Peter Grönenberg (Gröneberg)

Född:1579-11-20 – Sankt Laurentii församling, Östergötlands län
Död:1632-04-05 – Tyskland (i Hamburg, enl db för Sthlm, Nik.)

Affärsman, Riksdagsledamot


Band 17 (1967-1969), sida 379.

Meriter

Grönenberg (Gröneberg), Peter, f 20 nov 1579 i Söderköping, d 5 april 1632 i Hamburg, begr 31 mars 1633 i Sthlm (Nik). Föräldrar: handl Jakob G o Margareta Persdtr. Handl i Sthlm 05, en av borgerskapets äldste 15—17, rådman 17—31, riksdagsman 17, 21, 22, 29 o 30, direktör i Sv handelskomp 1 jan 20, sv kommissarie o faktor i Hamburg 7 maj 31, adl s d.

G 1) 1 sept 04 m Margareta Mårtensdtr, f 07, d 17 sept 17, dtr till rådmannen i Sthlm Mårten Jönsson; 2) 15 nov 18 i Sthlm (Nik) m Brita Trotzig, f 1599, d 13 april 65 där, dtr till handl Mårten T o Karin Hansdtr.

Biografi

G:s far uppges ha inflyttat till Söderköping från Schlesien. Efter tioårig handelsutbildning i Polen och Danzig gifte sig G med en rådmansdotter i Sthlm. Från 1605 uppträder han som järnexportör och kvantiteterna av för hans räkning invägt osmund-och stångjärn ökade år från år.

Från i varje fall 1611 hade G stora affärer med kronan och betalades med koppar och tullfrihet. Han hörde till de elva sv handlande som i juni 1615 slöt kontrakt med kronan om uppköp av 6 000 skpd råkoppar. 1615 och 1616 hade han förskotterat av den skatt som Sthlms stad skulle er- lägga till Älvsborgs lösen och fick söka sin betalning hos stadsborna. Hans kommunala karriär började vid denna tid. Från 1617 var han rådman och valdes upprepade gånger till riksdagsman. Under 1620-talet kunde G räknas till Sthlms allra främsta köpmän — i paritet med Peter Kruse, Erik Larsson von der Linde, Mårten Wewitzer och Mårten Trotzig.

G blev 1620 en av de från början sju direktörerna i det Sv handelskompaniet som fick monopol på kopparhandeln. I kompaniets tjänst gjorde G 1621 uppköp i Tyskland till klädkammaren av tyg och silke. Följande år gällde beställningarna krigsförnödenheter. Påfrestningen på kompaniets tillgångar blev stor, men G och Wewitzer utlovade dock krutleveranser. G fungerade som avyttrare av koppar i Lybeck och Hamburg till kompaniets upplösning 1627.

G arrenderade 1624—30 uppbörden från Kopparbergs, Säters och Näsgårds län och för året 1628 uppbörden från hela Väster-och Österbotten. Enligt det första treårskontraktet för dalalänen skulle han leverera krut till kronan till ett värde av 36 000 dir. Under 1628—29 deltog G också i arrendet av tullen i Sthlm.

G hade visat sig kunna skaffa fram pengar till kronans behov under denna tid av sjudande inre och yttre utveckling. Till den för krigsfinansieringen betydelsefulla posten som kronans kommissarie och faktor i Hamburg hade Axel Oxenstierna hösten 1630 yrkat på en affärskunnig person och var missnöjd med Johan Adler Salvius sätt att sköta växelaffärerna. Från våren 1631 till sin död följande vår verkade G på denna post i Hamburg. I en rad k skrivelser 7 maj 1631 reglerades hans uppdrag där, samtidigt som han erhöll adelsbrev. Han skulle anskaffa harnesk och krut, betala värvningspengar och »contentera» fordringsägare. De sv varor som sändes till Lybeck eller Hamburg skulle ställas på G för att stärka hans och kronans kredit.

Under årens lopp inköpte G åtskilliga fasligheter i Sthlm och förvärvade där 1617— 18 ett stort men då förfallet hus vid Västerlånggatan (nuv nr 54). Av kronan erhöll han som donation bl a Ranhammar i Bromma, vilket han gjorde till säteri. Förutom några donationshemman i Turinge sn innehade han där efter sin svärmor Turinge hammare eller Nykvarns bruk. G:s hustru Brita Trotzig, som kallade sig G, överlevde honom länge. Hon processade ofta, var en god ekonom och köpte ett stort antal skatte- och kronohemman. — Barnen förkortade namnet till Grönberer.

Författare

Birgitta Lager



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från G till Axel Oxenstierna i RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: RR., Biographica, RA; STb 1616—30, Vågböcker 1605—07, 1618—19, 1629—30, SSA. — Frälseg, 1:1—2 (1931); KK:s prot, 1, 1620—1638 (1934); Lokalf, 2 (1919—22), 4 (1922—23); S Lundgren, Johan Adler Salvius (1945); E Lyberg, Borns hyttegård samt styckegjutarna i Falun (Ur gamla papper om Falun o Dalarna, 2, 1944); dens, Från Järntorget till Kopparberget (ibid, 3, 1949); S I Olofsson, Övre Norrlands hist, 2 (1965); SRP 1—2 (1878—80); STb 1605 —15 (1963—66); StRR; G Wittrock, Sv handelskomp o kopparhandeln under Gustaf II Adolf (1919); F U Wrangel, Stock-holmiana, 1—4 (1903); C Goldkuhl, Röster som tystnat (1953), s 24—27; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Örnberg, 5 (1889), s 451.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Grönenberg (Gröneberg), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13267, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13267
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Grönenberg (Gröneberg), urn:sbl:13267, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se