Carl G Grimberg

Född:1875-09-22 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1941-06-11 – Danderyds församling, Stockholms län

Författare, Historiker, Lärare


Band 17 (1967-1969), sida 294.

Meriter

Grimberg, Carl Gustaf, f 22 sept 1875 i Gbg (Domk), d 11 juni 1941 i Djursholm. Föräldrar: folkskolläraren Joel G o Charlotta Andersson. Mogenhetsex vid Gbgs latinlärov 26 maj 93, inskr vid Gbgs högskola ht 93, FK där 10 dec 96, extralärare vid Gbgs reallärov vt 97—ht 99 o ht 00—ht 01, lärare vid Gbgs högre samskola ht 01— vt 03, FL 10 dec 02, disp pro gradu 3 juni 03, FD 6 juni 03, lärare vid Lundsbergs skola 04—07, docent i hist vid Gbgs högskola 20 april 06—18 sept 09, lektor vid h a l i Uppsala i modersm o hist 25 okt 07—22 juli 08, chef för litterära avd hos ab P A Norstedt & Söner 08—18.

G 11 mars 19 i Sthlm (Gustav Vasa) m frih Eva Carlsdtr Sparre, f 11 okt 95 där (Skeppsh), dtr till konteramiralen frih Ulf Carl Knutsson S o Marie Louise Sjöcrona.

Biografi

I sina historiska studier vägleddes Carl G av professor Ludvig Stavenow. Hans doktorsavhandling De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804—1808 (1903) är såväl till ämnesval som innehåll mycket traditionell och kan närmast karaktäriseras som en redbart utförd studie över det diplomatiska spelet mellan Sthlm och Berlin under nämnda period. I sin bedömning av Gustaf IV Adolfs personlighet var G strängare än Stavenow. Härvid bör dock beaktas, att konungens uppträdande mot Preussen erbjuder särskilt många exempel på hans brist på realpolitiskt sinne.

I anslutning till doktorsavhandlingen publicerade G några smärre uppsatser. Av en studie över krigsbefälet på frihetstidens riksdagar utkom endast ett första avsnitt (1905). G:s vetenskapliga arbete belönades med docentur i historia vid Gbgs högskola. Han undervisade emellertid aldrig och erhöll efter några år på egen begäran avsked från docenturen. G:s vetenskapliga bana blev alltså kort och föga betydande. Parallellt med sin vetenskapliga verksamhet tjänstgjorde han från 1897 som läroverkslärare och kom på det skolpedagogiska området att göra viktiga insatser, vilkas betydelse knappast erhållit full rättvisa. Till största delen var hans lärartjänstgöring förlagd till privata läroverk, vilket gav honom fördelen att mer fritt kunna experimentera med undervisningsformer. Enligt samstämmiga uppgifter från elever var G en synnerligen fängslande historielärare. En frukt av hans verksamhet i skolans tjänst blev den lärobok han började utgiva 1905, Sveriges historia i sammanhang med Danmarks och Norges för realskolan. I jämförelse med den då gängse något torra läroboken av C T Odhner innebar G:s ett pedagogiskt framsteg. G:s skildring var livfull och åskådlig. Situationsbilder och källutdrag konkretiserade framställningen, som dessutom var rikligt illustrerad. I fråga om periodindelningen genomförde G en välmotiverad nydaning genom att frångå den dittills vanliga indelningen i regentperioder till förmån för en efter orsakssammanhanget systematiserad framställning. Läroboken var ett led i G:s strävanden att reformera den sv historieundervisningen. Den rönte ett gott mottagande och vann trots sitt omfång — c:a 4 gånger Odhners — snabbt insteg vid läroverken.

1908 lämnade G sin lärarverksamhet och övergick till ab P A Norstedt & Söners förlag som chef för dess litterära avdelning. Enligt G:s egen uppgift väcktes under överläggningar med företagets dåvarande ledare, häradshövding G B A Holm, tanken på att ge ut en bred skildring av sv folkets historia genom tiderna. Resultatet blev Svenska folkets underbara öden, som utkom 1913— 24 i nio band. Två supplementband publicerades 1932—39.

I »Ödena» tillämpade G sina principer som läroboksförfattare. Historien uppfattas i mycket vid bemärkelse. Kulturhistorien har fått stort utrymme och G följer härvidlag en riktning i tiden, bl a manifesterad i Troels-Lund, Dagligt Liv i Norden (1879— 1901). I största möjliga utsträckning fick källorna själva tala. En historiskt tvivelaktig eller tendentiös berättelse med litterära förtjänster fick gärna försteget framför en vetenskaplig rekonstruktion av händelseförloppet. Detta hindrade inte, att G visade en med tiden ökande ambition att söka meddela vetenskapens senaste ståndpunkter i sitt verk. Denna strävan kan främst iakttagas i de två supplementbanden till »Ödena». I dessa rättades detaljer i den tidigare framställningen och redogjordes för senare vetenskaplig diskussion av historiska personer och händelser. Betecknande för G är också att han i supplementbanden utnyttjade den nyare litteraturen för att ge nya bidrag till den berättande framställningen i »Ödena».

Nittiotalets historieromantik bildar bakgrunden 'till G:s verk. Det genomsyras av ett nationellt patos och en entusiastisk beundran för landets ärorika förflutna. G:s konservativa politiska synsätt färgar vissa delar av framställningen, t ex hans fördömande av staten som företagare och hans oförblommerade ställningstagande för bondetåget.

»Ödena» blev en synnerligen stor framgång och utkom i ett flertal upplagor. Till publikframgången måste ha bidragit — förutom verkets egna kvaliteter — den brist på liknande framställning, som vid denna tid förefanns. Fryxells Berättelser ur svenska historien (1823—79) var den enda jämförlaga föregångaren och hade av naturliga skäl börjat bli starkt föråldrad. En delvis nyskriven upplaga av »Ödena» 1959—63 blev utsatt för en viss kritik på grund av olika uppfattningar om lämpliga redigerings-principer för en klassiker av denna art.

Medan arbetet på »Ödena» ännu fortgick påbörjade G en världshistoria i samma anda och med samma inriktning som det sv historieverket. Genom överenskommelse med förlaget fick han tillfälle att helt ägna sig åt studier och författarskap. G blev alltså en av de ytterst få sv historiker som helt levat på sin penna. Till stora delar kom det nya verket till stånd under kryssningar på Medelhavet i G:s segelbåt.

G hann ej fullborda sin världshistoria, som vid hans död hade hunnit fram till omkring 1715. De partier han själv utformade äger samma karaktäristiska drag som utmärkte »Ödena»: en livfull och åskådlig framställning underbyggd av omfattande litteraturstudier. Även världshistorien blev en stor publikframgång. De översättningar som under 1960-talet utkom i Danmark och Norge blev verkliga bokhandelssuccéer.

Författare

Stig Boberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från G i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tio år göteborgskt stu-dentlif (Ver sacrum, skrift utg af Göteborgs studentförening, Gbg 1902, fol, s 80—95).

— De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804—1808. Akad afh. Gbg 1903. VIII, 145 s, bil (5) s. [Även GHÅ 9, 1903: 1.] — Gustaf IV Adolfs planer att föryttra svenska Pommern (HT 23, 1903, s 61—71). — Krigsbefälet på frihetstidens riksdagar (HT 25, 1905, s 153—190). — Undersökningar om konstruktionen ackusativ med infinitiv i den äldre fornsvenskan (ANF 21, Lund 1905, s 205—235, 1 tab, 311—357, 1 tab).

— Sveriges historia i sammanhang med Danmarks och Norges för realskolan . 1—5. Sthlm 1905—10. [Delarna utk dels separat, dels även under nya titelbl sammanslagna 1—3 o 4—5 med undertit:] Från äldsta tider till och med år 1718, 1907, [ny uppl] 1912, 3. uppl 1914; Från år 1718 till våra dagar samt Sveriges statskunskap, 1908— 1910, [ny uppl med ändr tit:] 1718—närvarande tid samt svensk statskunskap, 1911, [ny uppl] 1915. 1. Från äldsta tider till år 1319. 1905. S 1—80. 2.-5. uppl 1907, 1910, 1916, 1922. 2. 1319—1611. 1906. S 81—196. 2.-3. uppl 1907, 1912, 4. oförändr uppl 1915, 5.— 6. uppl 1920, 1925. 3. 1611—1718. 1907. S 197—362. 2.-4. uppl 1912, 1914, 1917, 5. oförändr uppl 1920, 6. uppl 1925. 4. 1719— 1809. 1908. S 363—480. 2. uppl 1913 [ny tr s å], 3.-4. oförändr uppl 1915, 1918, 5. uppl 1923, 2. tr 1929. 5. 1809—närvarande tid. 1909. S 481—668. 2. uppl 1911 [ny tit tr 1912], 3.-6. uppl 1915, 1919, 1924, 1930. [2. —6. uppl har tit 1809—närvarande tid samt svensk statskunskap, gällande även ett bih varav 1.—2. uppl även utkom sep med eget titelbl:] Svensk statskunskap för realskolan. 1910. S 669—692. [Ny tit] 1911, [2. uppl,] 2. tr 1911. [Med samma tit:] Förkortad uppl. 1—2. 1. Från äldsta tider till och med år 1718. 1908. S 1—183. 2.-4-. uppl 1915, 1919, 1924. 2. Från år 1718 till våra dagar.

1909. S 185—357. . . . samt Sveriges statskunskap. 2. uppl 1919. S 185—380. 3. uppl 1923. [1. uppl har även titelbl 1909—1910, [ny uppl] 1909—1915, med sistn tit, gällande även bih:] Svensk statskunskap för realskolan.

1910. S 357[!]—380. [Ny uppl utan tit] 1915. [Senare omarb uppl:] . . . för den fyraåriga realskolan och klasserna 2—5 av den femåriga. 1—2. 1930. 1. Från äldsta tider t. o. m. 1718. 155 s. 2. Från år 1719 till våra dagar samt svensk statskunskap. 192 s. [Ersatt av:] Sveriges historia i sammanhang med det övriga Nordens för realskolan. 1940. VI, 352 s. (Tills med E Söderlund.) 2. uppl 1947. VI, 329 s. 3. uppl 1951. VI, 303 s. •—• Sveriges historia för folkskolan. Under medv av F v Schéele. Försöksuppl. H [1]—4. Sthlm 1906—09. [l.j Omfattande tiden till Gustav Vasas tronbestigning. 1906. S 1—100. [Nya tr] 1907, 1909. 2. Omfattande tiden från Gustav Vasas tronbestigning till Karl XII:s död. 1907. S 101—204. [Ny tr] 1909. 3. Omfattande tiden 1718—1814. 1908. S 205— 252. 4. Omfattande tiden från 1814 till närvarande tid. 1909. S 253—343. [H 3—4 även under gemens titelbl:] Omfattande tiden från 1718 till närvarande tid. 1909. [Av följ omarb upplagor är den fullständiga på titelbl och/eller omsl betecknad som Nr 1: 1—2, den förkortade med samma tit o medarb som Nr 2. Som 1: 3 resp 2: 2 räknades nedan nämnda Historia för folkskolan ... 1930, vilken ingick i de omarb uppl efter 1935 men ej i den sammanslagna 1950, varför den fullst omarb åter utkom 1952, se nedan.] Nr 1: . . . F v Schéele, A Haglund o A Lessel. D 1—2. 2. uppl. 1. Omfattande tiden till Karl XII:s död.

1909. S 1—224. 2. tr 1910, 3.-4. uppl 1911, 1913, 5. oförändr uppl 1916, 6. uppl 1917, [2.]—3. tr 1918, 4. tr 1919 [nytr s å], 5. tr 1920. 7. uppl omarb i överensstämmelse med 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor. 1921. 216 s. 2.-3. tr 1922, 8. uppl omarb ... 1923, 2.-9. tr 1924, 1925, 1927, 1928, 1929, 1930, 1931, 1932. [Omarb uppl] . . . under medv av K Nordlund, A Haglund o A Lessel . . . omfattande tiden t. o. m. 1660. 9. uppl 1933. IV, 164 s. ... K Nordlund, A Haglund, A Lessel, J Wahlman ... 10. uppl 1935, 2. tr 1936, 11. oförändr uppl 1938, 2.—

4. tr 1939, 1941, 1943. ... Med anvisningar för lärobokens användning i skolor med kursväxling. 11. uppl, 5. tr 1945. IV, 164, VIII s. 11. oförändr uppl, 6.-8. tr 1947, 1948, 1949. 2. Omfattande tiden från Karl XII:s död till våra dagar. 1909. S 225—352. 2. tr

1910. 3. uppl 1911, 4. uppl 1915, [2. tr] 1918,

5. nästan oförändr uppl Sthlm (även tr Upps) 1918, 6. d:o uppl 1919, 2. tr 1920, 7. d:o uppl 1921, 2.—4. tr 1922. 8. uppl omarb i överensstämmelse med 1919 års undervisnings-plan . .. 1923. S 217—352. 2. tr 1924, 9. nästan oförändr uppl, omarb . . . 1925, 10. d:o uppl 1928, 2.-3. tr 1930, 1932. [Omarb uppl] . . . under medv av K Nordlund, A Haglund, A Lessel, J Wahlman . . . omfattande tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia. 11. uppl 1935. IV s, s 165—388. 2.—

6. tr 1936, 1939, 1940, 1941, 1944. . . . Med anvisningar för lärobokens anv i skolor med kursväxl. 11. uppl, 7. tr 1945. IV s, s 165— 400. 8.—11. tr 1947, 1948, 1949, 1950. 12. uppl 1935. IV, 326 s. [»Sthlmsuppl», ej i bokh.] Nr 2: Förk uppl. 1910. 232 s. [Nytr]

1911. 2.--4. förk uppl 1911, 1915, [2. tr] 1917, 1918, 5., nästan oförändr, förk uppl •1919, [2. tr] 1921. 6. förk uppl omarb i överensstämmelse med 1919 års undervisnings-plan ... 1922. 240 s. 7. d:o uppl 1923. 8., nästan oförändr, förk uppl . . . 1925. 9. d:o uppl 1928, 2. tr 1931. 10 förk uppl. Jämte den världshistoriska bakgrunden . . . 1936. 311 s. 2.-3. tr 1939, 1940, 4.-5. tr 1943, 1947, 320 s. [Nr 1 o 2 ersatta av:] . . . Utg av R Wirsén under medv av R Svanström. 1—2. 1950—51. 1. Tiden t. o. m. 1660. VI, 265 s. 2.-8. tr 1951, 1952 (forts-tr s å), 1953, 1954, 1956, 1959, 1962. 2. Tiden från 1660 till våra dagar. VI, 256 s. 2.-6. tr 1952, 1953, 1954, 1956, 1959.

— När Lauenburg stod under svenskt beskydd (HT 27, 1907, s 246—249). — Vad vi icke behöva vid den grundläggande undervisningen i svensk historia (Göteborgs högre samskola 1901—1911, minnesskrift utg av skolans lärare, Gbg 1911, s 67—80). — Ur källorna till Sveriges historia under nyare tiden. D 1—2. Sthlm 1911—12. 1. 1520— 1721. S I—V, 1—320. 2. 1719—1809. S 321 —504, I—VIII. (Tills med E Hildebrand.)

— Tal vid Lundsbergs skolas årsavslutning 1908, då William Olssons porträtt af täcktes (Lundsbergs skola år 1912, Gbg 1912, s 207 f).

— Läsebok till Sveriges historia för realskolan. D 1—2. Sthlm 1913. 1. Tiden till och med 1654. S 1—177. 2. Tiden från 1654 till våra dagar. S I—VI, 177[!]—356. [Annan uppl:] Läsebok till förf:s Sveriges historia för realskolan, förk uppl. Sthlm 1913. 356 s. — Svensk kommunal- och statskunskap. För folkskolor och folkhögskolor bearb av P Holmen, A Haglund o A Lessel. Sthlm 1913. 47 s. 2. uppl 1915. 3. uppl 1918. 48 s. 2. tr 1919, 4.—5. uppl 1919, 1921. 6. uppl översedd av V Vessberg 1929. 47 s.

—¦ Svenska folkets underbara öden. [1—9 (ryggtit)], 10—11. Sthlm 1913—39. 1. Forntiden och medeltiden. 1913. 632 s. [Senare uppl] 1915 [endast s 1—240 nytr], 1916 [även med titelbl 1913], 1922, 1923, 1923, 1925, 1926, 1935, 1938, 1945, 1951. 2. Äldre Vasatiden. 1914. 568 s. [Ny uppl] 1917 [även med titelbl 1914]. 592 s. [Senare uppl] 1922, 1923, 1924, 1925, 1926, 1935, 1938, 1946. 3. Gustav II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid. 1915. 575 s. [Ny uppl] 1918 [även med titelbl 1915]. 639 s. [Senare uppl] 1922, 1923, 1924, 1926, 1927, 1938, 1946. 4. Karl XI:s och Karl XII:s tid. 1916. 719 s. [Ny uppl] ... t. o. m. år 1709. 1920. 783 s. [Senare uppl] 1922, 1924, 1925, 1927, 1936, 1938, 1946. 5. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden. 1917. 638 s, [Senare uppl]

1922, 1925, 1926, 1927, 1936, 1938, 1946. 6. Frihetstidens höjdpunkt och slut. 1920. 616 s. [Senare uppl] 1922, 1925, 1927, 1936, 1938, 1946. 7. Gustav III:s och Gustav IV Adolfs tid. 1921. 744 s. [Senare uppl] 1923, 1925, 1926, 1927, 1935, 1938, 1945. 8. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv. 1922. 624 s. [Senare uppl]

1923, 1925, 1926, 1931, 1935, 1938, 1945. 9. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oscar I:s tid till våra dagar samt de politiska förhållandena under Karl XV:s, Oskar II:s och Gustaf V:s regering. 1924. 744 s. [Senare uppl] 1925, 1926, 1933, 1937, 1942, 1945. 10[:1— 2]. Supplement till bd 1—5. 19[32—] 36. XV s [titelark +] 1. Suppl till bd 1 och 2. 1932. S I—VI, 1—329, VII—X. 2. Suppl till bd 3—5. 1936. S [I—IV], 331—600, V— X. [Nya uppl:] 1943[—44], s I—IX, 1—344, s [I—IV], 345—625, V—X; 1948, s I—VIII, 1—625, IX—XX. 11[: 1—2]. Supplement till bd 6—9, samt Namn- och sakregister utarb av L Leijonhufvud. 19[37—]39. 1. Suppl till bd 6—9. 1937. S 1—500. 2. Namn- o sakreg. . . 1938. S 501—744. [Ny uppl] 1945, 794 s. [Planscher ej redov. Jämte denna »folkuppl», vanl med samma sidantal som någon av dennas uppl, utkom även:] [Biblioteksuppl, 1— 11.] 1. 1916. 584 s. [Nya uppl] 1918, 1923. 2. 1917. 592 s. [Nya uppl] 1918, 1923. 3. 1918. 639 s. [Nya uppl] 1921, 1923. 4. 1920. 783 s. [Ny uppl] 1923. 5. 1922. [Ny uppl]

1923. 6. 1922. [Ny uppl] 1926. 7. 1922. [Ny uppl] 1924. 8. 1922. [Ny uppl] 1924. 9. 1924. [Ny uppl] 1925. 10. 1933—36. 11. 1937—39. [Uppl i större format på bättre papper tr för Nord Bokhandeln.] [1—8.] 1922. 632, 592, 639, 783... s. [Nya uppl] 1924, 1926. [9.]

1924. [Ny uppl] 1926. Ungdomsuppl, 1—32. 1916—37. [Varje vol har egen tit o titelbl (4) s; 3 vol = 1 bd av folkuppl med dennas paginering, men med nya innehållsfört samt utan det avsl registret och en art i bd 6, s 469—488.] 1—3. 1916, 1917, 1917. 628 s. 2. tr 1924. 4—6. 1917. 588 s. 2. tr 1924, 1924, 1928. 7—9. 1918. 634 s. 2. tr 1925,

1924, 1924. 10—12. 1920. 781 s. 2. tr 1928, 1928, 1926. 13—15. 1922. 633 s. 16—18. 1922. 612 s. 19—21. 1925. 742 s. 22—24.

1925. 620 s. 25—27. 1925. 740 s. 28—30. 1932, 1936, 1936. S I—VI, 1—256, VII— IX; s I—IV, 257—446, V—VIII; s I—II, 447—600, III—VI. 31—32. 1937. S 1—301, I—VI; S 311—495. Bearb övers: engelsk Rock Island, HL, 1935, VIII, 428 s, tysk Munchen 1938, 638 s, även använd för E W Juvelius, Suomen kansan aikakirjat, 1—6, Hfors 1928—32. Ny revid uppl, 1—10. Red: Alf Åberg. 1959—63. 1. [Delvis nyskriven av B Schönbäck.] Forntid och medeltid fram till 1521. 1959. 669 s. 2. Äldre Vasatiden 1521— 1611. 1959. 620 s. 3. 1611—1660. 1960. 654 s. 4. 1660—1707. 1960. 641 s. 5. 1707—1721. 1960. 658 s. 6. 1721—1756. 1961. 618 s. 7. 1756—1792. 1961. 660 s. 8. 1792—1844. 1962. 647 s. 9. 1844—1907. 1962. 528 s. 10. [Helt nyskriven av Sven Eriksson.] 1907— 1945. 1963. 557 s.

— Svenska krigarbragder. Skildrade. Sthlm 1914. 553 s. (Tills med H Uddgren.) — Bilder aus der schwedischen Geschichte (Schweden, Beiträge von S Lagerlöf..., Sthlm 1917, s 25—68; omtr i Schweden, Beiträge von G G Laurin . . ., Sthlm 1941, s 22—63). — Kung Karl den unga hjälte. Sthlm 1918. 96 s. Finsk övers Jyväskylä 1919. — Karl XII:s-minnet (OoB 27, 1918, s 561—578). — Två turkiska beskickningar till Sverige efter Karl XII:s död (Tänkt och känt. En gåva till se-minaristhemmet från sv författare och lärde, Sthlm 1921, s 46—52). — Till läraren Ludvig Stavenow [sidrubr] (Historiska studier tillägnade L Stavenow..., Sthlm 1924, 4:o, s

— Världshistoria. Folkens liv och kultur. [Folkuppl.] D 1—11. Sthlm 1926—45. 1. Forntiden 1. Egypter, assyrier, babylonier, israeliter och fenicier. 1926. 540 s. 2. Forntiden 2. Perser och greker t. o. m. år 404 f. Kr.

1927. 518 s. 3. Forntiden 3. Grekernas historia efter 404 f. Kr., romarnes till 133 f. Kr.

1928. 560 s. 4. Forntiden 4. Romarnes historia från 133 f. Kr. t. o. m. 180 e. Kr. 1930. 562 s. 5. Forntiden 5 och Medeltiden 1. Tiden 180— omkr. 1100. 1931. 544 s. [Ny tr s å.] 6. Medeltiden 2. Tiden omkr. 1100— 1300-talet. 1935. 548 s. 7. Medeltiden 3. Senmedeltid och renässans. 1936. 590 s. 8. Medeltiden 4. Nya tiden 1. Renässans och humanism norr om Alperna. 1400- och 1500-talens stora upptäcktsfarare och naturforskare. Reformationstidevarvet till mitten av 1500-talet. 1938. 578 s. 9. Nya tiden 2. Från mitten av 1500-talet till omkring 1660. 1940. 643 s. 10. Nya tiden 3. Från mitten av 1600-talet till omkring år 1715. 1941. 716 s. 11. Nya tiden 4. Från 1700-talets början till omkring år 1789. 1945. 778 s. [D 11 delvis av R Svanström, som även förf d 12—14, 1951—58. Med resp tryckår utk: biblioteksuppl, d 1— 14 (d 1: ny uppl 1927), ungdomsuppl, d 1—12, uppl tr för Nord Bokhandeln, d 1— 11.] Övers: finsk Porvoo & Hfors 1928—59, tysk Leipzig 1929—30 (oavsl), norsk Oslo 1955—58, 2. uppl 1958—62, holl Baarn [1960—62], fr Verviers [1963—65], ital Milano 1965—66, dansk Khvn 1965 ff.

— Romances of Swedish queens: Karin Månsdotter (The American-Scandinavian re-view, 15, New York 1927, s 341—346). — . . . Kristina, daughter of Gustavus Adolphus (ibid, s 524—535). — ... Ulrika Eleonora, the gentle (ibid, s 612—617). — Läsebok för folkskolan, särsk parallelluppl till 10. uppl. Avd 6, d 1—2a-b. Sthlm 1928, 1930, 1939. IV, 336 s. 1932. IV, 144 s. [Ny uppl:] Läsebok för folkskolan. Avd 6, allmän historia. D 1—2. 1939. [Ny uppl] 1947[—49], 2. tr 1951. — Berättelser ur världshistorien för folkskolan. Afd 1*. Forntiden. Sthlm 1930. 64 s. — Berättelser och bilder ur vårt folks historia alltifrån 1400-talet. För den femåriga realskolans första klass. Sthlm 1930. IV, 124 s.

— Historia för folkskolan. Under medv av K Nordlund, A Haglund o A Lessel. Sthlm 1930. 92 s. [Betecknad som Nr 1:3 av Sveriges hist för folksk, och även som Nr 2: 2 av dess förk uppl. Bådas pärmtit: Lärobok i världshistoria för folkskolan . . . omfattande den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia. Härav fullst omarb uppl:] Världshistoria för folkskolan. Utg av R Wirsén under medv av R Svanström. 1952. VI, 120 s. 2.-4. tr 1953, 1954, 1955. — Förenklingar av språkformen i källutdragen i 9:e uppl av G:s historia för folkskolan företagna vid utarb av 10:e uppl. Sthlm 1935. 7 s. — Kulturbilder och scener ur Sveriges historia. D 1. Sthlm 1940. 279 s. (Folkskolans läsebok, historia, 2: 1; tills med A Ahlberg & E Klein.) 2.-3. tr 1944, 1949. — Hist artiklar bl a i DN 1921—23.

— Medred för serien Grimberg—Jacobson— Tunberg, Läroböcker i historia, vari ingår 1.—2. uppl av Sveriges historia... 1940 (G tills med E Söderlund) samt följande arb med många senare uppl: G Jacobson, Lärobok i allmän historia för realskolan, 1931 (fr 1936 tills med S Erlandson); E Falk & S Tunberg, Lärobok i svensk historia för gymnasiet, [1—2,] 1931—32; E Falk & G Jacobson, Lärobok i allmän historia för gymnasiet, [1— 2,] 1933.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 25 okt 1907, nr 23, RA. — S Carlsson, Klassiker i ny dräkt (SvD 1 okt 1959); Gbgs högskolas matr (1916); C G Laurin, Liv o konst. Brev ... (1946); dens, Minnen. 1898—1908 (1931); R Svanström, nekr över G i HT 1941; J Sve-delius, C G — vår populäre historieskrifvare (Idun 29 aug 1915); E Åkesson, Från G G:s göteborgstid (Gamla latinares årsb 1961).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl G Grimberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Boberg), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13202
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl G Grimberg, urn:sbl:13202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Boberg), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se