Adolf Hillman

Född:1844-04-04 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län
Död:1933-10-05 – Johannes församling, Stockholms län

Skriftställare


Band 19 (1971-1973), sida 80.

Meriter

Hillman, Adolf, f 4 april 1844 i Gävle, d 5 okt 1933 i Sthlm, Joh. Föräldrar: gross-handl Adolph Ferdinand H o Christina Maria Brolin. Studentex i Gävle 6 juni 64, in-skr vid UU 8 febr 65—vt 74, studier i Paris 68, grosshandl i Söderhamn från 75, spansk v konsul i Söderhamn 75, v ordf i Söderhamns stadsfullm 77—88, medverkade till grundandet av Söderhamns tidning, grundare av Söderhamns tryckeri ab o VD där 78, rysk v konsul i Söderhamn 80, bosatt i Sthlm från 00, amanuens i SA 1 jan 12— 21.

G 25 maj 99 i Söderhamn m teckningslär Lovisa (Louise) Brandell, f 1 febr 69 i Vibyggerå, Vnl, d 1 jul 55 i Sthlm, S:t Göran, dtr till kh Simon B o Louise Harlin.

Biografi

H:s studier i Uppsala och Paris omfattade moderna språk samt konst- och litteraturhistoria, och över dessa tre vägar leddes han till ett fördjupat studium av spanska förhållanden, framför allt litteratur, teater och handel. I Söderhamn blev han snart en av de mera kända journalisterna och affärsmännen; han hade t ex en väsentlig del i tillkomsten av Söderhamns tidning och var ensam grundare av Söderhamns tryckeri ab. Med liberala värderingar som utgångspunkt deltog han även i kommunalpolitiken. Från 1900 var H bosatt i Sthlm, där han verkade som skriftställare.

Sin viktigaste insats gjorde H som förmedlare mellan spansk och sv kultur. Hit bör även räknas hans verksamhet som spansk »konsul och hans skrifter om det sv-spanska handelsutbytet. Han blev 1895 korresponderande ledamot av Geografiska sällskapet i Madrid och 1896 av Spanska akademin, varigenom Spaniens förnämsta tidskrifter kom att stå öppna för. honom. Han publicerade där en rad orienterande artiklar om sv litterära förhållanden och gjorde på motsvarande sätt den moderna spanska litteraturen känd genom initierade uppsatser i olika sv tidskrifter. Han anlitades också som medarbetare i Nordisk familjebok, i vars hela 2:a upplaga han skrev en betydande del av dess biografier över spanska författare.

Vad H såg som särskilt värdefullt i den moderna spanska litteraturen var dess sunda realism och naturalism och dess skärpta blick för det egna folkets både styrka och lyten. Han betraktade denna litteratur som betydligt viktigare än den franska naturalismen med dess äktenskapshistorier och materialistiska åskådning. Bland de författare han ägnade speciellt intresse märks Juan Valera, Pérez Galdos — som han ansåg borde ha fått nobelpriset i stället för José Echegaray — Luis Coloma, José Maria de Pereda samt framför allt A Palacio Valdes och Emilia Pardo Bazán, vilka också var de som han helst översatte.

H:s samvetsgranna verksamhet som översättare inskränkte sig inte till spansk litteratur. Sitt största arbete utförde han vid 70 års ålder med tolkningen av S von Pufendorfs De rebus a Carolo Gustavo Sveciæ rege, gestis ... (1913—15), för vilken han erhöll Letterstedtska priset. Han översatte också Bekkers biografi om Beethoven och Kapps om Liszt, två av de kompositörer som var föremål för hans beundran. H:s musikintresse var mycket stort, och han blev känd bl a som ordf i Mazerska kvartettsällskapet (1905—08), vilket han på dess 70-årsdag tillägnade sitt verk Kammarmusiken och dess mästare intill 1800-talets början (1918), som utom en koncentrerad historik över kammarmusikens utveckling ger en fyllig förteckning över kammarmusikkomponisterna genom tiderna och deras verk. Han författade även monografier över Mozart, Brahms, Mendelssohn, Berwald, Chopin och Schubert.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H i RA (till I Afzelius). KB o UUB (till Helena Nyblom).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Spansk nutidslitteratur. Några anteckningar af A. H. (Svensk tidskrift utg af F v Schéele, årg 4, 1894, Sthlm, s 485—493, 624—636, årg 5, 1895, s 21— 31, 232—244, 413—423, 533—551; även sep, numrerade 1—6: 9, 13, 11, 13, 11, 19 s). — Notes sur 1'échange commercial entré 1'Espagne et la Suéde 1875—1894, recueilliés pendant vingt ans de service. Söderhamn

1896. 56 s. —¦ Den spanska sederomanens återuppståndelse i nittonde århundradet. Fer-nån Caballero. Några anteckningar (Nordisk tidskrift. . . utg af Letterstedtska föreningen,

1897, Sthlm, s 491—511). — Ojeada a las relaciones historicas entré Espafia y Suecia (Revista critica de historia y literatura espafiolas, portuguesas é hispano americanas, T 3, 1898, Oviedo, 4:o, s 368—380). — Antonio de Trueba. En baskisk folklifsskildrare, skald och. historiker (Nord tidskr, 1899, s 49—57). ¦—• Pedro Antonio de Alarcon. Några anteckningar (ibid, s 192—204). — Från Spanien (ibid, 1901, s 451—460). — Pérez Galdos och den antiklerikala rörelsen i Spanien (ibid, 1902, s 67—74). — Om modern spansk dramatik (OoB, 1905, s 597—606).

— José Echegaray, Nobelpriset och den spanska kritiken (Finsk tidskrift, T 61, Hfors 1906, s 28—44; även sep, 17 s). — Spanska teaterförhållanden (OoB, 1907, s 607—613). — En spansk kännare af Norden. Ängel Ganivet y Garcia (Nord tidskr, 1907, s 379—393).

— Modern spansk romandiktning. Vicente Blasco-Ibåfiez (ibid, 1912, s 412—416). — Goethe och tonkonsten (ibid, 1917, s 343— 357). — Mozart, en biografisk studie. Sthlm

1917. 198 s, 1 pl. — Johannes Brahms. Sthlm

1918. 196 s, 3 pl. — Kammarmusiken och dess mästare intill 1800-talets början jämte förteckning över kammarmusikkomponister intill nuvarande tid. Sthlm 1918. 129 s. — Felix Mendelssohn Bartholdy. Sthlm 1919. 137 s, 2 pl. — Chopin. Sthlm 1920. 175 s, 2 pl. — Franz Berwald, en biografisk studie. Sthlm 1920. 193 s, 4 pl. — Schubert. Sthlm 1922. 248 s, 4 pl. — Medarb i NF, 2. uppl, Sthlm 1903—26, o i spanska tidskr.

översatt: E Pardo Bazån, Den spanska kvinnan, Söderhamn 1893, 32 s (bil till tidskr Dagny s å); A Palacio Valdes, Marta och Maria, roman. Sthlm 1895, 296 s; Spanska noveller i svensk tolkning, Sthlm 1896, 241 s; A Palacio Valdes, Syster San Sulpicio. En kärlekshistoria från Andalusien, Sthlm 1899, 392 s; dens, José, nordspanskt fiskarlif. Roman, Sthlm 1900, 194 s; dens, Don Julian Ribot, roman, Sthlm 1912, 213 s; S v Pu- fendorf, Sju böcker om konung Carl X Gustafs bragder [omsl:] med förträffliga bilder sirade och med nödigt register försedda, Sthlm 1913—15, fol, 698 s, 125 pl; Kejsarinnan Katarina II :s memoarer skrivna av henne själv, Sthlm 1915, 304 s, 1 portr, 2. uppl s å; E Pardo Bazån, Hemsjuk, en kärlekshistoria, Sthlm 1915, 194 s; Furstinnan Dasjkovs memoarer efter originaltexten i vo-rontsovska arkivet, Sthlm 1916, 298 s, 1 pl; P Bekker, Beethoven, d 1—2, Sthlm 1916, 290 s, 2 pl, 318 s; J Kapp, Liszt, övers i sammandrag, Sthlm 1918, 213 s, 1 pl; V Blasco Ibåfiez, Förbannad jord, roman, Sthlm 1919, 167 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Palmgren, Medlemmar af Gestrike-Helsinge nation i Upsala 1811—91 (1892); SMoK; G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811—1961 (1963). —• Nekner i dagspressen. —¦ E Hedin, Mazerska kvartettsällsk 1849—1949 (1949), s 62—66, 78; A Jensen, Söderhamns hist, 2 (1920).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf Hillman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13602
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf Hillman, urn:sbl:13602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se