Meriter

Grönberg, Gösta, f 14 dec 1871 i Sthlm (Klara), d 21 nov 1934 där (Osc). Föräldrar: grosshandl Gustaf Abraham G o Ida Charlotta Agneta Öfverström. Mogenhetsex vid latinlärov å Södermalm 13 maj 90, inskr vid UU 18 nov 90, FL vid UU 29 maj 01, disp 9 okt 01, doc i zoologi vid Sthlms högsk 16 dec 01—24 nov 28, lär vid Skogsinst (Skogshögsk) från 1 sept 01, FD vid UU 31 maj 02.

G 30 maj 22(—32) i Sthlm (Gustav Vasa) m sångpedagogen Gertrud Hedvig Öström, f 27 nov 81 där (Brännk), förut g Grubbström, d 28 mars 45 där (Gustav Vasa), dtr till stadsmäklaren Hugo Ö o Jenny Aldskogius.

Biografi

Gösta G började sina zoologiska studier vid Sthlms högskolas zootomiska institut 1890 med Wilhelm Leche som lärare. Som amanuens vid institutet publicerade han från 1894 några smärre uppsatser med skiftande zoologiskt innehåll. I den till sitt huvudsyfte misslyckade Andrée-expeditionen till Spetsbergen 1896 deltog han som zoolog. G disputerade i Uppsala 1901 på en avhandling om igelkottshjärnan och förordnades fr o m 1902 till docent i zoologi vid Sthlms högskola. Sedan högskolan fått examensrätt 1904, ledde han anatomikurserna för mediko-filosofisk examen, tills denna avskaffades med vt 1908.

1901 hade G förordnats som extra lektor i zoologi, geologi och naturlära vid dåvarande Skogsinstitutet. Vid dess omorganisation till Skogshögskolan 1914 hade de sakkunniga föreslagit inrättande av en professur i skogszoologi, till vilken G ansågs vara självskriven. Departementschefens mening blev emellertid, att undervisningen i skogsentomologi skulle handhas av laboratorn (sedermera professorn) i detta ämne vid dåvarande Statens skogsförsöksanstalt. För de återstående delarna av ämnet skulle tillsvidare inrättas en extra läraretjänst. Så blev också riksdagens beslut, och G förordnades att från 1915 uppehålla denna tjänst som omfattade allmän och vertebratzoologi med jakt- och fiskevård. En professorstjänst i ämnet inrättades först 1949.

Genom sina ovanligt omfattande kunskaper ej blott inom sitt egentliga ämnesområde, sin goda framställningskonst och sitt intresse för eleverna gjorde G en mycket värdefull och allmänt uppskattad insats på sin formellt anspråkslösa post. Han framträdde även som populärvetenskaplig föreläsare och bedrev en ganska omfattande författarverksamhet huvudsakligen av facklig och populärvetenskaplig art i tidskrifter av olika slag. I Nordisk Familjeboks andra upplaga var han ordinarie medarbetare inom facken praktisk entomologi och jakt. Han grundade och redigerade Populär Naturvetenskaplig Revy (1911—16), en för sin tid utmärkt tidskrift, vari han själv flitigt medarbetade. G var vidare en av initiativtagarna och stiftarna av Sv naturskyddsföreningen 1909, vars styrelse han tillhörde från början.

Det område inom vilket G hoppats få göra sin största insats var färgfysiologin. Han företog 1915 en serie undersökningar av fiskarnas färgsinne, senare utvidgat till att omfatta även fåglarnas. Hans arbete hämmades och fördröjdes dock i hög grad av hans benägenhet för perfektionism i fråga om apparaturens formella utförande. Vid ett av honom utlyst stort möte med fysiker och fysiologer 1923 framlade han emellertid en ny färgteori, grundad på egna undersökningar. Den publicerades s å i Sv läkarsällskapets förhandlingar. G:s åsikter sammanfattades i en fyrfärgsteori som konkurrerade med den gängse Young-Helmholtzska trefärgsteorin. Enligt G skulle i näthinnan finnas fyra olika slag av tappar, nämligen röd-, gul-, grön- och blåkänsliga. Liknande uppfattningar hade visserligen uttalats tidigare men nu ytterligare utvecklats och fördjupats av G. Hans teori avvisades emellertid enhälligt av den då rådande opinionen. Under senare tid lancerade åsikter synes dock peka i riktning mot G:s uppfattning. Då hans resultat endast framlagts i ett enda och därtill svenskspråkigt arbete, har de rönt ödet att aldrig citeras i den internationella litteraturen. Hans arbete kom ej heller att slutföras.

Personligen var G en extrovert, sällskaplig och talför man med många intressen. Under sin studietid vid högskolan var han en uppskattad spexförfattare och spexare. Hans en smula ceremoniösa och avmätta sätt kontrasterade påfallande mot den habila språksamheten. Själv hade han mycket höga tankar om sin ställning som ledande forskare inom färgfysiologin, en roll som i verkligheten kom att bli betydelselös.

Författare

Torsten Pehrson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beiträge zur Kenntnis der polydactylen Hiihnerrassen (Anatomischer Anzeiger... 9, 1894, Jena, s 509—516). — Zur Anatomie der Pipa americana... 2. Ver-dauungs-, Respirations- und Urogenitalorga-r.e sammt Nervensystem (Zoologische Jahr-biicher, Abth fiir Anatomie und Ontogenie der Thiere, Bd 7, 1893/94, Jena 1894, s 629 —646, 2 pl). — Beiträge zur Kenntniss der Gattung Tubularia (ibid 11, 1897/98, [1897,] s 61—76, 2 pl). — Bacillus eroticus . . . bakteriologiskt originalspex. . . Sthlm 1898. 47 s. [Anon; tills med S Y Lagergren.] — Die Hydroid-Medusen des arktischen Gebiets (Zool Jahrb, Abth fur Systematik, Geographie und Biologie . . ., Bd 11, 1897/98, Jena 1898, s 451 —468, 1 pl). — Die Ontogenese eines niedern Säugergehirns nach Untersuchungen an Eri-naceus europaeus (ibid, Abth fiir Anatomie Bd 15, 1901/02, [1901,] s 261—384, 6 pl-bl; även sep, Jena 1901, 124 s = akad avh, Upps). — Einige Studien iiber die Regeneration des vorderen Körperendes bei den Oligochaeten (Förhandlingar vid Nordiska naturforskare- och läkaremötet i Helsingfors den 7 till 12 juli 1902 [även fr titel], Hfors 1903: 6. Sektionen för zoologi, s 16—18). — Tallspinnaren, Lasiocampa pini (L.), dess naturhistoria och fiender, samt medel mot densamma (Tidskrift för skogshushållning 31, 1903, Sthlm, s 195—214, 3 pl-bl). — Om det nyupptäckta giraffartade djuret »Okapi» (Ymer 23, 1903, Sthlm, s 195—199). — Bidrag till frågan om harhanens fiendskap mot ungarna (Svenska jägareförbundets nya tidskrift 43, 1905, Sthlm, s 279—282). — Skogens viktigaste skadeinsekter. Sthlm 1906. [Omsl.] 32 s. (Skogsvårdsföreningens folkskrifter, 7.) — Våra sorkar och råttor samt deras betydelse för skogen (Skogsvårdsföreningens tidskrift 4, 1906, Sthlm, s 57—72, 121— 133). — Några ord om de faktorer som anses bestämma afkommans kön; med speciell hänsyn till frågan: inverkar en tidig eller sen betäckning på valparnes kön? (Svenska ken-nelklubbens tidskrift 16, 1908, s 189—198). — Något om våra äldsta mänskliga förfäder (Varia, illustr månadsskrift, 11, 1908, Sthlm, s 374—381, 393—399). — Charles Darwin. Ett hundraårsminne (OoB 1909, s 65—81). — Något om våra äldsta förfäders villebråd (Sv kennelklubbens tidskr 18, 1910, s 13— 26, 255—263). — Om sakkunniges förslag till ny jaktlag (ibid, s 17—33). — Johan August Wahlberg. Ett hundraårsminne (ibid, s 177—187; utvidg omarb i Ymer 1910, s 285—300). — A. E. Nordenskiöld, en förgångsman för naturskyddssaken i norden (Sveriges natur [2], 1911, Sthlm, s 14—17). — Gotska Sandöns nationalpark (ibid, s 86 —96). — Äldre och nyare åsikter om de könsbestämmande faktorerna. En kritisk översikt (Populär naturvetenskaplig revy 3, 1913, Sthlm, s 167—174, 213—218, 261—268). — Hjärnvikt och intelligens (ibid 4, 1914, s 121—125). — Några drag ur gordonsetterns äldre historia (Sv kennelklubbens tidskr 22, 1914, s 178—188). — Märgborren, en fara för våra norrlandsskogar (Skogen, populär tidskr utg av Sv skogsvårdsfören, 1, 1914, Sthlm, s 185—198). — Ivar Trägårdh, Sveriges skogsinsekter. En kritisk granskning (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift [2] för år 1915, Sthlm, s 43—62). — Några försök med fångstbarkar för snytbaggar (Skogshögskolan 1917. Festskrift..., Sthlm 1917, 4:o, s 506—510). — En ny färgteori [text] (Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster år 1923, Sthlm 1923, s 577 —589). — Några ord om naturskydd utg av Svenska naturskyddsföreningen. [Rubr.] Sthlm 1927. 8 s. [Anon.] 2.—it. uppl 1928, 1929, 1931. — Jakten hos skilda folk nu och fordom. Sthlm 19[30—]31. 4:o. X, 480 s. (Tills med A Berger.) — Karl Starbäck . . . (Sveriges natur 23, 1932, Sthlm, s 138— 142). — Artiklar i NF:s 2. uppl; mindre bidrag i ovan nämnda facktidskr, isht Sv ken-nelklubbens tidskr (red 1907—10), Populär naturvetensk revy (red och utg) 1—6, 1911 —16, och Sveriges natur (red och ansv utg 1932).

Källor och litteratur

Källor o litt: Skogshögskolan 1917 (1917); Väd 1933.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gösta Grönberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten Pehrson), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13263
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gösta Grönberg, urn:sbl:13263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten Pehrson), hämtad 2024-04-24.