Meriter

1 Hochschild, Rutger Fredrik, f 16 mars 1752 i Sthlm, Jak, d 11 okt 1806 där, ibid. Föräldrar: rådmannen Johan Henrik H o Fredrika Catharina Hanstén. Inskr vid UU 16 juni 59, e notarie i slottsrätten 1 mars 67, v notarie vid Sthlms rådhusrätt 2 mars 70, ord notarie där 2 okt 71, andre stadsnotarie dec 76, stadsnotarie 80, stadssekr 82, expeditionssekr:s n h o v 30 sept 90, sekr vid änkedrottn Sofia Magdalenas hovexp 11 maj 92.

G 30 nov 82 trol i Sthlm m Johanna Gustava Rehn, f 14 jan 53 i Sthlm, Jak, d 2 juni 95 där, ibid, dtr till hovintendenten Jean Eric R o Anna Christina Rungren.

Biografi

H inträdde 1770 i Sthlms stads tjänst som v notarie vid rådhusrätten. Som son till en rådman i staden började han sin karriär under goda förutsättningar, och den torde gynnsamt ha påverkats av att han snart också blev notarie och protokollförare hos börs-, bro- och hamnbyggnadsdeputationen, vilken ombesörjde många av de omfattande offentliga byggnadsarbetena i huvudstaden. Härigenom kom han i kontakt bl a med överståthållaren Carl Sparre. Ännu inte trettio år gammal befordrades han till den viktiga och inbringande stadssekreterartjänsten, som han skötte med stort nit.

För eftervärlden är H känd framför allt som memoarförfattare. Som sådan intar han i viss mån en särställning. Den gustavianska tidens memoarlitteratur var i regel författad av adelsmän. H däremot representerar den borgerliga ämbetsmannaklassen, och hans nedteckningar speglar opinionen inom dessa kretsar. Redan tidigt började H föra dagbok, på vilken han byggde en samlad memoarframställning. Detta arbete måste han emellertid avbryta i okt 1786. Därefter utgörs framställningen av anteckningar i dagboksform.

Sammanlagt omfattar H:s memoarer och dagboksanteckningar tiden 1771—1801. Någon verklig källkritisk prövning har framställningen ej underkastats. H är dock knappast en så opartisk iakttagare som han själv vill göra gällande. Fadern var en av mössornas ledare i magistraten. Han representerade huvudstaden vid riksdagarna 1765—66 och 1771—72, och hans politiska uppfattning torde ha delats av H. Dennes kritiska hållning mot den gustavianska regimen framgår i varje fall tydligt av memoarerna, trots goda förbindelser med personer, som stod konungen nära, och de nådevedermälen, som till följd därav kom honom till del. H hade en vidsträckt bekantskapskrets, och han bygger sin framställning ej endast på egna iakttagelser utan också på meddelanden från personer i inflytelserik ställning, bl a Carl och Fredrik Sparre, den förres efterträdare som överståthållare H H v Essen, Elis Schröderheim och dennes svåger biskop Flodin.

Författare

Olof Jägerskiöld

Arkivuppgifter

En mindre del av H :s ppr på Bällinga i Skåne. Av det ursprungl memoarmanuskr är där numera endast ett obetydligt fragment bevarat. Memoarerna utg i sin helhet av H Schück efter en på 1820-talet gjord avskr (F 825, UUB) samt delvis av sonsonen G F H (se nedan). — Brev från H i Börstorp-saml (till G o F Sparre), Ericsbergsarkivet (till F Sparre), Reuterholmska saml, F Sparres saml, Sprengtportensaml o Stedingkska arkivet (130 st till Curt v Stedingk), RA, samt till F Sparre även i UUB.

Tryckta arbeten

Några blad af Rutger Fredrik Hochschilds anteckningar (Armfeltska konspirationen) jemte ett förord utg af hans sonson C. F. L. Hochschild. Sthlm 1897. XV, 90 s. — Memoarer. Utg af H Schück. D 1—3. Sthlm 1908—09. 1. 1908. VIII, 246 s. 2. 1909. 255 s. 3. 1909. 346 s. — Brev... 1784 (HH, d 32:2: Brev till Carl Sparre . . . utg . . . genom Torgny Höjer och N Staf, Sthlm 1942, s 99—102).

Källor och litteratur

Biographica, RA.

D Almqvist, En drottnings arkiv, Hans Järtas o G Löwenhielms ppr samt andra handl:ar i en privatsaml (MRA 1948, s 57 ff); B Boethius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); U Johanson, Sthlms magistrats o rådhusrätts arkiv 1720 —1849 (SSA:s årsber 1969, Bih, 1970); H Schück, inledn till memoarutgåvan (jfr ovan); StRR.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rutger Fredrik Hochschild, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13678, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Jägerskiöld), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13678
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rutger Fredrik Hochschild, urn:sbl:13678, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Jägerskiöld), hämtad 2024-04-16.