Karl Gripenhielm ? Porträtt på G:s karta över Mälaren 1689. KB

Karl Gripenhielm

Född:1655
Död:1694-09-12 – Jakobs församling, Stockholms län

Författare, Kartograf, Lantmätare


Band 17 (1967-1969), sida 317.

Meriter

3 Gripenhielm, Karl, helbror till G 2, f omkr 1655, d 12 sept 1694 i Sthlm (Jak). Inskr vid UU 13 febr 75, dir för lantmäteriet 25 okt 83. — Ogift.

Biografi

Det är osäkert om G i likhet med sina bröder tillhörde de adelsgossar som av fadern undervisades tillsammans med Karl XI. Vid universitetet, dit han kom först som tjugoåring, ägnade han sig åt matematiska studier. I faderns bibliotek hade han tillgång till tidens främsta geografiska och kartografiska arbeten.

Då Karl XI både för reduktionens och indelningsverkets genomförande önskade nya kartor över landet, utsågs G 1683 till att ha tillsynen över lantmäteriet. Den geografiska kartläggningen hade åvilat länens lantmätare under uppsikt av en inspektor, lantmätaren i Uppland. Under visst motstånd från denne liksom från fortifikationens chef, Erik Dahlbergh, och från landshövdingarna sökte G fullfölja sin uppgift att så småningom bygga upp det nya ämbetsverk som skulle bli början till lantmäteristyrelsen. G:s första uppläggning av kartarbetena anslöt sig till äldre förebilder, vilkas administrativa och kamerala inriktning accentuerades. Hans strävan att höja lantmätarnas teoretiska bildningsnivå är påfallande. Han uppmanade akademierna att sörja för en ökad rekrytering till yrket och införde examination inför direktören. Han såg till att lantmätarna skaffade enhetlig instrumentutrustning och använde samma måttenheter. Vidare skrev han nya instruktioner för de geometriska och geografiska kartarbetena och sökte införa årlig rapportering och leverans av utförda arbeten. Från G:s tid stammar en serie landskapskartor, sju av dem signerade av honom själv — men den enhetliga nykarteringen av landet kunde ej genomföras. 1687—88 sammanfattade G en rikskarta, som betecknar ett avsevärt framsteg från Bureus' karta från 1626. G tilläts emellertid av militära skäl inte att publicera vare sig riks- eller provinskartor.

Mycket av G:s arbete kom att ske i form av kommissioner och särskilda uppdrag. 1688 kartlade han Mälaren. Resultatet blev en praktfull karta, vars 96 infällda bilder av städer, slott och herresäten runt sjön genom sin realism blivit ett viktigt komplement till Sueciaverkets stick. Sjömätningarna fortsattes 1691 med Sthlms skärgård från Arholma till Landsort. Först en mansålder senare kom dessa hans arbeten sjöfarten till godo genom tryckning av sjökort.

G skrev vers i tidens pastorala stil men lät inte trycka dem. Som hovpoet uppträdde han bl a 1684 med en prolog till Racines skådespel Iphigénie, vilket på Ulrika Eleonoras bedrivande uppfördes av societetens damer. Medan P Hanselli i sin utgåva 1866 ansåg hans dikter »förråda en varm känsla och en äkta poetisk sinnesstämning» och räk- nade honom till sin tids främste, förbigås hans alster i nyare litteraturhistoriska framställningar.

Författare

Bengt Y Gustafson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

1 lantmäteristyr finns (i ser Handrit äldre läns- o landskapskartor) G:s kartor över Uppland, Mälaren, Södermanland, Gotland o Närke (Närke publ i Sv lantm 1628—1928, 3), i KB hans karta över Mälaren 1689 (re-prod av Berefelt), över Sverige med besittningar 1688 (reprod av Lönborg i Swedish maps, 1907) o över Björkö (orig i Neschers saml; tr i J Hadorphs utgåva av Biärköarätten 1687) samt i KrA G:s kartor över Bohuslän, över Öland 1682—83 o över Sthlms skärgård.

Tjänsteskriv:er från hela G:s ämbetstid i lantmäteristyr, enstaka sådana i Bielkesaml arkivet, RA, o i autografsaml, KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Collijn, sp 329. Dikter tr i C J Lénström, Baron C G:s poetiska skrifter, [Akad avh] Ups 1838, samt i P Hanselli, Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare ... 4, Sthlm 1866, s 273—304.

Källor och litteratur

Källor o litt: RR; Hovstatens huvudböcker 1669—73, SIA; Jakob L 1:40, SSA. — G Berefelt, Bilder från en mälarfärd 1688 (1966); P Dahlgren—H Richter, Sveriges sjökarta (1944); G E Ehrenheim, G:s mälar-karta (Från uppländsk bygd 1899); V Ekstrand, Saml i lantmäteri, 1 (1901); dens, Sv landtmälare (1896—1903), suppl (1912); S Lönborg, Sveriges karta (1903); L Magalotti, Sverige under år 1674, ed C M Stenbock (1912); H Richter, Geografiens hist i Sverige (1959); Sv lantmäteriet 1628—1928, 1—3 (1928).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Gripenhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13217, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Y Gustafson), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13217
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Gripenhielm, urn:sbl:13217, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Y Gustafson), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se