Ruth V M Gustafson

Född:1881-07-08 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1960-04-05 – Katarina församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Kvinnotidskriftsredaktör


Band 17 (1967-1969), sida 424.

Meriter

Gustafson, Ruth Valborg Maria, f 8 juli 1881 i Sthlm (Hedv El), d 5 april 1960 där (Kat). Föräldrar: verkmästaren Fredrik Teodor Pettersson o Anna Lovisa Johansson. Led av styr för Kvinnornas fack-förb 03—06, av Soc:dem kvinnokongressens arbetsutsk 07—10 o 17—20 (ordf 08—10), av Sthlms stadsfullm 19—38, av folkskole-dir 19—38, av styr för Sveriges soc:dem kvinnoförb 20—32 o 36—4-8, av stadskoll 23—34, av AK 32—48, av dir för Eastman-inst 32—48, av dir för Sunnerdahls prakt ungdomsskolor på landet (Låssa, Upps) 32 —54, av fritidsutredn 37—46, av utlänningsnämnden 38—50, av Statens fritidsnämnd 39—51.

G 12 sept 12 (—34) i Sthlm (Gustav Vasa) m redaktören o riksdagsmannen Hjalmar Albin Gustafson, f 27 maj 83 där (Maria), d 10 okt 61 där (Gustav Vasa), son till grovarbetaren Carl G o Amalia Charlotta Dure.

Biografi

Ruth G föddes s å som August Palm började bedriva socialistisk agitation och var således årsbarn med den sv socialdemokratin. Fadern var metallarbetare och livligt engagerad fackföreningsman. Båda föräldrarna ägde intellektuella intressen. Redan under 90-talet besökte G socialdemokratiska möten, och snart började hon själv göra sig gällande i Sthlms socialdemokratiska ungdomsklubbar. Redan som ung kappsömmerska sökte hon, dock utan större framgång, förmå sina kamrater på arbetsplatsen att bilda en fackförening. Hon inträdde i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 3 mars 1902 genom anslutning till Sthlms allmänna kvinnoklubb (konstit 1892) och blev också medlem i Socialdemokratiska ungdomsförbundet.

Kvinnornas engagemang i politiken hade varit föremål för livlig diskussion inom det socialdemokratiska partiet alltifrån dess konstituerande 1889. Huvuddelen av dess manliga medlemmar ställde sig negativa till kvinnans politiska arbete, medan man från kvinnohåll gjorde gällande, att fackföreningar borde bildas för de fack som sysselsatte enbart kvinnlig arbetskraft och att särskilda kvinnliga agitatorer borde anställas av partiet. I en diskussion om den kvinnliga agitationen vid 1905 års partikongress vände sig G med skärpa mot ett påstående, att kvinnliga industriarbetare inte kunde fatta det märkliga i den socialdemokratiska politiken, då de snart nog gifter sig och därmed får andra intressen. G karakteriserade detta uttalande som ett »utslag av omotiverat kvinnohat». Tillsammans med sin man stödde hon 1906 Hinke Bergegren i den partischism som resulterade i att denne och G Schröder suspenderades ur partiet.

På de socialdemokratiska kvinnokongresserna var G en av de ledande. Också som agitator gjorde hon en energisk insats; bl a besökte hon våren 1908 under en dryg månad 27 olika platser i Värmland. Hon talade och vädjade i arbetarekommuner och fackföreningar på ett lågmält men samtidigt övertygande sätt. Som agitator var hon lärjunge till Anna Sterky och Kata Dalström, vilka »energiskt föste ut mig på fältet». Hon talade för förbättrad skyddslagstiftning, för ogifta mödrars rättsliga ställning, för reformerad fattigvård, för nykterhetsundervisning i skolorna, men det som under dessa år låg henne varmast om hjärtat var den kvinnliga rösträtten. Dessa frågor framförde hon också med intensitet som skribent i det socialdemokratiska kvinnoförbundets organ, Morgonbris, vars huvudredaktör och ansvarige utgivare hon var 1909—10 och 1919—21. Hon upphörde aldrig att betona kvinnans politiska jämlikhet med mannen, många gånger också för männen inom det egna partiet. I april 1918, när frågan om kvinnlig politisk rösträtt fallit i riksdagen till följd av första kammarens motstånd, talade hon vid ett offentligt protestmöte på Ladugårdsgärde, vilket skulle ge upptakten till en rad liknande aktioner landet runt. På de socialdemokratiska kvinnokongresserna förfäktade hon med lidelse, att fria äktenskap skulle registreras som legala (själv levde hon sedan 1906 i ett fritt äktenskap, vilket legaliserades 1912), att ekonomiskt stöd skulle ges åt alla ogifta och gifta mödrar, att samhället måste tvingas att erkänna moderskapet som det »största samhällsarbetet», att barn under femton år måste skyddas i industrin och att redan existerande lagar på detta område borde skärpas.

G visade sig också äga förmåga att avlyssna stämningarna bland folkets breda lager, särskilt när det gällde religionsfrågan. 1907 hade hon i en artikel Ned med prästväldet yrkat på att statskyrkan borde avskaffas, skolan skiljas från staten, att barnen borde hållas borta från kristendomsundervisningen i skolan och att civiläktenskap borde ersätta kyrklig vigsel. Under programdebatten på partikongressen 1920 ansåg hon emellertid, att det nu vore omöjligt att samla folket till en aktion för statskyrkans avskaffande. Kyrkan hade nu anpassat sig efter den nya situationen, och dennas sociala intresse var numera obestridligt. Hon betonade också nödvändigheten av att räkna med »den rent moraliska fostran, som den kristna läran kan utöva», samtidigt som hon varnade för den onyanserade antireligiösa propagandan, som hon själv på vissa håll i landet hade märkt reste »oöverstigliga hinder för agitationen bland kvinnorna».

Då G 1919 blev ledamot av Sthlms stadsfullmäktige, visade hon sakkunskap också i ärenden rörande den kommunala förvaltningen. Hennes största intresse var alltjämt undervisningsfrågor och sociala frågor, och hennes duglighet inom kommunalpolitiken framgår inte minst av att hon i elva år var medlem av stadskollegiet.

Även om G både som riksdagsledamot och kommunalpolitiker gjorde betydelsefulla insatser, ligger likväl tyngdpunkten i hennes politiska gärning i hennes agitation bland kvinnorna både på fältet och i partipressen och i hennes arbete inom kvinnoorganisationen.

Författare

Göran Wendel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från G i KB o i Arbetarrörelsens arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kampen för hemmet (Kvinnan och hemmet av E Silén, Nanny Johansson..., Sthlm 1920, s 45 f; 2. uppl så). — Till hembygden. Falköping 1933. (4) s. — [Tal] (För Finland, för Nordens frihet. Tal hållna på Finlands nationaldag 1939 av A Lindblom, F Ström. . . [omsl], Sthlm [1939], s 16—20; 2. uppl s å; 3. uppl 1940, s 11—13). — Till hembygden. Dikter. Falköping 1954. 76 s.

Redigerat: Morgonbris. Tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen, 1909—10 samt aug 1919—maj 1921, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografiska uppgifter av G, AA. — H Flood, Den socialdem kvinnorörelsen i Sverige (1960); H Tingsten, Den sv socialdemokratins idéutveckl, 2 (1941); L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933). — Förhandl:ar vid Sveriges socialdem arbetarpartis 6:e—ll:e kongresser 1905—20; Morgonbris 1904—21, nekr:er där 1960; Prot över Sveriges 1 :a socialdem kvinnokonferens (1907); Prot förda vid Sveriges l:a—4:e socialdem kvinnokongresser 1911—17; art:ar i samband med G:s födelsedagar MT 5 juli 1951, SocD 8 juli 1931 o 8 juli 1941.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ruth V M Gustafson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13309, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Wendel), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13309
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ruth V M Gustafson, urn:sbl:13309, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Wendel), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se