Emil F Gustrin

Född:1839-10-01 – Breviks församling, Skaraborgs län
Död:1918-09-07 – Södertälje församling, Stockholms län

Gymnasielärare, Kansliråd, Pedagog


Band 17 (1967-1969), sida 492.

Meriter

Gustrin, Emil Finneve, f 1 okt 1839 i Brevik (Skar), d 7 sept 1918 i Södertälje. Föräldrar: lantbrukaren Finneve G o Lovisa Erica Eneström. Elev vid h elementarlärov i Skara vt 52—ht 59, inskr vid UU 10 sept 60, inskr vid LU 14 sept 63, FK 23 okt 67, disp där 22 maj 68, FD 29 maj 68, doc i prakt filosofi 7 juni 68, ledde lär kandidaternas ped utbildn vid Katedralskolan i Lund ht 71—vt 75, förest för Lunds privata elementarskola ht 74—vt 78, för den teor o prakt provårskursen vid Katedralskolan i Lund ht 75—vt 80, lektor i modersmålet o filosofi vid Karol lärov i Örebro 15 maj 78 (tilltr ej), rektor vid Karlstads h a l 30 april (tilltr 1 juli) 80—31 dec 82, kansliråd i ED o chef för dess byrå för den högre undervisn (läroverksbyrån) 1 jan 83—31 dec 04, hade flera offentliga sakkunniguppdrag, bl a ordf i 1890 års skollagskommitté.

G 28 dec 75 i Skövde m Hulda Ulrika Christina Tengstrand, f 18 jan 51 i Bälle-fors (Skar), d 7 maj 95 i Sthlm (Hedv El), dtr till stadskassören Claes Wilhelm T o Elisabeth (Elise) Charlotta Sophia Wahlström.

Biografi

Emil G började 1863 sina akademiska studier i Lund, där han vid universitetets jubelfest 1868 blev fil doktor med »första hedersrummet» (primus) på en avhandling med det magistrala ämnet Om menniskans odödlighet. Han blev s å docent i praktisk filosofi, i vilken egenskap han kvarstod ända till 1880, mitt under den boströmianska filosofins storhetstid i Lund. Bortsett från ett par smärre avhandlingar kom G emellertid inte att göra någon egentlig vetenskaplig insats. Han skulle i stället bli tagen i anspråk för ledande pedagogiska och administrativa uppgifter.

G är en av lärarutbildningens främsta pionjärer. Särskilt betydande är hans insats till förbättring och utveckling av provårsinstitutionen, den av ecklesiastikministern F F Carlson 1865 införda pedagogiska utbildning, som en »lärarkandidat» under två terminer, »provåret», hade att genomgå vid ett läroverk. Denna utbildning var till sitt innehåll och värde växlande, närmast beroende på rektorernas skiftande intresse och förmåga. I universitetsstäderna sökte man anlita yngre akademiska lärare att bistå rektorerna i ledningen av provåret. Efter att under förra halvåret 1871 ha företagit en studieresa till Danmark och på kontinenten — där särskilt den preussiska lärarutbildningen ansågs förebildlig — biträdde G ht 1871—vt 1875 i provårets ledning vid Katedralskolan i Lund. Dess rektor, G M Sommelius, kunde redan inför 1872 års läroverkslärarmöte vitsorda det skickliga sätt, på vilket G ryktat sitt värv. Sedan 1873 års riksdag uttalat sig för inrättandet av en särskild anstalt för lärarutbildning, tillsatte ecklesiastikministern G Wennerberg en kommitté för planering av en sådan. G blev både ledamot av kommittén och dess sekreterare och företog nu åter en studieresa utomlands, till Finland och Ryssland. Kommitténs förslag avvisades emellertid av 1874 års riksdag, som i stället anslog medel till förbättrande av provårsinstitutionen. G deltog i förarbetet till den reformering av provåret, som kom till uttryck i en 1875 utfärdad författning, varigenom provåret, som nu förlades till ett fåtal läroverk, fördelades på en teoretisk och en praktisk kurs och överhuvudtaget fick en fastare organisation. Ht 1875—vt 1880 var G föreståndare för båda dessa kurser i Lund. Minst ett 80-tal lärarkandidater, bland dem flera sedermera framstående skolman och läroverkschefer, fick under denna period sin skolning i G:s regi. Samtidigt tjänstgjorde G som lärare och föreståndare vid Lunds privata elementarskola. Han var 1880 —82 rektor vid läroverket i Karlstad. Av sin efterträdare T Säve får G eftermälet, att han ägde »den förmåga att skilja mellan huvudsak och bisak, som tillkommer förmannen».

På 1850-talet hade inom ED inrättats en särskild byrå för den allmänna undervisningen, vars chef skulle utöva viss myndighet över skolväsendet, förrätta inspektion osv. Sedan en särskild byrå för folkundervisningen tillkommit 1862, kunde den nyssnämnde byråchefen helt ägna sig åt läroverken. Under en lång period, avslutad först med tillkomsten fr o m 1905 av en överstyrelse, var det denne byråchef, som praktiskt taget styrde läroverken med ganska stor makt, naturligtvis skiftande med personlig auktoritet och andra chefsegenskaper samt inflytande hos departementschefen. Det bör emellertid inte förbises, att domkapitlen och de biskopliga eforaten alltjämt hade den närmaste vården om läroverkens angelägenheter.

Den mest kände av byråcheferna i äldre tid var Wennerberg, den siste och otvivelaktigt främste med hänsyn till kompetens och duglighet var G. Hans regemente utmärktes av kraft, samvetsgrannhet och skicklighet i handlaget och bars upp av personligt anseende och auktoritet. Det blev dock mera fruktat än uppskattat och upplevdes av läroverkslärarna mer eller mindre som en despoti. Då ecklesiastikministern C v Friesen inför 1904 års riksdag skulle försvara sin proposition om en överstyrelse, tecknade han i sin iver att vinna bifall till förslaget en nästan kuslig bild av den inspektion, som dittills utövats av chefen för läroverksbyrån. När denne kommer hem från sina inspektionsresor, yttrade v Friesen, avlämnar han »i enrum med ministern» sina rapporter. »Ingen får försvara sig, ingen förklara sig. Ministern hör på, vad han säger, men de omdömen han fäller, kunna endast kontrolleras, när ministern begär en förklaring eller ett försvar från vederbörande.» Helt annorlunda bleve det, menade v Friesen, med den öppet redovisade inspektion, som skulle handhavas av den nu föreslagna överstyrelsen. Uttalandet var väl en demagogisk utsvävning och kunde inte gärna vara riktat mot G personligen — »ministern» hade ju rimligtvis sin dryga del av ansvaret för systemet — men det innehöll en kärna av sanning och återgav något väsentligt i den stämning av missnöje med det gamla enväldet, personifierat i G:s gestalt och attityd, som otvivelaktigt fanns bland läroverkens folk. Det synes knappast möjligt att med någon visshet bedöma och nyansera den fackliga opinionens yttringar eller utskifta ljus och skuggor i G:s maktutövning, som väl i mycket måste betraktas som uttryck för auktoritära drag hos tidsandan. Mot departementschefernas växlande personligheter och viljeyttringar under denna tid avtecknar sig som ett drag av kontinuitet G:s fasta grepp om läroverkens angelägenheter, hans trygga självkänsla och osvikliga säkerhet, en de sv läroverkens grå eminens i den oscariska epoken.

Författare

Einar Sprinchorn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från G till A Nyblasus o F A Wulff i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om menniskans odödlighet. Akad afh. Lund 1868. 60 s. — Om gymnastik-undervisningen vid elementarläroverken [anon] (Pedagogisk tidskrift 5, 1869, Sthlm, s 164—166). — Om lärarebildningen i konungarikena Sachsen, Belgien, Holland och Danmark. (Ur en reseberättelse). 1—4 (ibid 7, 1871, s 353—379, 8, 1872, s 1—38, s 65—89, s 210—222, 303—316). — Om elementarläroverkens arbetstid [sign] (ibid 8, s 172—175). — Geometrisk elementarkurs, (tryckt i manuskript.) [Rubr.] Lund 1873. 35 s. [Anon; utkast till:] Geometrisk elementarkurs. D 1—2. Lund 1874 —79. 1. 1874. VI, 85 s. Bihang ... 4 s. 2. 18[76—]79. IV, 218 s. Nyckel . .. 1879. 22 s. — Om filosofisk propedevtik (Pedag tidskr 10, 1874, s 116—126). — Några anmärkningar angående den formella logiken. Lund 1876. 39 s. [Konsistorieavh, Lund.] — Om tankelagarna. Lund 1878. 63 s. — Några ord om skolferierna. Karlstad 1880. 34 s. — Inledning till pedagogiken (Redogörelse för de allmänna läroverken i Karlstads stift under läsåret 1880—1881 jämte inbjudning . . ., Karlstad 1881, s 1—29). — Euklides' Ele-menta (Pedag tidskr 17, 1881, s 141—153). — Intryck från läraremötet i Örebro den 15 —17 juni 1881 (Skolan och hemmet. Samling af uppsatser rörande uppfostran och undervisning utg af Carl Kastman, 1, Sthlm 1881, s 1—72). — Om pedagogiken och dess betydelse för praktisk uppfostran och undervisning (ibid, s 113—168). — Om reglementerad rättskrifning (Ny svensk tidskrift 1885, Upsala, s 419-^134). — Utg: Redogörelse för Lunds privata elementarskolas verksamhet läsåret 1874—75[—77/78], Lund 1875[—78]; Redog för de allm lärov i Karlstads stift... 1880—1881[—1881/82], Karlstad 1881[—82].

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 30 april 1880, nr 20, RA. — C V Bromander, Ord lärare vid Karlstads lärov efter år 1850 (1931); E Erlandsson, Skara h a l:s lärjungar åren 1826—1869 (1925); K A Härje, Hågkomster o gestalter från 1870- o 1880-talen (Västgöta nation i Lund, Jubileums-skr, 1935); LUM 1879 (1879); Lärov:komi-téns underd utlåtande o förslag ang organisationen af rikets allm lärov ... 25 aug 1884 (1884); C Sjöström, Vestgöta nation i Lund 1683—1910 (1911); E Smedberg, Historik över lärovdärarnas i Sverige prakt utbildn åren 1801—1917 (SOU 1929: 10); E Sprinc-horn, När Skolöverstyr blev till (SvT 1955: 4); F Wulff, Axel o Gustaf Nyblaeus (Under Lundagårds kronor, ny saml, 1921).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emil F Gustrin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13324, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13324
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emil F Gustrin, urn:sbl:13324, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se