B Rudolf Hall

Född:1876-11-14 – Halls församling, Gotlands län
Död:1950-12-26 – Sankt Görans församling, Stockholms län

Historiker, Folkskollärare


Band 17 (1967-1969), sida 775.

Meriter

Hall, Bror Rudolf, f 14 nov 1876 i Hall (Gotl), d 26 dec 1950 i Sthlm (S:t Göran). Föräldrar: folkskolläraren Jacob Petter Pettersson o Anna Catharina Nilsdtr. Folkskollärarex i Uppsala 3 juni 99, vik folkskollär i Hälsingborg ht 99, eo folkskollär i Kalmar 15 jan 00—30 juni 05, mogenhetsex vid Lunds h a l 9 dec 04, inskr vid UU 31 jan 05, FK där 15 dec 06, FL där 15 sept 08, folkskollär o tf överlär vid Sthlms folkskolor 1 jan 09—28 jan 12, inskr vid LU 8 dec 11, disp där 9 dec 11, folkskollär vid Sthlms folkskolor vt 12, FD vid LU 31 maj 12, eo adjunkt vid folkskolesem i Gbg ht 12, adjunkt vid folkskolesem i Luleå 4 dec 12, i Uppsala 18 mars 14, lektor där 13 dec 18, lektor vid folkskolesem i Lund 11 juni 20— 41 (tjänstl från 28), initiativtagare till Fören för sv undervisn:hist 20, chef där samt red o utg av Årsböcker i sv undervisn:hist 20— 48, medverkade vid upprättande av Sv skolmus:s skolhist avd 28—29, chef där från 29.

G 5 nov 17 i Hfors m Karin Eva Lindebäck, f 10 nov 74 i Tusby (Nylands län), d 18 mars 67 i Sthlm (S:t Göran), dtr till ingenjören Gustaf Onni L o Hulda Alma Eulalia Lindholm.

Biografi

Utgångspunkten för Rudolf H:s omfattande forskningar rörande det sv skolväsendet syns ha varit ett socialpedagogiskt intresse, som kom till uttryck i en del tidningsartiklar om skolbad, skolkolonier etc. Med den 1911 framlagda gradualavhandlingen, Johannes Rudbeckius, en historisk-pedagogisk studie, 1, fick H.s forskningar emellertid en klart skolhistorisk inriktning. H utarbetade på K M:ts uppdrag 1920—22 »en fullständig plan för eftersökande, samlande och bevarande av inom riket befintliga arkivalier av skolhistoriskt värde». Uppdraget utmynnade i ett betänkande 7 mars 1922, vari han föreslog inrättandet av ett centralt skolhistoriskt museum med ett tillhörande undervisningshistoriskt arkiv, som med bibliotek och samlingar skulle bli en centralpunkt för skolforskningen.

På H:s initiativ bildades 1920 Föreningen för sv undervisningshistoria, och följande år utkom första volymen av Årsböcker i sv undervisningshistoria (ÅSU). Publikationen utkom med oftast flera volymer årligen intill 1948, då H av hälsoskäl måste lämna redaktörskapet. Antalet volymer var då 76, vilket är ett ståtligt monument över H:s entusiasm och energi. I dessa årsböcker framlade han resultaten av sina forskningar och tryckte urkunder rörande skolväsendet. Till en början anknöt dessa till hans tidigare studier i reformations- och stormaktstidens bildningshistoria, i första hand till Rudbeckius betydelse för kyrka och undervisningsväsen i Västerås stift. Han tryckte och kommenterade även läroverks- och folkskolestadgar och publicerade flera mer eller mindre omfattande skolmonografier. Bland de främsta av dessa kan nämnas Acta till Stockholms folkundervisnings historia (ÅSU vol 60) och Till Gefle läroverks historia (vol 68— 69). Han författade eller översatte därjämte ett flertal läro- och läseböcker. Ofta under titeln Hågkomster från folkskola och folkundervisning framlade H vad han hade spårat upp under sina forskningar eller lyckats få skolman att nedskriva med stöd av anteckningar och minnen. I sina kommentarer gav han en orientering, som vittnar om en stor förtrogenhet med pedagogikens historia och dess mångskiftande källmaterial.

H besjälades av en lidelsefull forskariver och visade ett skarpt spårsinne, när det gällde att leta fram handlingar ur arkiven. Betydande blev också de samlingar av urkunder rörande skolväsendet, som han lyckades hopbringa. Det har gjorts gällande, att H:s samlarnit och publicerande av urkunder och »minnen» inte alltid stått i paritet med kravet på ett systematiskt ordnande av materialet och en kritisk granskning av dess vetenskapliga värde. Till H:s försvar kan emellertid anföras, dels att han till stor del ensam bar bördan av detta omfattande arbete, dels att även om urkunderna inte har någon mera direkt betydelse ur pedagogikhistorisk synpunkt — vilket väl i en del fall är förhållandet beträffande »hågkomster och minnen» — så äger de dock ett stort värde som kulturhistoriska dokument. För H hade den pedagogikhistoriska forskningen ett dubbelt mål. Dels skulle den som en historisk disciplin fullfölja sina rent vetenskapliga syften, dels hade den en praktisk uppgift vid lärarutbildningen. Att göra de blivande lärarna förtrogna med de stora uppfostrarna, deras idéer och verk, ansåg H vara mera väsentligt än att låta dem fördjupa sig i den moderna psykologins matematiskt-statistiska redovisningar av empiriska data.

Uppfattningen om pedagogikhistoriens betydelse för lärarutbildningen låg bakom H:s starka engagement i debatten kring tillsättande av den enerothska professuren vid Sthlms högskola. I ett stort antal artiklar hävdade han, att bestämmelserna i testamentet måste tolkas mot bakgrunden av en ingående kännedom om donators uppfostringsidéer och pedagogiska reformtankar. H:s inlägg i denna debatt torde i inte ringa mån ha bidragit till att professuren blev en lärostol i pedagogik.

1928—29 medverkade H vid organiserandet av Sv skolmuseets skolhistoriska avdelning, till vilken han även donerade en del av sina samlingar, och sistnämnda år blev han föreståndare för denna avdelning. Följande år gjorde han genom Föreningen för sv undervisningshistoria en framställning till K M:t om anslag av lotterimedel för inrättandet av ett centralarkiv för skolhistorisk forskning. Ett belopp på 5 000 kr beviljades, men genom svårigheten att skaffa godtagbara lokaler ställdes förslaget på framtiden. Penningvärdets fall grusade definitivt H:s projekt. Vid världskrigets utbrott 1939 stod det klart, att planen på ett centralarkiv måste uppges, och H donerade sina för detta avsedda samlingar till Riksarkivet. Av brist på utrymmen förvarades en del av dessa, huvudsakligen bestående av urkunder och excerpter, tillsvidare på en skolhusvind i Sthlm. Någon gång före årsslutet 1946 försvann samlingarna, förmodligen i samband med en vindsröjning. På grund härav beslöt K M:t på framställning av Föreningen för sv undervisningshistoria, att det anslagna beloppet skulle få användas som bidrag till tryckning av årsböckerna.

H misslyckades i sin strävan att inrätta ett pedagogiskt centralarkiv, och hans forskningsarbete möttes ofta av oförståelse, för att inte säga ringaktning. Han upplevde dessa motgångar mycket starkt. En viss benägenhet att uppfatta kritik som ett personligt angrepp kom härigenom att bli mera utpräglad och fixerad, vilket fördystrade hans ålderdom.

H och hans maka donerade sina i Sverige placerade tillgångar, c:a 100 000 kr, till Åbo Akademi. Dessa skulle förvaltas av styrelsen för Stiftelsen Academica, Sthlm, och avkastningen anslogs »till främjande av vetenskaplig forskning och undervisning».

Författare

Gustaf Kaleen



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av H:s samhar i RA, Västerås SB, SSA o Statens psykolog-pedagog bibi (även en del av H:s boksaml). Strödda brev från H i RA, KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se C. J. Carlberg, Bidrag till bibliografi över B. Rud. Halls tryckta skrifter (Festskrift tillägnad B. Rud. Hall den 14 november 1946, [Sthlm, tr] Nässjö 1946, s 389—411). Vidare: Undervisningshistoriska interiörer. Sthlm (tr Nässjö) 1948. 236 s. (ÄSU 74 = årg 26, 1946, vol 2.) — Undervisningshistoriska önskemål. Räddnings-, upptecknings-, forsknings- och undervisningsuppgifter skisserade. Sthlm (tr Nässjö) 1948. 215 s. (ÄSU 75 = årg 27, 1947, vol 1.) — Uppfostrans och skolans historia. Under medv av A Wiberg. Sthlm 1951. 171 s.

Utgivit: Källor till uppfostrans historia. 2. Tiden från och med Rousseau. 4. bearb och utvidg uppl. Sthlm 1949. 149 s. (Tills med A Wiberg.) — Se i övr Carlbergs ovan a a.

Källor och litteratur

Källor o litt: Festskr tillägn B R H den 14 nov 1946 (1946); Föreningen. Tidskr för Sveriges allm folkskollärarfören, 4, 1933; Inbjudn till... fil drsprom [Lund] den 31 maj 1912 (1912); Lärarmatr 1934 (1934); Psyk-ped uppslagsbok, 1 (1956), s 509 f; A Wiberg, Fören för sv undervisn:hist (Skolhist arkiv, 4, 1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Rudolf Hall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13552, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Kaleen), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13552
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Rudolf Hall, urn:sbl:13552, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Kaleen), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se