Otto Julius Hagelstam

Född:1784-03-11 – Finland (i Prostvik, Nagu)
Död:1870-04-28 – Skeppsholms församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Arméofficer, Hydrograf


Band 17 (1967-1969), sida 732.

Meriter

Hagelstam, Otto Julius, f 11 mars 1784 på Prostvik, Nagu (Åbo o Björneb), d 28 april 1870 i Sthlm (Skeppsh). Föräldrar: kaptenen Gabriel August Hagelberg o Anna Lovisa Qvick. Sergeant vid Sveaborgs eskader april 01, officersex maj 01, fänrik vid armens flotta 16 nov 01, löjtn i flottorna 18-jan 08, löjtn vid arméns flotta 8 dec 08, kapten i flottorna 1 maj 10, kapten i Sjömätningskåren 20 nov 10, major i flottorna 23 mars 13, överstelöjtn där 31 okt 15, adl 11 maj 18, deltog i riksdagarna 23, 28— 30, 34—35, 40—41, 44-45 och 56—58, överstes n h o v 11 maj 26. — LKrVA 16, LFS 22, LLA 41.

G 17 april 17 på Stjärnsund, Askersunds landsförs, m Eva Fredrika Burenstam, f 14 okt 91 där, d 8 juni 77 i Sthlm (Klara), dtr till brukspatron Olof Burén, adl B, o Carolina Camitz.

Biografi

I samband med utnämningen till fänrik vid Sveaborgseskadern av arméns flotta 1801 antog H namnet Hagelstam och adlades under detta namn 1818. Han utmärkte sig vid upprepade tillfällen under finska kriget 1808—09, särskilt i drabbningen vid Grönviks sund 30 aug 1808 och dubbades till RSO på själva platsen för drabbningen. Efter fredsslutet kvarstannade han i sv tjänst, blev 1810 kapten i flottorna och s å i den år 1808 upprättade sjömätningskåren. Vid sammanslagningen 1824 av de båda flottorna, arméns flotta och örlogsflottan, till en enda organisation, K Maj:ts flotta, och sjömätningskårens indragning i samband därmed överfördes H på indragningsstat.

H:s verksamhet som hydrograf inföll under en tid av uppsving såväl för sjömätningsverksamheten som sjökarteutgivningen, sedan Gustaf Klint genom nådigt brev 26 mars 1798 erhållit privilegium att utgiva sjökartor. H var fast knuten till sjömätningskåren under nästan hela dess tillvaro. Han började sin verksamhet som sjömätare redan 1801 och upplodade 1803 skärgårdsområdet väster om Porkala, beordrades till sjömätning 1804 och senare i Bohuslänska skärgården och andra delar av västkusten, biträdde 1804—07 vid trianguleringar, basmätningar och pliktningar i Sthlms och Ålands skärgårdar och deltog 1808 i de förberedande arbetena för Göta kanal. Han rekognoscerade 1811—12 och 1819 Öregrunds, Gävle, Sthlms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar och utförde 1813 basmätningar på isen vid Bottniska viken upp till Umeå. S å ingick H i en skärgårdsexpedition till Norge och upprättade 1816 baser för uppmätning och pliktning av sjöarna Vättern, Viken, Roxen, Boren och Hjälmaren. I sin meritförteckning uppger han, att han 1810 som befälhavare för en division kanonslupar med uppgift att försvara inloppet till Karlskrona mot engelsmännen upprättat en utförlig karta över skärgården utanför Karlskrona. Under krigstjänstgöring i Norge 1814 avfattade han med hjälp av två biträden en hydrografisk karta i fyra blad över området från sv gränsen till Krokstadfjorden i skalan 1: 20 000 och ensam en dylik karta över Singlefjorden och Hvalöy. I tryck föreligger av hans hand såväl krigskartor som geografiska kartor. Mest betydande av de senare är den synnerligen utförliga Geografisk militairisk och statistisk karta öfver hela Sverige och Norrige 1820, som blev högt uppskattad och utkom i tre upplagor.

H var outtröttligt verksam för ordnandet av Sveriges sjöförsvar. Hans förslag 1818 om en farled mellan Ortalaviken och Bagghusfjärden ledde till upptagandet av Väddö kanal. Som adelsman tog han livlig del i riksdagsförhandlingarna om sjöförsvaret och författade flera skrifter i denna fråga. Missnöjd med flottornas sammanslagning förordade H istället för en flotta av linjeskepp, avsedd att behärska Östersjön, ett kustförsvar baserat på en skärgårdsflotta av kanonjollar understödd av undervattensminor och ångbåtar. Även skarpskytterörelsen hade i H en varm förespråkare.

Som ägare till Stjärnsunds egendom, vilken H fått i arv efter sin svärfar, och därefter Lisma egendom i Södermanland, inlade han stora förtjänster om lantbruket. Han var en häftig motståndare till den då gällande brännvinslagstiftningen och brännvinsbränningen som en binäring till jordbruket. Kort före 1853—54 års riksdag, som kom att bilda epok i brännvinslagstiftningens historia, utkom hans skrift om husbehovsbränningen som spreds i 45 000 exemplar. Verkningarna av hans och många andras bemödanden var, att brännvinsskatten för att .stävja brännvinsmissbruket 1855 omlades och husbehovsbränningen fem år senare förbjöds.

H:s samtid vitsordade hans skicklighet som officer med grundliga kunskaper och en ovanlig arbetsförmåga. Han var en stor patriot, vänlig och meddelsam i umgänget, men hade kanske alltför omoderna och orubbliga åsikter i fråga om det sv sjöförsvarets utformning.

Författare

Herman Richter



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av H:s arkiv i A Egerströms arkiv, KrA (ms, an teckn :ar, brev, rapporter m m rör sjökarteväsendet o sjöförsvaret, kartor), i saml Militärgeografi o i Försvars- o befästn:-planer, vol 81, KrA (betänkanden och kartor), i Hammersaml, RA (botaniska o meteorologiska anteckn:ar o brev), i KB (antecknar o ms) o i Westinska saml i UUB (statistiska tabeller 1815).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Underrättelser om taktäckning med papper. Sthlm 1829. 15 s, 1 pl. [Undert.] 2. uppl, å nyo öfversedd, tillökt och förb ... . Sthlm 1831. — Välment samling af enkla och helsosamma råd samt underrättelser, i synnerhet för den mindre bemedlade allmänheten i Huddinge socken. [Rubr.] Sthlm 1831. Fol. 1 bl. [Undert.] — Några upplysande underrättelser om taktäckning med papper af dreflump; grundade på erfarenhet. Sthlm 1833. 7 s, 1 pl. [Anon.] — Om Sveriges skärgårds- och sjö-försvar år 1840, utan tillökning i kostnaden. D [1]—2. Sthlm 1840. 23, 30 s. [Rubr.] — Faktiska upplysningar och oväldiga tankar om Sveriges skärgårds- och hafs-försvar. Sthlm 1844. 4:o. 34 s, 1 tab. — Om skärgårdsflottan i anledning af »Erinringar vid herr stats-rådet grefve B. v. Plåtens förslag till Sveriges sjöförsvar. Sthlm 1851. 16 s. [Anon.] — Om Sveriges bränvins-tillverkning m. m. Falun 1853. Fol. 1 bl. — Faktiska upplysningar, grundade på officiela handlingar och andra tillförlitliga uppgifter, angående Sveriges och Danmarks olika sätt att draga nationell och enskild vinst af sin landthushållning, jemte förslag huru Sverige förmånligt kan befria sig ifrån sin värsta fiende, husbehofsbränningen, samt erhålla flere och mycket större riksinkomster, äfvensom en stor, lättinflytande och välgörande statsinkomst; och genom den sistnämnde inkomsten, tillräckliga medel till många jernvägar och elektriska telegrafer, m. m., utan att dertill behöfva bolag och aktier, utan att låna penningar och utan ränta, samt sålunda om några år, då de nödvändigaste jernvägarne blifvit färdiga och landstransporterna lättade, bästa tillfälle till lindring i en del af de nuvarande skattebördorna. Tillökt och förb uppl. Sthlm 1853. 16 s. [Ur AB 1853, nr 78 f. 2 olika uppl. En variant »på kongl. majts befallning» fick ej utkomma.] Andra uppl: Vestervik 1853, 27 s, 1 tab, Mariestad 1853, 24 s, Umeå 1853, 31 s, Carlshamn 1853, 35 s, 1 pl, Kalmar 1852 [eg 1854], 4:o, (16) s; omtr i: Protokoll, hållet i Jemtlands läns hushållnings-sällskaps förvaltnings-utskott . . ., Östersund 1853, s 3 —28, 1 pl, och [M] Huss & [O J] H, Skrifter om bränvinet, Söderhamn 1853, s 1—33; i utdrag i desammas Om bränvins-missbruket och dess förderfliga följder . . ., Visby 1853, 4:o, s 13—24, och deras Faktiska upplysningar . . . Jemte en skildring . . ., Borås 1853, s 2—7, samt i M Huss, Om bränvins-begäret och bränvinssuperiet i Sverge, Sthlm 1853, s 19—32. — Några vigtiga upplysningar angående Stockholms befästande och försvar, grundade på noga undersökningar på ort och ställe ... ([A Öhmann,] Granskning af J. Mankells Förslag till Stockholms befästande Sthlm 1860, s 13—18). — Ett varningens ord till svenska folkets representanter vid 1862 års riksmöte. Sthlm 1863. 28 s, 1 tab. — Några ord om Sveriges sjöförsvar, jemte förmånligaste sättet att försvara Stockholms skärgård, af en gammal krigser-faren officer från f. d. arméens flotta. Sthlm 1864. lös. [Anon.] — Några tankar i frågan om Sveriges sjöförsvar rikets höglofliga ständer vördsamt tillegnade af en sann fosterlandsvän. Sthlm 1866. 22 s. [Anon.] — Till länets jordbrukare! — Om renmossans (ren-lafvens) stora nytta och förträfflighet till kofoder i stället för hö. [Rubr:r.] Falun 1868. 6 s. [Undert.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Biogr lex . . ., bd 6 (ny uppl, 1876); G M Björnstjerna, nekr (KrVAH 1871, s 16—22); P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); T Larsson, Reformen i brännvinslagstiftningen 1853—1854 (1945); Sv biogr lex, N F, bd 5 (1863—64); G Utterström, Jordbrukets arbetare, 1, s 681, 2, s 371 f (1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Julius Hagelstam, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13498, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Richter), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13498
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Julius Hagelstam, urn:sbl:13498, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Richter), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se