Peter Jacob Hjelm

Född:1746-10-02 – Göteryds församling, Kronobergs län
Död:1813-10-07 – Nikolai församling, Stockholms län

Kemist, Mineralog


Band 19 (1971-1973), sida 104.

Meriter

Hjelm, Peter Jacob, f 2 okt 1746 i Göteryd, Kron, d 7 okt 1813 i Sthlm, Nik. Föräldrar: kh Eric H o Cecilia Gistrénia. Inskr vid UU 6 okt 63, ämnessven i masmästeriet 19 jan 74, akad testimonium 26 juni 74, auskultant i bergskoll 4 juli 74, v myntguardien (myntvärdie) 81, proberaretitel 14 maj 82, stipendiat i kemin 27 jan 83, myntguardien o förest för bergskoll:s kemiska lab 13 maj 94. — LVA 84 (preses 87). — Ogift.

Biografi

Efter fem år i Växjö gymnasium blev H 1763 student i Uppsala. Här stannade han elva år och hann att under sin avlägsne anförvant Linnés inspektorat vara sekreterare och kurator vid Smålands nation och disputera under juristen P N Christiernin och kemisten T Bergman. Han blev dock aldrig magister. I den av honom själv författade kemiska dissertationen Om hvita järnmalmer påvisade H, att dessa utom kolsyra och järn även innehöll brunsten (mangan) i avsevärda mängder, och förmodade att en manganhalt i tackjärnet på något sätt bidrog till att vissa tackjärnssorter gav ett ypperligt stål. Det dröjde ett århundrade, innan manganets betydelse för järnindustrin blev klarlagd. Senare fullföljde H sina undersökningar av denna metall och kan anses som upptäckare av dess allmänna förekomst i naturen. Torbern Bergman uppskattade honom för hans mogna insikter och hans "nästan otröttliga arbetsamhet". Efter studieåren i Uppsala blev H auskultant i bergskollegium. Där utökade han under Sven Rinmans ledning sina kunskaper i den analytiska kemin och fick stort anseende för sin skicklighet att göra mineralanalyser med hjälp av blåsröret. På 1790-talet var han en av Sveriges främsta kemister. Sin största vetenskapliga insats gjorde H, då han efter tålmodigt arbete lyckades reducera molybdenglans till metalliskt molybden, och han har gått till eftervärlden som denna metalls upptäckare. Experimenten tycks han ha utfört på direkt uppmaning av Scheele, som han lärt känna i Uppsala och med vilken han brevväxlade.

H avancerade i statlig tjänst till myntguardien och föreståndare för det i myntverkets byggnad befintliga Laboratorium chymicum. 1784 invaldes han i VA. Han blev en av akademins mest aktiva ledamöter och publicerade i dess Handlingar inte mindre än 24 skrifter om högst varierande ämnen. Hans kemiska kunskaper anlitades i många sammanhang av akademin, och han var en sträng granskare av ingivna kemiska rön. I uppsatsen Om konsten at härda koppar har man velat finna det arkeologiska treperiodsystemet uppskisserat. När han 1787 med ett tal nedlade sitt presidium i VA, propagerade han i utilistisk anda bl a för gråsten som byggnadsmaterial, oljekomposter av silltran och pottaska samt taktegel av glas.

H:s dagböcker (KB) från resor i Sverige vittnar om hans mångsidiga intressen alltifrån gruvdrift och bruksnäringar till historiska minnesmärken och folkets levnadssätt, språk och karaktär. Han hade även håg för allmänna angelägenheter, vilket framgår av hans översättningar från franska och engelska liksom den av historiker flitigt anlitade dagboken Squaller i politiquen (D 1004, KB). Den visar, att H i många stycken hyste radikala åsikter. Han ansåg Gustav III vara en tyrann och gladde sig åt den franska författningen av 1791, och när den tiden kom höll han ett vaksamt öga på Reuterholm. Han var välunderrättad men anger sällan några källor för sitt vetande. Troligen hämtade han uppgifterna från sina många umgängesvänner bland Sthlms ämbetsmän och affärsidkare. I en redan under åren i Uppsala påbörjad omfattande vissamling Allehanda (UUB) finns bl a bellmaniana. För att öka sina knappa inkomster sökte han finna köpare av sina översättningar. Från 1797 hade han hand om försäljningen av produkter från Älvdalens porfyrverk, där han senare blev ledamot av styrelsen. H:s minnestecknare framhåller samtliga hans glada lynne. Hausmann, som i sin reseskildring sjunger hans lov, konstaterar att H med sitt förnöjsamma sinnelag och sin ovilja mot att tala illa om medmänniskor på ett fördelaktigt sätt skilde sig från flertalet bildade svenskar.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Utom ovan nämnda ms av H Dagbok vid Laboratorium Chymicum i Sthlm 1781 i KB, Cousinernas resor 1805—07 (om resor som H o J H Gistrén, jfr bd 17, s 139, företog till södra Sverige) i LUB o Arithmetica vulgaris (3 vol, 1763—66) i VA. Brev från C W Scheele till H (tr av Nordenskiöld, se under Källor nedan) i VA. Brev från H till bl a T Bergman i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Academisk afhandling i svenska bergs-lagfarenheten om egande rätt till malmstrek och grufvor . . . försvarad af författaren. [Akad avh, preses P N Christier-nin.] Upsala [1771]. 26 s. — Chemisk och mineralogisk afhandling om hvita järnmalmer. [Akad avh, preses T Bergman.] Upsala [1774]. 42 s. Övers i T Bergman, Opuscula physica et chemica. . ., vol 2, Upsaliae 1780, s 184—230, [ny uppl] Lipsias 1792, o dess tyska o fr uppl, Frankfurt am Mayn 1782, s 214—266, o Dijon 1785, s 191—237. — Bref til utgifvaren af dessa tidningar [om nya uplagan af herr assessor Tunelds Svenska geographie], daterat U-- d. 9 mart. 1774 (Tidningar utgifne i Upsala år 1774, s 91-— 95, 98—102). — Bref ... daterat Ulfsjö vid Christineh. d. 8. febr. 1775 (ibid, 1775, s 101—104, 109—112). — Folkmängden i Upsala stift, under en fjerdedel af detta åra-hundra, ifrån och med 1749, til och med 1773 (VAH för år 1776. Vol 37, Sthlm, s 49— 59). — Försök om brun-stens närvarelse i järnmalmer (ibid, 1778, s 82—87). — Försök på några trä-sorters krympning uti kol-nings-hetta (VA :s nya handl, T 1. För år 1780, s 26—44). •— Några anledningar til utrönande af bestånds-delarna uti sten- och trä-kol (ibid, 1781, s 184—202). — Anledningar til hvarjehanda nyttiga mineraliers igenkännande (Samling af rön och' af handlingar, rörande landtbruket, som til Kongl. vetenskaps academien blifvit ingifne, T 4, Sthlm 1783, s 183—236). — Undersökning, huruvida kalk-jord ingår uti socker (VAH, 1783, s 227—234). — Försök, at af brunsten erhålla magnesium och sammansmälta den med några andra metaller (ibid, 1785, s 141—156). — Inträdes-tal, om methoden uti chemien och dess visshet; hållet uti Kongl. vetenskaps academien, den 22 september 1784. Sthlm 1785. 50 s. — Åminnelse-tal öfver pro-fessoren . .. Torbern Olof Bergman, hållet, för Kongl. vetenskaps academien, den 3 maij

1786. Sthlm 1786. 104 s. [Tysk övers:] Ge-dächtnissrede . . . Greifswald 1790. 92 s. —¦ Tilläggning vid föregående afhandling [L B G de Morveau, Om stålets natur. . .] (VAH,

1787, s 36—41). — Smältglas, tjenligt vid bly- och skärstensprofver, samt vid andra dylika tilfällen (ibid, s 128—134). — Om et salt utur körsbärssaft (ibid, 1788, s 28—40). — Försök med molybdaena och med reduc-tion af dess jord [jämte Första—Sjunde fortsättningen] (ibid, s 280—292, 1789, s 131— 141, 241—258, 1790, s 50—74, 81—96, 1791, s 65—79, 213—240, 1792, s 115— 141). •— Tal, om hvarjehanda brukbara ämnens nyttigare användande, hållet för Kongl. vetenskaps academien vid praesidii nedläggande, den 9 maji 1788 [1787]. Sthlm 1788. 43 s. — Undersökning om myckenheten af eldsluft, som brunsten gifver, då den ensam eller med andra ämnen försatt, blifver upglödgad (VAH, 1789, s 161—178). — Om den nytta, som kan göras med molybdena, och molybden-kalkens förhållande i smältnings vägen (ibid, 1793, s 127—140). — At rena bly ifrån inblandning af guld och silver (ibid, 1794, s 227—233). — Undersökning af et käll-vatten ifrån Almby gård i Gillberga socken och Södermanland (ibid, 1796, s 170—187). — Om konsten at härda koppar (ibid, 1797, s 98— 110). — Afhandling om indigos tillverkning af vejde-örten, utg efter Kongl. commerce-collegii föranstalltande. Sthlm 1801. 36 s. [Föret.] ¦— Konsten att tillverka pottaska, grundad på nyaste rön och uptäckter; utg efter Kongl. commerce-collegii föranstalltande. Sthlm 1801. 78 s, 4 pl. [Föret.] — Berättelse om Elfdals porphyrverk i Öster-Dalarna, utg efter höglofl. porphyrverks directionens befallning. Sthlm 1802. 84 s. [Text, s 4.] — Minerographiske anteckningar om porphyr-bergen i Elfdals socken och Öster-Dalarna, samt deras gränsor i omkringliggande socknar (VAH, 1805, s 1—48, 75—110, 3 pl, 1 karta). — Bihang [till P B Berndes' avh om tegelbränning] (ibid, s 227 f; tills med B F Geijer). — Ett brottstycke ur kusinernas dagbok. P J H:s och H Gistréns resa genom Blekinge sommaren 1805 (Blekinge-bygder, 1926, Karlskrona, s 103—111). — Ett brottstycke ur "Cousinernas dagbok" . . . (W Karlson, Kungligt, adligt, lärt och lekt, Lund 1941, s 131—147). — Personskrifter till J Aspelin 1770 o E Klint 1770. översatt: T Bergmans afhandling om biås-röret, samt dess bruk och nytta vid kroppars undersökning, i synnerhet de mineraliske: öfvers ifrån latinska språket, med herr författarens tilläggningar, Sthlm 1781, 76 s, 1 pl (föret); [G H R] de Mirabeau, Bref, till Fred-ric Wilhelm II, regerande konung i Preussen, samma dag, som han uppsteg på thronen, öfverlämnadt, Sthlm 1789, 68 s (anon); A Ferguson, Försök till historien om borgerligt samhälle, Sthlm 1790, 588 s (anon); D Hume, Smärre afhandlingar i allmänna hushållningen, Sthlm 1791, 187 s (anon); Alexander Jonsson, Anledningar till allmänt utspridande af de handlag, som fordras att til lifs söka återbringa sådana människor, som synas vara döde . . ., Sthlm 1791, 16 s (anon); [A L Lavoisier,] Underrättelse om fördelack-tigaste sättet att anlägga salltpeter-lador, och att i stort tillvercka salltpeter. . . utg, Sthlm 1799, 147 s, 4 pl; Anvisning till bästa sättet att tillverka salltpeter, lämpad i synnerhet till smärre inrättningar och till så mycket allmännare nytta, framställd i frågor och svar. Öfvers ifrån fransyskan och, med tilläggningar omarb, utg, Sthlm 1799, 71 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: J Acerbi, Travel through Sweden, Finland and Lapland to the North Cape, 1 (1802); Bergskoll; biogr över H (VAH 1813, s 280—283); J Flodmark, Sten-borgska skådebanorna (1893); J F L Haus-mann, Reise durch Skandinavien in den Jah-ren 1806 und 1807, 3 (1814); O Holmberg, Leopold under Gustav IV Adolf (1962); P-A Lange, Anders Håkansson (1940); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); dens, rec av Dagbok hållen vid Yxtaholm (DN 24 febr 1971); M v Plåten, 1700-tal. Studier i sv litt (1963); C W Schee- le, Efterlemnade bref o anteckn:ar, ed A E Nordenskiöld (1892); S Solders, Gamla por-fyrverket (dens, Älvdalens sns hist, 2, 1939); T Tufvesson, I kärra o karet genom gångna tider (1923); M E Week, Discovery of the elements (6th ed. 1956).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Jacob Hjelm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13632, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13632
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Jacob Hjelm, urn:sbl:13632, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se