L Gustaf Grevilli

Född:1834-11-28 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1913-07-01 – Mariestads församling, Skaraborgs län

Industriidkare


Band 17 (1967-1969), sida 271.

Meriter

Grevilli, Lars Gustaf, f 28 nov 1834 i Linköping, d 1 juli 1913 i Mariestad. Föräldrar: fabrikören Carl Peter G o Eva Charlotta Medholm. Elev vid Chalmerska slöjdskolan i Gbg 60—62, bruksförvalt på Hällekis egendom 62—80, disp o verkst dir för Katrinefors ab 81 (formellt bekräftat 6 maj 82) — 13, disp o styr:ordf i Harge ab aug 96—13, verkst dir för dotterbol ab Tidan 98—-13, styr:led i Mariestads tändsticksfabriks ab nov 91, i Mariestad—Moholms jernvägs ab mars 97—okt 11, Kraftab Gullspång-Munkfors 20 maj 06—13, Wargöns ab juli 07—aug 12. En av stiftarna av o förste ordf i Sv pappersbruksfören 4 febr 98—08, led av Mariestads stadsfullm (ordf 00—09), led av Skarab läns landsting, styr:led i Skarab läns ränteanstalt.

G 22 aug 95 i Hovby (Skar) m Kerstin Sandels, f 23 okt 66 där, omg Molin o därefter v Braun, d 30 dec 52 i Sthlm (Engelbr), dtr till possessionaten Lars Arvid Reinhold S o Maria Elisabeth Kullberg.

Biografi

Efter en första praktisk utbildning på ett järnbruk i Värmland och ett par års teoretisk skolning i Gbg fick Gustaf G anställning som bruksförvaltare på Hällekis egendom och kalkstensbrott i Västergötland. Han anlade där bl a ett mekaniskt stenhuggeri och visade även på annat sätt prov på den initiativkraft och de ledaregenskaper som sedan skulle komma att utmärka honom. Sitt intresse för kalkstensindustrin bibehöll G och kunde senare som direktör för Harge ab i Hammars sn nära Askersund på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt utnyttja dess tillgångar på kalksten, kvarts och fältspat.

Sedan G några månader bedrivit studier inom pappersbranschen utomlands, blev han 1881 disponent och tillika delägare i Katrinefors pappersbruk vid Mariestad. Detta gamla bruk, som fått privilegier i juni 1761, hade under dåvarande ägaren, den kände bruksägaren och grundläggaren av Munksjö pappersbruk J E Lundström övergått från hand- till maskinpapperstillverkning. Under den allmänna ekonomiska depressionen vid 1870-talets mitt försvagades dock företagets ekonomi, och en stor del av aktiekapitalet gick förlorat. Från G:s tillträde som chef daterar sig emellertid ett nytt ekonomiskt uppsving genom modernisering av produktionsapparaten och upptagande av nya tillverkningsgrenar, varigenom produkterna skulle komma att få en nära nog världsomfattande spridning. Då de vid bruket tidigare framställda papperssorterna var föga säljbara, upptog G tillverkning av tändstickspapper, som fick en sådan efterfrågan att två nya pappersmaskiner måste anskaffas 1892, ytterligare två vid sekelskiftet och ännu en 1910. Den totala papperstillverkningen, som vid G:s tillträde uppgick till omkr 400 ton årligen, tiodubblades under hans tid, ett faktum som inte blott kan tillskrivas den ekonomiska högkonjunkturen och den industriella utvecklingen utan även G:s kloka och omsorgsfulla planering av driften. Den till Katrinefors hörande skogsarealen mångdubblades liksom produktionen av slipad trämassa och sulfitmassa.

Jämsides med skogsförvärven tryggades också Katrinefors kraftbehov under denna tid. Vattenfallet vid Mariefors inköptes 1891 men skulle snart visa sig otillräckligt för det snabbt expanderande företaget. När därför Kraftab Gullspång-Munkfors, till vilket G också var en av initiativtagarna, från 1906 kunde förse bruket med elström, blev detta en lyckosam lösning av energifrågan. Pappersbrukets konkurrenskraft stärktes också genom järnvägen mellan Mariestad och Moholm. Genom Västergötland—Gbgs järnväg blev kommunikationerna med exportstaden Gbg i stort sett tillgodosedda.

Sitt intresse för nya tillverkningsgrenar visade G ännu, då han som 65-åring grundade ab Tidan för att där tillverka den ursprungligen amerikanska vulkanfibern och föremål därav. Detta material, som fick benämningen »Unica» är ett slags papp, som användes till reseffekter (bl a unica-boxar), packningar, elektriskt isolationsmaterial m m. Ursprungligen var tillverkningen unik för Europa — därav benämningen Unica — och under G:s ledning förbättrades materialet efterhand.

Som en av stiftarna av och styrelseordf i Kraftab Gullspång-Munkfors vid Mariestad skulle G som 72-åring ytterligare manifestera sin framsynthet. Redan tre år efter denna kraftstations tillkomst var den i stånd att leverera 16 500 hästkrafter, vilka togs i an- språk av städerna Kristinehamn, Mariestad, Lidköping och Örebro samt vid flera bruk i dessas omgivning.

Av intresse är att notera, att under 1909 års storstrejk enligt uppgift intet av de företag drabbades, som stod under G:s ledning. Han var en märkesman inom papperstillverkningen under den tid då denna förvandlades till storindustri. Sin förmögenhet, som uppgick till 1,5 milj kr, donerade han till en fond, Grevillifonden, vilken skulle gagna personer boende huvudsakligen inom Skaraborgs län, framför allt i Mariestad. Fonden skulle utnyttjas för välgörande ändamål, stipendier, undervisning för framför allt industriarbetare, hälsovård och anläggningar av allmänna platser och dessas förskönande. Denna fond, som 1929 uppgick till 1,75 milj och 1935 till 2 milj kr, hade sin första utdelning 1941 på 0,5 milj kr.

Författare

Göran Wendel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: G Bodman, Chalmers tekn institut. Matr 1829—1929 (1929); H8D 12 dec 1909; Mariestad, Minnesskr ... (1933); Molae chartariae suecanae. Sv pappersbruks-fören:s tjugufemårsskr, 1—2 (1923); Saml av anmäln:ar till ab:reg m m 1889—1914; SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Gustaf Grevilli, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13187, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Wendel), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13187
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Gustaf Grevilli, urn:sbl:13187, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Wendel), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se