okt kom han först till Reval och senare till Viborg, där han som han skriver »blev ständigt stående vid finska armén, bevistandes alla kampanjer och aktioner som där förefallit». Han var med om det misslyckade företaget mot Petersburg sommaren 1706. Under tåget mot Ingermanland i aug 1708 ledde han överskeppningen av trupperna över Neva vid Teusina men blev därvid svårt sårad. På rekommendation av generalen Carl Nieroth utnämndes han 1711 till generalkvartermästarlöjtnant.

Under de fortsatta striderna med ryssarna var G så gott som ensam som fortifikationsofficer vid den finska armén. Efter reträtten ur Finland kom han i dec 1714 totalt utblottad till Kalix. I ett brev i sept 1715 berättar fortifikationskontoret, att G »måst all sin lilla egendom förlora samt låta hustru och barn flykta från den ena orten till den andra, till dess de omsider ha måst sätta sig neder här i Stockholm, varest han till sitt och deras uppehälle har måst fördjupa sig i gäld och skuld, så att jämväl krediten för honom alldeles stannat». Hans ställning förbättrades något sedan han 1717 erhållit överstelöjtnants lön. 1718 kom G till den jämtländska armén och gick under återtåget ur Norge med förtruppen av Armfelts karoliner över fjällen. De sista krigsåren deltog han vid försvaret av den sv ostkusten och befäste 1720 Skansholmen utanför Nyköping.

Utnämnd 1723 till chef för finska fortifikationsbrigaden fick G sin förläggning till Fredrikshamn och ledde där de stora befästningsarbetena av staden, tills de avstannade 1725. I ett betänkande om Finlands försvar i april 1732 föreslog han bl a att en reservarmé skulle organiseras, Tavastehus och Helsingfors befästas och en galärflotta byggas för att skydda de inre kommunikationerna i landet. I juni 1739 fick G transport till Sthlm, där han dog påföljande år efter 50 års oavbruten militärtjänst.

Författare

Alf Åberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Ansökn:r o meritfört:r, ar-méen, i Militaria, RA; Likvidationer, Försvars- o befästningsplaner, Biografica, Finland: Stads- o fästningsplaner, Fredrikshamn, allt i KrA. — T Boberg o E Maijström, Tretusen man kvar på fjället (1944); K Fortifik:s hist, 6: 2 (1919) o 4: 1 (1930); KKD 11 (1916); J A Nordberg, Karl XII:s hist (1740); S Nordenstreng, Fredrikshamn såsom befäst .gränsort o stapelstad (1909).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lorens Glansenstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13089, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13089
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lorens Glansenstierna, urn:sbl:13089, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se