E Oskar Hagman

Född:1880-12-01 – Borgeby församling, Skåne län
Död:1942-01-31 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Riksdagsledamot, Socialpolitiker


Band 17 (1967-1969), sida 744.

Meriter

Hagman, Emil Oskar, f 1 dec 1880 i Borgeby (Malm), d 31 jan 1942 i Sthlm (Bromma). Föräldrar: mjölnaren Ola Persson o Bengta Olsdtr. Målarlärling i Malmö 95, medl av Sv måleriarbetareförb:s avd 2 där 00, måleriarbetare i Sthlm 00, kassör i Sv måleriarbetareförb:s avd 1 där 04—13, förtroendeman o kassör i förbundsstyr 13—20, led av styr för Sthlms stads arbetsförmedl 14—20, av soc rådets sektion för arbetsförmedl (knuten till soc:styr) 16—20, av Landssekretariatet 17—29, av AK 18—28, byråassistent för arbetsförmedl o arbetsmarknadsfrågor i allmänhet i soc:styr från 20, led av Statens arbetslöshetskommission 20—26 o 34—39, led av soc:dem partistyr 21—28, kanslichef i Statens arbetslöshetskommission 26—34, led av FK 30—42, byråchef i soc: styr (byrån för arbetslöshetsförsäkring) 34— 42, ordf i 1936 års semesterlagskommitté, v ordf i Statens arbetsmarknadskommission 40 —42.

G 31 okt 07 i Sthlm (Jak) m Eva Kristina Becker, f 24 dec 75 i Enåker (Vm), d 1 juli 43 i Sthlm (Bromma), dtr till skogsmätaren Johan B o Josefina Karolina Söderberg.

Biografi

När Oskar H kom till Malmö, drogs han in i de där livaktiga fackliga och politiska strömningarna, blev medlem i socialdemokratiska partiet och var med vid bildandet 1900 av en lärlingssektion inom måleriarbetareförbundet. Efter avflyttningen till Sthlm kom han snabbt med i den fackliga verksamheten där och blev redan 1904 kassör i Sthlmsavdelningen. 1911 verkställde han en utredning rörande arbetslösheten bland Sthlms målare och utarbetade ett förslag till en arbetslöshetskassa för dessa. Därmed var hans intresse väckt för den fråga som i stor utsträckning kom att forma hela hans framtida verksamhet. Sedan han 1913 blivit kassör i förbundsstyrelsen, var han 1916 med om att införa en arbetslöshetskassa inom målareförbundet.

Genom ledamotskapet i styrelsen för arbetsförmedlingen i Sthlm och i sociala rådets arbetsförmedlingssektion kom H i kontakt med socialstyrelsen, som på den tiden handlade arbetsmarknadsfrågorna, och blev byråassistent där 1920. Samtidigt sattes han in som ledamot i arbetslöshetskommissionen, det krisorgan som 1914 inrättats som ett bihang till socialstyrelsen, men som först genom den 1921 inbrytande fredskrisen kom att spela en mera avgörande roll i samhället och i den politiska debatten. Striderna om arbetslöshetsdirektiven blev orsak till två socialdemokratiska regeringsskiften 1923 och 1926, det sista årtalet knutet till det s k Stripafallet. Motsättningarna blev då så stora, att båda ledamöterna från arbetarsidan, av vilka H var den ene, lämnade kommissionen. Det dröjde emellertid inte många dagar, förrän han återkom, nu som kanslichef, genom ett k brev som förordnade honom att såsom tjänsteman i socialstyrelsen tjänstgöra i kommissionen. »H hoppade ut genom fönstret och kom in genom dörren», som Arvid Lindman uttryckte det. Detta skedde givetvis med H:s samförstånd, och från nu fick han ett än mer avgörande inflytande på utformningen av kommissionens verksamhet. 1918 hade H placerats i Andra kammaren, där han var årskamrat med P A Hansson och Gustav Möller. Redan följande år blev han ledamot av andra lagutskottet, som hade att granska alla sociala lagstiftningsfrågor. Under urtima riksdagen 1919 satt han i det särskilda utskott som hade att behandla propositionen om förslag till lag om arbetstidens begränsning, den s k åttatimmarslagen. Utgången kunde anses i stort sett given, och H och Sigfrid Hansson var förutseende nog — med hänsyn till det stora politiska och fackliga intresse som ägnades frågan — att utarbeta en skrift med lagtext och kommentarer i ämnet, som förelåg tryckfärdig i och med kamrarnas beslut. I övrigt ägnade han sitt intresse och sina debattinlägg i riksdagen närmast åt arbetslöshetsfrågan. Han satt också med i utredningar 1922—33 om införande av statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring.

Sin största insats kom H att ägna åt kanslichefskapet i arbetslöshetskommissionen, en post som han beklädde till juli 1934, då han återgick till socialstyrelsen för att bli byråchef för arbetslöshetsförsäkringsbyrån, som inrättats sedan riksdagen s å beslutat statsunderstöd till erkända arbetslöshetskassor. Till sin besvikelse fick han dock inte inräkna måleriförbundets arbetslöshetskassa bland de kassor som hos socialstyrelsen sökt erkännande och statsbidrag. Detta förbund som han tidigare tillhört, ansåg nämligen den statliga försäkringens bestämmelser om bl a säsongarbetslösheten alltför osmidiga och oförmånliga för att man skulle vilja uppge sin självbestämmanderätt.

H var en rättrådig man som med stor noggrannhet iakttog gällande författnings- och följdföreskrifter, vilket stundom förde honom till en formell tolkning, som av kommuner och arbetslösa kunde uppfattas som en starkt restriktiv inställning till arbetslöshetshjälpen i dess olika former. Detta kunde inte undgå att påverka bedömningen från det egna partiets sida av H:s insatser, vilket ledde till att han föll igenom vid 1928 års riksdagsmannaval. 1930 återbördades han emellertid till riksdagen såsom förstakammarrepresentant för Sthlm.

H sökte ej billig popularitet. Hans uppträdande präglades alltid av saklig tyngd och rättrådighet, och han hävdade alltid, att anspråken på samhället skulle förenas med krav på den enskilde till egna insatser. Hans klara förstånd och frasfria sätt väckte alltid respekt, även om han inte saknade kritiker inom arbetarleden. Personligen var han vansäll och godhjärtad.

Författare

Sven Skogh



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Åttatimmarslagen. Lag om arbetstidens begränsning jämte kommenta-rier till ledning för arbetsgivare och arbetare. Sthlm 1919. 63 s. (Tills med Sigfrid Hansson.) 2.—6. uppl s å.

Källor och litteratur

Källor o litt: Arbetslöshetskomm:s arkiv, RA; Tidn:klipp, AA. — J Johansson, Sv Ma-lareförb. Minnesskr 1887—1937 (1937); Riksdagstryck 1918—42.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Oskar Hagman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13514, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13514
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Oskar Hagman, urn:sbl:13514, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se