Berndt A Hjorth

Född:1862?-05-29 – Finland (i Dragsfjärd)
Död:1937-02-20 – Oscars församling, Stockholms län

Industriidkare


Band 19 (1971-1973), sida 123.

Meriter

Hjorth, Berndt August, f 29 maj 1862 i Dragsfjärd, Åbo o Björneb, d 20 febr 1937 i Sthlm, Osc. Föräldrar: maskinisten Nils August H o Hedvig Sofia Hellström. Studier vid tekn aftonskola i Åbo 78—81, arbetare vid Crighton & Co:s verkstäder där 78— 81, vid Södertälje mek verkstad 81, elev vid tekn aftonskola i Eskilstuna 82, arbetare vid Beronius mek verkstad där 82, vid ab Separator i Sthlm 82—83 o vid ab Göranssons mek verkstad där 83—85, drev egen affärsrörelse 85—86, resande o verkmästare vid Per Froms maskinaffär o mek verkstad 86—89, innehavare av firma B A Hjorth & Co, maskinaffär, 89—99, VD o styr:ordf i ab B A Hjorth & Co 99—37, ordf i Maskinaffärernas fören 03—19, led av styr för Sv fören för industriellt rättsskydd 08—32, fullm i Sthlms handelskammare 11—34, led av styr för Sveriges allm exportfören 15— 34, VD o stynordf i ab Enköpings verkstäder från 16, i ab Primus från 18, ordf i Inst för bekämpande av mutor o bestickning 23 (senare HedL).

G 26 juli 91 i Sthlm, Maria, m Emma Lovisa Schill, f 22 juli 61 där, Nik, d 9 febr 48 där, Osc, dtr till arbetaren Carl Fredrik Larsson S o Brita Catharina Andersdtr.

Biografi

Vid sexton års ålder började Berndt H i en verkstadsindustri i Åbo, som bl a byggde ryska torpedbåtar. Han uppmärksammades 1881 av ing A L Lönnerberg från Södertälje mek verkstad och anställdes hos denne som montör av tröskmaskiner. Året därpå fick han i uppdrag att montera tobaksfabrikör K Ljunglöfs ångkvarnverk på Råcksta. Efter att några år ha arbetat i olika mek verkstäder gjorde H ett försök med egen maskinaffär i Sthlm. Men redan efter ett år måste rörelsen nedläggas, varvid varulagret övertogs av ing P From, känd som landets första cykelfabrikant. Denne började 1886 tillverka låghjuliga, kedjedrivna cyklar och anställde H först som resande mot provision och därefter som verkmästare till 1889.

Detta år grundade H åter en egen maskinaffär i Sthlm, firma B A Hjorth & Co. Firman sålde först verkstadsförnödenheter från leverantörer i Tyskland och Amerika. 1890 åtog sig H att lansera J P Johanssons s å patenterade, ställbara universalrörtång och erhöll internationell ensamförsäljningsrätt för produkterna från dennes lilla verkstad i Enköping. Året därpå tog Johansson patent på en ställbar skruvnyckel, senare kallad Bahco-skiftnyckeln (efter B A Hjorth & Co).

1892 blev H ensamförsäljare även för ett direktförgasande fotogenkök, konstruerat av F W Lindqvist, som i liten skala börjat tillverkas av J V Svensons fotogenköksfabrik. H övertygades om fotogenkökets fördelar, då det i motsats till vekköket var osfritt och hade väsentligt ökad förbränningsintensitet. Han lät inregistrera namnet "Primus" för detta kök även internationellt.

På den inhemska marknaden knöt han förbindelser med järnhandlarna, och på den utländska lät han sina tyska affärskontakter intressera exportörerna i Hamburg, som hade ombud på de exotiska marknaderna. Direkta förbindelser öppnades med Norge 1892 och Ryssland 1893. H lät framställa trycksaker och bruksanvisningar på en mängd språk, deltog i utställningar och drev målmedvetet upp en omfattande försäljningsorganisation på kort tid. På Sthlmsutställningen 1897 ansågs firmans exposition av Bahcoverktyg och Primuskök vara en av de allra bäst ordnade. Genom H:s organisatoriska skicklighet vann Primusköket en enorm efterfrågan, och Svensons fabrik måste snabbt öka sin kapacitet. Den hade redan 1893 måst flytta till större lokaler på Kungsholmen, och 1898 ombildades verkstadsrörelsen till ab Primus. Det skedde dock utan att H erbjöds styrelsepost eller ens informerades, vilket gick honom djupt till sinnes. Svenson blev själv VD men avgick 1904 för att helt ägna sig åt sin motorfabrik i Augustendal, vars Avance-motor H som ensamförsäljare lanserade på världsmarknaden. F W Lindqvist blev i stället direktör för ab Primus, och 1907 förlades fabriken till nytt fabrikskomplex på Lilla Essingen, där 65 arbetare tillverkade Primuskök och andra apparater för en miljon årligen.

1913 utbröt strejk vid Primusfabriken, varvid flera arbetare järnte deras fackförbunds-ordf bildade ett konkurrentföretag. Primus-patentet hade nu gått ut, och flera fabriker upptog motsvarande tillverkning. H:s avtal med ab Primus var dessutom sådant, att det kunde upphävas, om försäljningsresultatet ej var tillfredsställande. Som motvikt hade H därför bibehållit sin importverksamhet, vilken tillsammans med Enköpingsverkstädernas produkter omfattade ett så stort sortiment, att B A Hjorth & Co:s katalog utgjorde en veritabel uppslagsbok på 800 sidor åt järnhandlarna och verkstäderna.

Eftersom firmans utlandsaffärer uppgick till c:a 85 % av omsättningen, försäkrade sig H vid krigsutbrottet 1914 först om aktiemajoriteten i Enköpingsverkstäderna, som hade större inhemsk marknad, och tillträdde som VD 1916. Exporten av bl a Avancemotorerna upphörde, och då firman ej kunde hålla fastställd minimiförsäljning, upphävde Svenson avtalet utan hänsyn till force-majeure och tog själv hand om motorförsäljningen.

Även i ab Primus övertog H aktiemajoriteten och blev dess VD 1918. Därigenom hade H den direkta ledningen av både försäljningsorganisation och fabrikation, och koncernen levererade i fortsättningen nästan enbart egna produkter. En betydande rationalisering genomfördes och tillverkningsprogrammen under varumärkena Primus och Bahco utvidgades, så att rörelsen ansågs vara störst i sitt slag i Norden. H behöll ledningen av koncernen till sin död 1937, då 1 200 personer sysselsattes och aktiestocken, som huvudsakligen innehades av honom, nominellt utgjorde 7,8 miljoner kr.

H kunde utåt verka barsk och otillgänglig men var enkel och flärdfri till sitt sätt och visade ofta ett gott hjärta, bl a genom understöd åt Frälsningsarmén. Han hade utpräglad rättskänsla och verkade för lagstiftning mot mutor och bestickning. Som privatman ägnade han sig gärna åt segelsporten och blev 1934 hedersledamot av KSSS.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anell, Minnesskr med an-ledn av ab B A Hjorth &. C:is 40-årsjubileum den 25 maj 1929 (1929); E v Gegerfelt, Sv storföretag, 1 (1945); handels-, adress- o taxeringskalendrar; A Hasselgren, Utställn i Sthlm 1897 (1897—98); J Janson, Underbara uppfinnarbragder (1948); V Källström m fl, Sthlms näringsliv, 2 (1924); K Modin, Sv uppfinnare o industrimän (1947); C o E Sjögren, Sv industrien 1907 (1906); Stor-Sthlm, ed W Swahn (1950); SvTeknF. — Nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Berndt A Hjorth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13649, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-08-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13649
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Berndt A Hjorth, urn:sbl:13649, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-08-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se