B Hugo Grauers

Född:1869-01-08 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1942-12-26 – Göteborgs Annedals församling, Västra Götalands län

Maskiningenjör, Matematiker


Band 17 (1967-1969), sida 246.

Meriter

Grauers, Bror Hugo, f 8 jan 1869 i Norrköping (Olai), d 26 dec 1942 i Gbg (Annedal). Föräldrar: snickarmästaren Jacob Fredrik G o Ida Carolina Ekelund. Mogenhetsex vid Gbgs h latinlärov 31 maj 89, inskr vid LU 24 sept s å, FK där 30 maj 91, inskr vid KTH ht 91, civiling 94, FL vid LU 8 maj 00, disp pro gradu 23 maj 00, FD 31 maj 00, vik lektor i matematik o fysik vid Malmö tekn elementarsk 00, lektor i mekanik, maskinlära o mek teknologi vid Norrköpings tekn elementarsk 01, o i matematik o mek vid Chalmers tekn läroanstalt (Chalmers tekn institut från 14) 29 juli (tilltr 1 sept) 08, prof (lektoratet ombildat till professur) där 29 sept 11 (tilltr 1 jan 12), rektor där 4 juli (tilltr 1 aug) 13—9 jan 34. Sakk för Chalmers tekn läroanstalts omorg 13, för Chalmers tekn instituts omorg 19—21 o för den högre tekn undervisn 29—32. — LVVS 10.

G 5 aug 01 i Malmö (Caroli) m Ebba Ingegerd Maria Ekelund, f 3 juli 74 i V Ingel-stad (Malm), d 13 jan 66 i Lund, dtr till kronofogden Svante E o Mina Hopp.

Biografi

Efter endast två års studier i Lund avlade Hugo G fil kandexamen, men då lärarebanan ej syntes honom ekonomiskt lockande, fortsatte han sin utbildning vid Tekniska högskolan och blev civilingenjör inom fackskolan för maskinbyggnad. Som ingenjör tog han anställning som elektriker vid Lunds hospital för att passa de där nyinstallerade dynamomaskinerna. Under fritimmarna återupptog han sina matematiska studier. Så småningom förde dessa honom fram till doktorsgraden i mekanik. Efter vikariatstjänstgöring som lärare blev han först lektor vid Tekniska elementarskolan i Norrköping och 1908 vid Chalmers tekniska läroanstalt i Gbg, där han stannade under sin återstående tjänstetid som huvudlärare i mekanik, ett av de för blivande ingenjörer mest betydelsefulla ämnena.

Sin största insats vid Chalmers utförde emellertid G såsom administratör. Läroanstalten hade under prof August Wijkanders energiska och framsynta ledning ryckt upp i nära paritet med Tekniska högskolan, om inte till namnet så till gagnet, åtminstone enligt industrins uppfattning. Hösten 1913 nödgades Wijkander på grund av ohälsa dra sig tillbaka som chef för Chalmers och G utsågs till hans efterträdare. Under sin tjugoåriga verksamhet som rektor arbetade han oförtrutet för att hävda institutets ställning. Det gällde att få chalmersingenjörerna tillerkända samma kompetens för statliga tjänster som tillkom de från Tekniska högskolan utgångna civilingenjörerna, det gällde att skaffa institutet ökade och bättre lokaler och att förse det med flera och bättre avlönade lärarekrafter. I flera avseenden hade han framgång. Nya laborationslokaler uppfördes inom institutets gamla kvarter. Nybyggnad för fysik och kemi restes på det område, där nu Chalmers tekniska högskola upptar en hel stadsdel. Utbildningen förlängdes, och frågan om chalmersingenjörernas kompetens fick en gynnsam lösning. Men det eftersträvade målet, omorganisationen till högskola, nåddes först fyra år efter hans avgång som rektor. Hans efterträdare har tacksamt erkänt, att utan G hade det ej skett så snart.

Den arbetsbörda, som åvilade G som professor och rektor, hindrade honom att i den utsträckning han önskat bedriva vetenskaplig verksamhet inom det område som var hans, nämligen elasticitetsteorin. Under slutet av 1920-talet inträffade i Sthlm ett missöde, då ett nybyggt fartyg fick sin botten intryckt vid stapelavlöpningen. G tillkallades som sakkunnig för att utreda händelsen. Resultatet blev bl a en avhandling, där han bidrog till att klargöra plana plattors svängnings- och knäckningsförhållanden. Liknande problem behandlades ytterligare i två uppsatser. Även under sin tid som emeritus sysslade han med elasticitetsteoretiska spörsmål.

Som lärare kännetecknades G av ett säreget lugn. Han tycktes aldrig ha bråttom, och han gav sina åhörare tid att besinna de ofta invecklade härledningarna, medan han stillsamt promenerade fram och åter framför den svarta tavlan. Det beräknas, att inemot 2 000 ingenjörer har haft honom till handledare under sin utbildning.

Författare

Sven Em Ohlon



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om maximalspänningen hos cylindriska kroppar vid longitudinella stötar. Akad afh. Lund 1900. 4:o. 32 s, 2 pl. — Beräkning af encylindrisk ångmaskin med panna. Sthlm 1904. 84 s. — Transversella stötar. Upps 1908. 44 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, utg af VA, bd 4, nr 10.) — Bidrag till teorien om sträfvors hållfasthet. Upps 1908. 10 s. (Ibid, nr 11.) — Brutna liniers ekvationer (Nyt tidsskrift for Matematik, Afd A, 20. Aarg, Khvn 1909, s 109—122; även sep, 14 s). — Erinringar till teorien om stötar (ibid, Afd B, s 77—87; även sep, 10 s). — Problemsamling i mekanik, H2. Problemen givna. . . under åren 1915—1922. Samlingen kontrollräknad och utg av H. avd:s elevkår vid Chalmers . . . Gbg 1923. 27 s. — Transversalschwingungen recht-eckiger Plätten mit besonderer Riicksicht der Knickung. Sthlm 1929. 68 s, 12 pl-bl. (IVAH 98.) — Kipperscheinungen. Upps 1931. 31 s. (Arkiv för matematik..., bd 22 A, nr 22.) — Knickung gerader Stäbe bei Stössen. Upps 1931. 19 s. (Ibid, nr 26.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Matrikel D I: 1, Chalmers tekn högskolas arkiv, Gbg. — Chalmers tekn högskola 1829—1954 (1954); S Hultin, min-nesteckn över H G (Minnestal i VVS . . . 1943—1947, 1948); Inbjudan till . . . filosofie doktorsprom. . . i Lund (1900); E Långström, Gbgs högre latinlärov:s studenter 1883 —1939 (1952); SvTeknF.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Hugo Grauers, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13163, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13163
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Hugo Grauers, urn:sbl:13163, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se