Samuel Hjelmér

Född:1758-07-24 – Urshults församling, Kronobergs län
Död:1821-05-12 – Urshults församling, Kronobergs län

Diplomat, Expeditionssekreterare


Band 19 (1971-1973), sida 110.

Meriter

Hjelmér, Samuel, f 24 juli 1758 i Urshult, Kron, d 12 maj 1821 där. Föräldrar: prosten Jonas Hjelmerus o Eva Catharina Ruda. Elev i Växjö skola 21 april 71, i Växjö gymn juni 72, inskr vid UU 19 sept 76, teol ex där 27 maj 78, disp 79, kansliex 11 dec 81, eo kanslist i kansliet 18 febr 82, kopist där 20 april 82, kanslist där 13 maj 83, kommissionssekr (legationssekr) i Hamburg 17 okt. 85—juli 93, chargé d'affaires där maj 89—juli 93, förste exp:sekr för utrikes ärenden 1 febr 93—5 maj 06. — Ogift.

Biografi

H:s förnämsta insats inom statsförvaltningen blev hans tjänstgöring vid Sveriges legation i Hamburg hos den nedersachsiska kretsen 1785—93, först som legationssekreterare och från 1789 som chargé d'affaires. Hamburg var vid denna tid en för Sverige högst betydelsefull knutpunkt i Europa, bl a ur ekonomisk, publicistisk och opinionsmässig synpunkt. H fick under Sveriges krig med Ryssland hand om den sv krigspropagandan i Hamburg. Detta innebar, att han dels motarbetade ryssarnas och anjalamännens propaganda, dels förmedlade sv propagandaskrifter till pressen i Hamburg. Bl a använde han därvid Hamburgischer Gorrespondent, då Europas största tidning. H skötte dessa ömtåliga publicistiska uppdrag med både energi och takt.

1793 återvände H till Sthlm som förste expeditionssekreterare för utrikes ärenden. Motsättningar uppstod mellan honom och hovkanslern C B Zibet, vilken H i sin dagbok betecknade som "den mest infama chef och största djävul som någonsin blivit född". H begärde avsked från sin tjänst, vilket emellertid vägrades honom i flera år.

H användes även för andra officiella uppdrag. Sålunda deltog han 1795 vid underhandlingarna i Wismar rörande Gustav IV Adolfs planerade förmälning med prinsessan Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin. Vid riksdagen i Norrköping 1800 tjänstgjorde han som sekreterare i hemliga utskottet. 1803 tillbragte han åtskilliga månader i Stralsund som medlem av en kommission för stadsväsendets reglerande där.

Efter sitt avsked 1806 tillbragte H återstoden av sitt liv på sin fäderneärvda gård i Trehörna, Urshult. Han sysselsatte sig där bl a med en bibelöversättning och filologiskt, politiskt och ekonomiskt författarskap. Från 1777 till ett par veckor före sin död förde H dagbok med synnerligen noggranna anteckningar. Dagboken har främst intresse ur kulturhistorisk synpunkt men där finns även material för politisk historia. Främst gäller detta för H:s tid i Hamburg.

Författare

Stig Boberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H :s stora ms-saml, främst dagbok i 5 vol, en övers av Nya o delar av Gamla testamentet samt en avh om hebreiska språket o litt, i UUB. Brev o depescher (5 vol, 1789—93) från H i Diplomatica: Germanica, o brev (93 st, 1790—96) till G A Reuterholm, RA, 21 brev till C C Gjörwell i KB o strödda i UUB. Tr utdrag ur H :s dagböcker o handl :ar se nedan under Tr arbeten.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gustaf IV Adolfs frierier efter expeditionssekreteraren S H :s dagboksanteckningar. Lund 1891. 126 s. [Även konsistorieavh, Växjö; utgörs av kommenterade utdrag utg av A Hjelmérus liksom alla följande sep arb. Särtryckens titlar 1892— 1913 börjar med Ur S H:s dagbok (papper).] — En kunglig trolofningshistoria från förra seklet. Ur expeditionssekr S H :s dagbok under hans deltagande i förhandlingarna rörande konung Gustaf IV Adolfs trolofning . . . Wexjö 1891. 52 s. [Ur Smålands-posten.] —¦ Strödda meddelanden angående mordet på Gustaf III. Gbg 1892. 16 s. [Ur GHT.] — Strödda meddelanden angående den entusiasm, hvarmed underättelsen om Napoleon Bonapartes återkomst från Egypten mottogs i Stockholm. Wexiö 1892. 10 s. [Ur Smålandsposten.] — Diplomatien och avisorna i slutet af 1700-talet. Wexiö 1896. 10 s. — Då tryckfriheten etablerades. Halmstad 1899. 16 s. [Ur tidn Halland.] — Berättelse om tyska rikets och nedersachsiska kretsens politiska ställning och styrka år 1793. [Sthlm, tr] Strengnäs 1902. 40 s. [Redogörelse för de allmänna läroverken i Strengnäs och Eskilstuna . . . läsåret 1901—1902, 2.] — Upsalalif för 125 år sedan. Örebro 1903. 8 s. [Ur Nerikes allehanda.] — Ur S H :s papper. Från valriksdagen i Örebro 1810. Örebro 1903. 6 s. [Ny uppl:] Ett hundraårsminne. Från ... Umeå 1910. 13 s. [Ur Västerbottens-kuri-ren.] — ... Norrköpings riksdag 1800. Norrköping 1904. 19 s. — Vid årsskiftet 1811— 1812. Umeå 1912. 8 s. [Ur Umebladet.] — Vid årsskiftet 1812—1813. Reflexer ur... "Dagbok" och "Fragment" från samma tid. Umeå 1913. 30 s. [D :o.] — Linneana. [Rubr.] Umeå 1913. (4) s. [Ur Västerbottens-kuri-ren.] — Återblickar vid årsskiftena under tidrymden 1814—1818. Umeå 1918. 16 s. — Infall under läsning af et förslag til en rege-ringsmachine [utdrag utg av K G Hjelmé-rus] (StvT 1951, Lund, s 208—221).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA.

S Boberg, K krigspropaganda (1967); Car-lander; L Dalgren, Sverige o Pommern 1792 —1806 (1914), s 82; A Hjelmérus, S H :s berättelse om Tyska rikets och Nedersachsiska kretsens polit ställn o styrka år 1793. (1902), s 5—9; K G Hjelmérus, S H :s anteckningar vid "Et förslag til en Regeringsmachine" (StvT 1951, s 207 f); L Krusius-Ahrenberg, Tyrann-mördaren C F Ehrensvärd (1947); P-A Lange, Anders Håkansson som politiker o ämbetsman 1789—1800 (1940); L Larsson, Växjö skolas matr för åren 1752—1819 (Växjö lärovrs äldre matriklar, 2, 1924); dens, Växjö gymnasiematr för åren 1653— 1808 (ibid, 3, 1925); S F Nordstedt, De le-gato mss Hjeimeriano bibliothecae Smolando-rum Upsaliensi dato notationes (1837); H Tarstad, Samuel H :s Tafla öfver tillståndet i Urshults pastorat (Urshults krönika 1966); P G Vejde, Gårdarna i Urshult, 63. Smöra-måla (ibid 1965), s 62; Växjö hm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Hjelmér, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Boberg), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13634
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Hjelmér, urn:sbl:13634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Boberg), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se