Rudolf Hjärne

Född:1815-04-15 – Göteborgs Karl Johans församling, Västra Götalands län
Död:1884-12-25 – Jakobs församling, Stockholms län

Skriftställare, Publicist, Litteraturhistoriker


Band 19 (1971-1973), sida 153.

Meriter

3 Hjärne, Rudolf, f 15 april 1815 i Gbg, Amiralitetsvarvsförs, d 25 dec 1884 i Sthlm Jak o Joh. Föräldrar: översten Carl Jacob H o Ulrica Sophia Ehrenhielm. Elev vid trivialskolan i Härnösand 1827—29, inskr vid UU ht 31, medl av red för Studentbladet i Uppsala 46, för Bore 49—50, anställd i Försäkringsverket Skandia i Sthlm 57—58, medarb i Sv tidningen 57—59, i Aftonbladet 61 o 83—84, lär vid Norrköpings lyceum 62, förest där 63—70, föreläsare med turnéer i Sverige, Norge o Finland 70—75, bosatt i Arboga från 72, Västerås från 77 o Sthlm från 81. — Skriftställare. — Ogift.

Biografi

H växte upp i ett av gustaviansk kultur präglat sjöofficershem, yngst av tolv syskon. Efter skolgång i Gbg och Härnösand kom han sextonårig till Uppsala, där han skrev in sig i Gbgs nation i avsikt att avlägga magisterexamen. Med några avbrott stannade han kvar i Uppsala ett kvarts sekel utan att ta examen. Han ägnade sig med iver åt en bred läsning, främst litteratur, historia samt klassiska och moderna språk, men kunde inte anpassa sig till studieordningen vid universitetet, enligt hans mening ägnad att fostra till ytlighet och osjälvständighet.

H var aktiv i sin nation och studentkåren, var sekreterare i Skandinaviska sällskapet, grundat 1843, och arbetade för skapandet av en allmän studentförening. Han var liberal men inte någon ytterligheternas man. Tonen i Aftonbladet stötte honom, och han talade med ogillande om oppositionens "partisinne" och ofördragsamhet. I ett brev 1848 efterlyste han en "sant liberal" tidning. Han tog avgörande intryck av Geijer, särskilt efter dennes "avfall", men kom betecknande nog också att stå nära konservativa personligheter som Atterbom, Palmblad, Hwasser och Järta. Påfallande är hans demokratiska inställning, hans sympati för "folket". Han inriktade sig på undervisningsfrågor och krävde, bl a av sociala skäl, att folkskolan skulle utgöra en grundskola för folket i dess helhet. Religiöst tog H intryck av den liberala kritiken av statskyrkan och blev med tiden varm beundrare av V Rydberg.

H uppmärksammade tidigt arbetarnas sak, följde med sympati undertryckta folk som polacker och magyarer och ivrade särskilt för samförstånd och samverkan i Norden. Han stod i förbindelse med många framträdande nordiska kulturpersonligheter och belyste som publicist nordiska förhållanden. Anmärkningsvärt är, att H tidigt började ivra för att Finland skulle dragas in i den nordiska gemenskapen. Särskilt aktivt uppträdde han för den skandinaviska tanken på våren 1848. Han hörde till dem som tog initiativet till den skandinaviska fest, som firades i Uppsala 6 april detta år. Den harm många kände inför regeringens försiktiga politik under kriget mellan Preussen och Danmark gav han uttryck åt i en adress, Till Upsala studenter! (tr i tidn Upsala 28 april och i Correspondenten 29 april). Han deltog i uppsättandet av adressen Till Svenska folket!, som Uppsala studentkår utfärdade 1 maj med vädjan om insamling av pengar och vapen till danskarna. Vid studentföreningens allmänna sammankomst 25 maj talade han för reformer och samarbete med "våra stamförvanter" för att med dem bilda ett "skandinaviskt folkförbund" (Några ord, tr i Frey 1848).

H tog intryck av den omkr 1830 insättande reaktionen mot romantiken och hyllade som diktare och kritiker en realism på idealistisk grund. Shakespeare och Goethe var hans idoler. Sin vidsträckta beläsenhet i samtida utländsk litteratur visade han i en översikt 1846, Litterärhistoriska silhouetter, där han behandlar tysk "tidspoesi", Lamartine och Michelet, amerikansk poesi och ny-slavisk litteratur. H lät tidigt sina recensioner växa ut till uppsatser, varvid han som mönster tydligen hade den engelska tidskriftsessayistiken. Han skrev också fristående uppsatser i denna stil. Mot slutet av 1850-talet sökte han förläggare för ett urval uppsatser. Av de planerade tre häftena trycktes blott ett, Tankar och bilder, 1861, där "bildningsfrågan" och "den skandinaviska frågan" var huvudämnena. Det andra skulle behandla litteraturen, det tredje "fördomen" på skilda områden.

H skrev livet igenom vers, men hans formellt säkra dikter saknar trots det i regel subjektiva innehållet en egen ton. Motsatsen mellan ideal och verklighet är ett grundtema hos H, färgat av hans tidigt kända livsbesvikelse. Litteraturhistoriskt intresse har en längre, aldrig fullbordad episk dikt på elegiskt versmått med socialt motiv, Kojans dotter, påbörjad omkr 1860. Den handlar om en lantflicka som utsätts för storstadens frestelser; utmärkande för H är, att han ger sin berättelse ett lyckligt slut. Inspirerad av samvaron med en helt ung kvinna, inriktad på att utbilda sig till sångerska, i hans dagbok omtalad med initialen A, skrev H 1882—83 De två, en berättelse i dramatisk form, närmast en dialog i P Wikners stil, tr i Dikt och verklighet.

Ofullbordat blev också H:s enda försök som prosaberättare, romanen Alexis, som utkom med en första del 1859; ett parti av boken, Alexis' bild, trycktes i Bores följetong 1849. Ett avsnitt ur den påbörjade andra delen införde H i Tankar och bilder under rubriken Några drag från Upsala akademi under medlet och slutet av 1830-talet. Realister under 1830- och 1840-talen hade hämtat motiv ur studentlivet, särskilt Uppsalas, men hade i regel dröjt vid de yttre formerna, nöjes- och kamratlivet. Betecknande för H var, att han ville ge "en teckning av ett studentliv i dess ädlare form och betydelse". Det är ett intimt självporträtt han här ger. Framställningen är stundom realistisk med bilder från Västkusten, Norrland och Uppsala, men blir ofta resonerande abstrakt. Grundtemat är filosofiskt: hur skall man nå harmoni, jämvikt mellan tanke och känsla, ett huvudproblem för H själv. Den uppsalaskildring H ger i romanen kompletterades i minnesboken Från det förflutna och det närvarande, som har ett betydande personhistoriskt värde.

Från omkr 1860 ägnade sig H främst åt litteraturhistorisk forskning. I en artikelserie om den svenska litteraturen och litteraturhistorien, tr i Aftonbladet jan 1861 och i starkt bearbetat skick i Framtiden 1870, gav han sitt program. Litteraturforskaren skulle beakta språkets, politikens och den allmänna odlingens historia och på så vis ge dikt och diktare bakgrund och förklaring. 1870 framhöll han också det komparativa momentet i litteraturstudiet. Då tiden ännu ej var inne för stora översiktsarbeten, borde man börja med specialstudier. Dessa riktlinjer följde H själv i verken om Götiska förbundet (1878) och Den sk nya skolans framväxt (1882), byggda på breda källstudier. H var en av dem som inledde den förnyelse av sv litteraturhistoria, som yngre forskare, främst H Schück och K Warburg, genomförde på 1880-talet. På en viktig punkt skilde sig H från dessa. Bestämd av ett äldre synsätt hävdade han, att litteraturhistorien hade en speciell uppgift att tjäna det aktuella nationella livet. Han var på sitt vis en företrädare för nygöticismen under senare hälften av 1800-talet.

H kallade sig med rätta själv idealist. Han kände sig ha fått ett "kall" i livet. För det offrade han sig "materiellt och ekonomiskt", skriver han 1860, då han måst göra konkurs. Han strävade efter sanning, opartiskhet. Personligen hänsynsfull tvekade han aldrig att utan konsiderationer säga sin mening, vilket gav honom en del motståndare, några av dem inflytelserika, när det gällde fördelning av litterära och vetenskapliga anslag. Han klagar över detta i brev. Hans liv illustrerar de svårigheter, som mötte den frie skriftställaren, "litteratören", under senare hälften av 1800-talet.

Författare

Harald Elovson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H :s arkiv (ms till dikter, uppsatser o vetensk arbeten, dagböcker, excerpter, ink brev, tidn:klipp m m) i UUB. Brev från H till ett flertal mottagare i RA, KB, GUB o SA, till bl a G Wennerberg i UUB, A Nyblasus (33 st) o Elof Tegnér i LUB, Z Topelius i UB, Hfors, C T Allén o F Bajer i Det kgl bibi, Khvn, o F Brandt i UB, Oslo.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Flickan i stormen [sign dikt] (Linnaea borealis. Poetisk kalender 1841. Utg af B. E. Malmström och C. J. Bergman, Upsala 1840, s 108—110). — Enslingen [sign dikt] (ibid, s 112 f). —¦ Sångfärden [sign] (ibid, s 199—201). — Från universitets-staden vid Fyris-ån [sign Flaccus] (Stockholms Figaro. Ett artistiskt och belletristiskt söndagsblad, [1,] 1844—1845, Sthlm, 4:o, s 77 f [1845]). —¦ Ynglingen på hafsstranden [dikt, sign -je] (ibid, s 122). — Ungdomsfesten i Upsala den 1 maj 1845. (Correspon-dens-artikel.) [sign Lunkentus] (ibid, s 154— 160). — ödets man [dikt, sign -je] (ibid, s 166). — Ännu ett ord om majfesten 1845. (Korrespondens-artikel från Upsala) [sign Lunkentus] (ibid, s 186 f). — Från Upsala [sign Arnold] (ibid, 1846, s 108 f). — Flickans blomstervandring [dikt sign —je] (ibid, s 201 f). —¦ Poesi och konst [sign dikt] (Ver-dandi. Poetisk sommar-kalender från Upsala [utg av A Sohlman], Upsala 1846, s 31—33).

— Den öfvergifna [sign dikt] (ibid, s 72). — En blick på det närvarande och det förflutna, med afseende på "Folket" [sign] (Studentbladet, utg i Upsala 1846, Upsala [1845—47], 4:o, nr 32). — Litteratur. Svenska vallvisor och hornlåtar, med norska artförändringar; utg af Richard Dybeck. Stockholm 1846 . . . [anon rec] (ibid). ¦—¦ Vitalis' graf [sign] (ibid, nr 33). -— Universitetet och hufvudstaden. 1—2 [anon] (ibid, nr 35 & 36, 37 & 38). — Litterärhistoriska silhouetter. 1—5 [anon] (ibid, nr 35 & 36 — 49 & 50). — Litteratur. 1. Berättelse om Pestalozzi-festen i Stockholm den 12 jan. 1846 ...1 2. Tidskrift för lärare och uppfostrare [sign; jämte replik] (ibid, nr 37 & 38 — 44 & 45). — Litteratur. Om Sveriges läroverk. Stycken af en afbruten skrift af Hans Järta [sign] (ibid, nr 46, 51 & 52).

— Läsning för bildning och nöje. Månadsskrift red af V. F. Palmblad. Häft 1 [sign rec] (Frey, tidskrift för vetenskap och konst, [7,] 1847, Upsala, s 59—63). — Minnesfest öfver Esaias Tegnér, firad af Litteratur-sällskapet i Stockholm den 15 december 1846. Stockholm 1847... [sign rec] (ibid, s 100 f). — Några ord vid Studentföreningens i Upsala allmänna sammankomst den 25 maj 1848 (ibid, 1848, s 238—241; även sep, 6 s: ... På åhörarnes begäran utg). — Berättelse om Upsala-studenternas skandinaviska fest den 6 april 1848. Upsala 1848. 36 s. [Anon.] — Alexis. Ur en afliden students lefnad. 1*. Sthlm 1859. VI, 204 s. — Tankar och bilder. H 1—2*. Sthlm 1861. VI, 128, 42* s. — Om litteraturen och dess betydelse som bildningsmedel. Föredrag vid afslutningen af höstterminen i Norrköpings Lyceum den 20 dec. 1862. Norrköping 1863. 30 s. — Skolans hufvudpunkter (Pasdagogisk tidskrift, årg 5, 1869, Sthlm, s 113—117). — Om svenska litteraturen och dess historia (Framtiden. Tidning för fosterländsk odling . . . Utg af C v Bergen, bd 3 = årg 3 : 1, Sthlm 1870, s 25—61). — Litteraturen och hemmet (ibid, s 422—434). — Minne af Erik Gustaf Geijer . . . Örebro . . . 1869 [rec] (ibid, bd 4 = årg 3:2, 1870, s 82—86). — Hans Järta och Carl XII (ibid, s 310—335). — Ett fosterländskt bildergalleri. 38. Erik Gustaf Geijer (Svenska familj-journalen. Ill månadsskrift .. ., bd 13, 1874, Sthlm, 4:o, s 69—71). — Georg von Döbelns monument vid Umeå (ibid, bd 14, 1875, s 167—170). — Abo (ibid, s 274—282). — Den fattiga [dikter] (ibid, s 289 f). — Erik Gustaf Geijer. 1—4 (Nu, månadsskrift utg af J Grönstedt, årg 1, 1874—1875, Sthlm 1875, s 320—331, 380— 393, 406—423, 435—450). — Per Henrik Ling (ibid, årg 2, 1876, s 382—395). — Gammalt bevis, att Sverige varit bebodt vid Adams tid och att Adam besökt Sverige [sign] (Sv familj-journalen, bd 15, 1876, s 31). ¦— En svensk "komedi" för 200 år sedan [sign] (ibid, s 227). — Ett fosterländskt bildergalleri. 55. Arvid August Afzelius (ibid, bd 16, 1877, s 2—7). — Götiska förbundet. 1811— 1844 (ibid, s 129—136). — Esaias Tegnérs lärare och förebilder (Nu, årg 3, utg af E Bäckström, 1877, s 113—135). — Våren [dikt] (ibid, s 148 f). — Götiska förbundet och dess hufvudmän. Fosterländska teckningar. 1*. Götiska förbundet. Erik Gustaf Geijer. Sthlm 1878. XVI, 346 s. — Från det förflutna och det närvarande. Minnen och tankar. 1*. Teckningar från Upsala akademi på 1830-och 1840-talen. Köping (tr Westerås) 1879. XII, 223 s. [Ett avsnitt omtr i:] Studentliv i Uppsala från 1600-talet till våra dagar. En memoarantologi red av E Gamby, Uppsala [1964], s 72—77. —¦ Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802—1810. Ur Hammarsköldska brefvexlingen, sällskapet V. V :s handlingar m. m. jämte inledning och kom-mentarier. Sthlm 1882. Cl, 424 s. — Ett haf [dikt] (Ny illustrerad tidning, bd 19, 1883, Sthlm, fol, s 268). — Dikt och verklighet. Sthlm 1883. IX, 210 s. — Bidrag, även sign, pseud eller anon, i tidn Correspondenten 1837—38, 1848, Upsala, Svenska biet 1843, Sthlm, Nyaste Dagligt allehanda i Stockholm 1844, AB 1845—47, 1856, 1861, 1883—84, tidn Upsala 1848, Bore, veckotidning i Stockholm, 1849—50, Svenska tidningen Dagligt allehanda i Stockholm 1857—59, Köpings tidning 1860, Norrköpings tidningar, Post och inrikes tidningar, GHT, NDA, Svenska tidningar o Stockholms dagblad.

Översatt: T Heinsius, Vägen till vetenskap för studerande ynglingar och deras fäder, Upsala 1845, 39 s; P d'Harcourt, Hertiginnan af Orleans, Héléne af Mecklenburg-Schwerin, Sthlm 1860, 126 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Meritfört i konceptprot o registratur 1884 (26 juni), Riksgäldskontorets arkiv, RA; Trivialskolans i Härnösand arkiv, A II: 1, HLA.

K Aspelin, Poesi o verklighet (1967); L Dahlgren, Norrländska släktprofiler, 1—2 (1911); B Henningsson, Geijer som historiker (1961); [F Hertzman,] Norrköping o dess om-gifningar (1861); O Holmberg, Lovtal över sv romaner (1957); A Kjellén, Sociala idéer o motiv hos sv förf under 1830- o 1840-talen, 1—2 (1937—50); T Ljunggren, Lorenzo Hammarsköld som kritiker (1952); J Mjöberg, Drömmen om sagatiden, 1 (1967); E Norberg, Geijers väg från romantik till realism (1944); H Schuck, Skrifter i sv litt:hist (Sami 1887); dens, SA:s hist, 2, 5—7 (1936 —39); V Svanberg, Medelklassrealism, 2—3 (Sami 1944—46); SPG 16 (1910); O Syl-wan, Fyrtiotalets student (1914); E Tykes-son, Rövarromanen o dess hjälte (1942); dens, Atterbom (1954); Upsalastudenten ge- nom tiderna (1950).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rudolf Hjärne, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13669, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Elovson), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13669
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rudolf Hjärne, urn:sbl:13669, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Elovson), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se