Bengt Gudmundsson

Född:1804-11-02 – Slöinge församling, Hallands län
Död:1855-05-30 – Slöinge församling, Hallands län

Riksdagsledamot


Band 17 (1967-1969), sida 389.

Meriter

Gudmundsson, Bengt, f 2 nov 1804 i Slöinge (Hall), d 30 maj 1855 där. Föräldrar: hemmansbrukaren Gudmund Olofsson i Berte kvarn o Anna Bengtsdtr. Hemmansäg i nr 1 Berte (1/2 mantal utsocknes frälse), ägde även 1/4 mantal skatte i Bänarp, Slöinge, led av bondeståndet för Årstads härad vid riksdagen 34—35 o för Hall mell domsaga (Årstad, Faurås, Himle) 40—41, 44—45, 47—48, 50—51, 53—54 (led av förstärkt bankoutsk 34—35, av expeditionsutsk 35, av statsutsk 40—41, 44—45 [till mars], av förstärkt allm besvärs- o ekonomiutsk 41, av konstitutionsutsk 45 [från mars], 47—48, 50 —51, ordf ståndets talmansdep 40—41, ordningsman inom ståndet 40—41, 44—45,, 47 —48, 50—51, led opinionsnämnden 40—41, talmanskonf 47—48), fullm i Riksbanken 45—48, 50—53, direktörssuppl vid Riksbankens lånekontor i Gbg 34—40, direktör 40 —45. — Ogift.

Biografi

G tillhörde en betrodd bondesläkt, sedan 1600-talet innehaft kyrkohemmanet Berte kvarn. G:s mor, som blev änka 1810 och sedan satt kvar på hemmanet till sin död 1850, ansökte 1814 att få köpa hemmanet till skatte. Regeringen motsatte sig emellertid skatteköp av detta och övriga halländska kyrkohemman. Frågan gav anledning till en långvarig tvist, i vilken G, som vid knappt 30 års ålder valdes till riksdagsman, häftigt engagerade sig. 1834 sökte han få regeringen ställd till laga ansvar. Konflikten om de halländska kyrkohemmanen, som bl a sysselsatte Karl XIV Johan på hans sista sjukläger och enligt en obestyrkt rysk diplomatuppgift rent av påskyndade hans död (Höjer, s 651), bilades först 1863, då rätten till skatteköp erkändes. G tog livlig del även i en annan lokalt betingad riksdagsaktion, som gick ut på att åt de halländska utsocknehemmanen bevara det mesta möjliga av de lättnader inom försvarsväsendet, som de delvis genom historiska tillfälligheter hade erhållit. G ägde själv ett dylikt hemman.

Skatteköpstvisten torde hos G ha grundlagt en tidig misstro mot regering och andra myndigheter. Som riksdagsman tillhörde han alltid oppositionen och uppehöll i bör jan av sin bana nära förbindelser med 1820-och 1830-talens bondehövdingar Anders Danielsson och Nils Månsson. Under 1840 års riksdag spelade han rollen av liberal »underbefälhavare». Senare ansågs han som ledare för ett eget, ståndsmedvetet bondekotteri. Som de flesta bönder var han en ivrig sparsamhetsman och hade ett särskilt gott öga till hovet, försvaret, civilförvaltningen och universiteten. Stundom utsattes han för starka påtryckningar från högsta ort och föll någon gång till föga. I representationsfrågan var han livligt verksam och framlade 1844 ett eget förslag, som förordade övergång till samfällda val efter norskt mönster med en för bönder och småborgare fördelaktig rösträttsgradering; torpare och statare ställdes utanför. Mot medelklassliberalismen var G mycket skeptisk och skilde sig i detta stycke från bondeledaren Hans Jansson. 1848 utträdde han demonstrativt ur ett radikalt reformsällskap. Vid utarbetandet av sina memorial anlitade han en »skrivkunnig vän», överstelöjtnant Gustaf Hierta och klandrades ibland för att vara alltför beroende av denne.

Även i brännvinsfrågan var G i hög grad ståndsbunden. Han försvarade den i Halland mycket utbredda husbehovsbränningen och angrep frenetiskt fabriksbränningen och det därmed förbundna »possessionatintresset». Vidare motsatte han sig regeringens försök att vinna ökat inflytande över Riksbanken och bekämpade häftigt de på landsbygden illa sedda sedelutgivande privatbankerna.

Personligen gjorde G intryck genom sitt manliga och ståtliga yttre. En iakttagare talar om hans »breda figur och blodfulla ansikte», en annan betecknar honom som en av de »grannaste» bönderna vid 1834 års riksdag. Själv var han starkt medveten både om sitt stånds växande betydelse och om sitt eget värde. I brev till tvillingbrodern Anders i jan 1841 förklarade G: »Och få riksdagsmän före mig, måhända alla sammantaget, ha åstadkommit det, jag gjort. Och kanske först, när jag är död, får jag rättvisa» (Härnelius, s 281 not). När G skrev detta brev, var han sedan en tid sjuk och tycks ha räknat med eventualiteten, att hans liv skulle bli kort. Under sin sista riksdag, 1853—54, var han starkt hämmad av tilltagande sjuklighet.

Som riksdagsman efterträddes G av sin tvillingbror, nämndemannen Anders Gudmundsson i Berte (f 1804, d 1869, led av bondeståndet 56—58, 59—60, 62—63, 65— 66, av AK 67—69, landstingsman 69). Denne fullföljde på många områden sin brors politiska och lokala strävanden utan att vinna samma inflytande. Sin största betydelse torde Anders G ha haft genom att på 1860-talet introducera sin landsman Carl Ifvarsson i riksdagsarbetet. Anders G:s son, arrendatorn Anders Magnus Gudmundson i Vastad, Eftra sn (f 1843, d 1926) representerade 1884—87 och 1894—96 Ärstads och Faurås härader i AK. Under tullstriden intog han en moderat frihandelsståndpunkt. Han var en föregångare inom ardenneraveln. Valkretsen företräddes 1897—1902 av Gudmundssönernas släkting Anders Peter Johansson i Stensjö, Eftra sn, och 1903—08 av Anders G:s dotterson, agronomen och godsägaren, sedermera tf domänintendenten Gustaf Birger Hellman på Fors, Alfshögs sn. Under tre kvarts sekel intog med andra ord denna släktkrets en ledande ställning inom bygdens politiska liv. Släktgården Berte kvarn med tillhörande kvarnrörelse tillhör alltjämt Anders G:s ättlingar på kvinnolinjen, numera i form av aktiebolag.

Författare

Sten Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

2 brev från G till Nils Månsson i Skump-arp 1836 i De la Gardieska saml, LUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Handhar om Berte kvarn (bl a anteckn:ar av G Clemensson) hos disp O Stenström, Berte, Slöinge. — Riksdagens prot med bih o reg. — B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); S Carlsson, Hallänningar i Sveriges riksdag (Hallands hist 2, 1959); S Eriksson, Carl XV (1954); [J C Hellberg,] Ur minnet

0 dagboken om mina samtida af Posthumus,

1 (1870), s 122, 8 (1872), s 31; A Härne-lius, Bondeledaren Hans Jansson (1926); T T:son Höjer, Carl XIV Johan. Konungatiden (1960); T Larsson, Reformen i brännvinslagstiftningen 1853—1854, 2 (1947); [C W Liljecrona,] Bakom riksdagens kulisser . . . 1840—41, utg af G A Aldén (1917), s 17, 21; [P Sahlström o P F Mengel,] Försök till en karakteristik öfver bondeståndets ledamöter vid 1854 års riksdag (1855); P Sahlström, Lefnadsminnen (Akrell-Troil, Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s o Carl XV:s dagar, 2, 1885), s 327 ff; F Stenström, Släkten Stenström från Halland, jämte befryndade släktgrenar (1934). — Meddel av disp O Stenström.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt Gudmundsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13286, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Carlsson), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13286
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt Gudmundsson, urn:sbl:13286, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Carlsson), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se