J Gustaf Hjerta

Född:1791-10-25 – Göteborgs Karl Johans församling, Västra Götalands län
Död:1859-12-16 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Arméofficer, Publicist, Riksdagsman


Band 19 (1971-1973), sida 19.

Meriter

3 Hjerta, Johan Gustaf, f 25 okt 1791 i Gbg, Amiralitetsförs, d 16 dec 1859 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: överstelöjtn Carl Johan H o Anna Maria Rosén. Kadett vid Karlberg 29 sept 06, utex 11 april 08, underlöjtn vid Göta art:reg 21 april 08, löjtn där 19 mars 16, kapten i generalstaben 13 aug 16, deltog i riksdagarna 17—30 (led av stats- o konstitutionsutsk 23), major vid Västgöta-Dals reg 21 jan 18, bataljonschef vid livbeväringsreg 8 maj 21—4 febr 29, överstelöjtn i armén 9 okt 21—19 juni 30, fullm i riksbanken 23—32, inspekterande fullm för Tumba pappersbruk 25—32, tidn:utgivare, journalist. — LVVS 16, LKrVA 27.

G 1) 31 mars 47 i Sthlm, Kat, m Christina Söderström, f 17 april 05 i Ytterjärna, Sth, d 2 juli 52 i Sthlm, Maria, dtr till torparen Johan Andersson o Maria Olofsdtr; 2) 21 april 59 i Sthlm, Ad Fredr, m Hedvig Sophia Ottiliana v Röök, f 27 dec 19 i Gårdeby, ög, d 18 jan 89 i Sthlm, Hedv El, dtr till lagmannen Gustaf v R o Ulrika Talena Boij.

Biografi

Under sin åttaåriga tid som underlöjtnant kom Gustaf H att tjäna som adjutant åt överste C H Anckarsvärd under kriget i Nordtyskland mot Napoleon. Efter kriget var han 1814—16 adjutant hos riksståthållaren i Norge v Essen. Emellertid kom hans intressen alltmer att dras åt politiken, där han anslöt sig till den liberala oppositionen.

Vid 1823 års riksdag spelade H jämte C H Anckarsvärd en huvudroll. Tack vare sin kunnighet, vältalighet och älskvärdhet överhopades han med förtroenden och invaldes både i statsutskottet och konstitutionsutskottet samt utsågs till fullmäktig i riksbanken. Han medverkade i hög grad till bl a inrättandet av handelsdiskonten, som gav banken en betydande ränteinkomst. 1828 utgav H en skrift Om mynt, banker och riksgäld. I början av den s å inkallade riksdagen var H en av de flitigaste besökarna i en av Anckarsvärd bildad oppositionsklubb. Till denna hörde också hans tio år yngre syssling Lars Johan H, som han utan tvivel påverkat i liberal riktning. Vid mitten av 1820-talet hade H medarbetat i tidningen Argus. På grund av sin dåliga ekonomi, orsakad av ett olyckligt spelbegär, nödgades H 1830 lämna den militära banan och 1832 ta avsked som bankofullmäktig. Om H:s insatser i statsfinansiella frågor säger P Wieselgren, att han tidigt erkändes som en "stjärna av första storleken" och fortsätter: "Ärkebiskop Wallin kunde ej nog berömma både hans insikter och hans utmärkta förmåga att i penningläran undervisa övriga bankofullmäktige".

Efter att ha lämnat statstjänsten kastade sig H på allvar in i publicistiken. 1829—32 utgav han tidningen Medborgaren som var Sveriges första och enda språkrör för den utopiska saint-simonismen. Den utgjordes till stor del av översättningar från det franska huvudorganet Le Globe, där man framförde ett slags kristen socialism och pläderade för skapandet av en federation av Europas stater för att omintetgöra krig och skapa en evig fred. Med tanke på tidningens radikala samhällskritik förvånas man inte över att den blev ett av indragningsmaktens mest utsatta offer. H nödgades också till sist nedlägga tidningen. Han övergick då till den av Lars Johan H grundade tidningen Aftonbladet, där han medarbetade 1832—51. Under titeln Återblick på det förflutna med afseende på det tillkommande utgav H 1840 en uppmärksammad artikelserie, som han publicerat där 1839—40. H var även verksam som korrespondent för landsortstidningar, särskilt GHT.

Trots misslyckandet med Medborgaren uppgav H inte sina planer på att vara sin egen tidningsutgivare, men även denna gång utan framgång. Sålunda utgav han tillsammans med den på sin tid radikale publicisten Theodor Sandström Sthlmsbladet under några månader 1838—39 och själv under samma tid Sthlms Veckoblad. På 1830-talet översatte han Valda sånger av den populäre franske visdiktaren Béranger och skrev själv vers ofta med politisk anstrykning i samma folkliga ton.

Fastän H inte längre uppträdde på riddarhuset, spelade han en stor roll bakom den politiska scenens kulisser. Vid 1840—41 års riksdag samt de tre följande var han genom sin flytande penna en betydande faktor som författare av anföranden och motioner för många mindre skrivkunniga bondeståndsledamöter. Man spårar hans verksamhet på inrikespolitikens skilda områden i frågor som statsfinanser, riksdagsreformer, järnvägsbyggande och undervisning. H var en rakryggad försvarare av rätt, frihet och humanitet. Han var känd för sin vältalighet, som dock stundom kunde slå över i luftig retorik. Hans sangviniska väsen underblåste hans olyckliga spelpassion, som hela livet vållade honom ekonomiska bekymmer.

Författare

Jean Göransson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En del av H :s ppr Brev från H till M J bergsarkivet o till C D i Hammersaml, RA. Grusenstolpe i Ericsbergsarkivet o till C D Skogman, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Åminnelse-tal öfver general-adjutanten . . . friherre Nils Adolf Djurklo; af . . . vid dess inträde i Akademien den 28 maj 1827 (Tal, hållne i Kongl. krigs vetenskapsakademien, åren 1826 och 1827, Sthlm 1827, s 73—85). — Om mynt, banker och riksgäld. Med afseende på närvarande förhållande inom fäderneslandet. Dl*. Sthlm

1828. 180, LXV s, 1 tab. — Yttrande till h :rr bancofullmägtiges protocoll den 5 junii

1829. angående nya sedel-förslagen. Sthlm

1830. 14 s. — Tankar i anledning af thron-taletvid riksdagens slut år 1830. Sthlm 1830. 23 s. 2. uppl så. —- Läsning för medborgare. Ah! Utdelas kostnadsfritt såsom ersättning åt prenumeranterna af tidningen Svenske medborgaren i Stockholm. [Forts av:] Läsning . . . Be! ... Något för medborgare. (Se!) ... För medborgare. (De!) ... Sthlm 1832. 16, 16, 16, 16 s. [Anon.] — Om myntbestämningen. I anledning af banko-utskottets betänkande. Sthlm 1834. 68 s. [Föret.] — Omskärelsen eller den stundande tiden. [Rubr.] Sthlm 1838. 4 s. [Anon.] — Gzarens besök. Trenne sånger. Sthlm 1838. 8 s. [Anon övers.] — Tryckfrihets-harpan. Sami [1]—2. Sthlm 1838. [Anon övers.] 1. Fyra sånger: 1. Den skygga tiden eller majestätsbrotten. 2. Favoriten, eller så läsa de höga. 3. Jurymannen. 4. Våra förhoppningar. Sj unges efter egen melodi, alltsom hjertat är böjt för löje, allvar eller vemod. 14 s. 2. Innehållande juni-scener. 1. Åtalet. Recitatif. 2. Presidenten och rätten. 3. Chemisten, politikus. 4. Upproret. Ghör af pojkar. Canon för tre polisbetjenter ... 5. Upprorslagen. 16 s. — Bragurs-harpan. Innehåll: 1. En konung och hans hof. 2. Slottspumpen eller en ministerförändring. 3. Statsskeppet. 4. De nedsatte skatterna. 5. Sång på Oliveberg. 6. Folkets lycka. Sthlm 1840. 15 s. [Anon övers.] — Återblick på det förflutna med afseende på det tillkommande. En samling artiklar ur tidningen Aftonbladet i slutet af år 1839 och första halfåret 1840. Sthlm 1840. 467 s. [Anon.] — De af bondeståndet, i plenum den 12 mars 1845, på framställning af riksdagsfullmäktigen Bengt Gudmundsson, hvari flera ledamöter sig förenat, såsom ståndets gemensamma tankar, i fråga om sättet för national-representationens ombildande, till konstitutions-utskottet hänvisande: förslag 1 :o till val af riksförsamlingen; 2 :o till förändringar i regeringsformen och i öfrige grund- lagar, m. m____Sthlm 1845. 90 s, 1 tab. —

Reservation, afgifven i rikets ständers konstitutions-utskott vid riksdagen 1848, af Bengt Gudmundsson, i fråga om national-represen-tationens ombildning; jemte nytt förslag till val-lag . . . Sthlm 1848. 47 s. [Anon; även tillskr B Gudmundsson eller K Ekström.] — Bonde-ståndet och bränvins-bevillningen vid 1853—1854 årens riksdag. Sthlm 1855. 96 s. [Föret.] — Några önskningsord i jernvägsfrå-gan. Sthlm 1857. 27 s. — Medarb i AB 1832—51; politisk korrespondent i GHT under 1830—50-talen.

Utgivit: Medborgaren (Den svenske medborgaren i Stockholm), 1829—32, fol (ansv utg 1829—30); Stockholmsbladet, 1838—39, 4:o (tills med T Sandström); Stockholms veckoblad, 1838—39, fol; Budbäraren, politisk, litterär och allmän veckoskrift, bd 1—2*, 1851—52, 4:o, 256, 152 s; samtl Sthlm.

översatt: [G H Schnée], Landthushåll-nings-lära för allmogen, Sthlm 1832, 142 s (anon); P J de Béranger, Valda sånger, Sthlm 1833, 126 s, [senare utg med noter:] Sthlm 1859, 47 s; E Lfytton] Bulwer, Rienzi, den siste folktribunen, d 1—2, Sthlm 1836 [verserna; texten av A F Dalin; anon] (Läse-bibliothek, utg af L. J. Hierta. 1836 års samling, 5); jfr ovan 1838—40 fritt övers dikter.

Källor och litteratur

Källor o litt: M J Crusenstolpe, nekr över H (Svea 1861); dens, Medaljonger o statyetter (1882); O I Fåhraeus, Skildringar ur det offentliga lifvet (1880); L J Hierta, nekr över Ff (Aftonbladet 27 dec 1859); dens, Lars Hiertas självbiogr, ed G A Aldén (1926); G Henriksson-Holmberg, Socialismen i Sverige 1770—1886 (1913); G W Liljecro-na, Bakom riksdagens kulisser 1840—41, ed G A Aldén (1917); K Löfström, Fullm i riksbanken 1668—1924 (Sveriges riksbank 1668 —1918—1924, 5, 1931); nekr över H i KrVAH år 1860 (1860), s 176—179; K Göta art:reg, 2 (1962); O P Sturzen-Becker, Grupper o personnager från i går (1861); Sv biogr lex, N F, 5 (1863—64), s 252—255; Tal vid G H:s jordfästn (Aftonbladet 20 dec 1859); J Vennerström, Sv utopister (Sv socialismens hist, 1, 1913); P Wieselgren, Sveriges sköna litt, 5 (1849). — P G Andreen, Studier rör den s k affären Skogman (HT 1953), s 121 f; dens, Politik o finansväsen från 1815 års riksdag till 1830 års realisationsbeslut, 2: 2 (1961); S Björklund, Oppositionen vid 1823 års riksdag (1964); J Göransson, Aftonbladet som politisk tidn 1830—1835 (1937); L Kihlberg, Lars H i helfigur (1968).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Gustaf Hjerta, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13639, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jean Göransson), hämtad 2021-08-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13639
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Gustaf Hjerta, urn:sbl:13639, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jean Göransson), hämtad 2021-08-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se