Sven Hof

Född:1703-01-18 – Skara domkyrkoförsamling, Skaraborgs län
Död:1786-08-25 – Värings församling, Skaraborgs län (på Ulvängen)

Gymnasielärare, Lingvist


Band 19 (1971-1973), sida 180.

Meriter

Hof, Sven, f 18 jan 1703 i Skara, d 25 aug 1786 på Ulvängen, Väring, Skar. Föräldrar: rektorn kh Johan H o Christina Wallvik. Inskr vid UU 19 sept 21, disp 24 maj 31, mag 15 juni 31, informator hos bl a riksrådet greve Gustaf Bonde, presidenten D N v Höpken o landshövd P v Danckwardt i Falun, v konsistorienotarie o adjunkt i Skara 15 febr 38, domkyrkosyssloman 26 sept 39, ord konsistorienotarie 24 sept 40, rector scholæ 23 juni 42, lektor i matematik 20 aug 46, i romersk litt 18 april 50, avsked med pension o prof:s n h o v 10 maj 57.

G 25 okt 40 i Falun m Sara Forslind, dp 27 sept 10 där, d 18 mars 86 i Väring, dtr till bergsmannen o rådmannen Olof Persson F o Birgitta Dahlstedt.

Biografi

Tack vare H:s förmåga att kritiskt och fördomsfritt iaktta sin samtids levande språk har han hunnit att göra åtskilliga viktiga insatser inom den sv språkvetenskapen. I sina skrifter framstår han som en snillrik språkteoretiker, obestridligt överlägsen alla sina samtida. I Svänska språkets rätta skrifsätt (1753) företräder han åsikter i rättstavningsfrågan, som blev moderna först i slutet av 1800-talet. Han menade, att vad örat hör, bör också ögat se; därför borde intet ljud återges med flera skrivtecken och samma tecken aldrig brukas för olika ljud. Främmande ord borde stavas efter sv regler och så långt möjligt undvikas. Han var i sin ortografiska teori absolut konsekvent, men medveten om den mänskliga naturens svaghet uppträdde han i praktiken som en mycket moderat reformator.

Även på grammatikens område ville H reformera. Han ansåg, att den latinska grammatiken förvillat svenskan, som borde beskrivas efter sina egna förutsättningar. Den borde fastställa "vad nu i svenskan bäst och allmännast brukeligt är". Han hyste ringa intresse för äldre tiders språk och för etymologiska frågor. Det var samtidens språk han ville utforska. Och han visste, att alla språk förändras med tiden; därför kunde de regler man utläste ur 1541 års bibel eller Kristoffers landslag inte vara bindande för nutiden.

Det kanske viktigaste av H:s arbeten är Dialectus Vestrogothica, tryckt 1772, vår första vetenskapliga dialektmonografi. Väsentligen är det en ordbok med orden skrivna efter uttalet, med noggranna jämförelser mellan västgötskt och uppsvenskt uttal och ordförråd och dessutom försett med en mycket rikhaltig och mångsidig grammatisk inledning, "i sin helhet ett arbete, som ej blott ojämförligt överglänste hela den föregående litteraturen i ämnet både i fråga om utförlighet och vetenskaplig hållning, utan som i båda, dessa avseenden först i vår tid blivit överträffat" (Noreen).

Som språkman var H också starkt intresserad av att få ett mer begripligt språk i bibel och psalmbok. I skrivelser till rikets ständer, sista gången 1769, sökte han få fram förslag om en ny bibelöversättning, begriplig för vanligt folk. Språkligt sett var bibeln full av germanismer, naturligt nog eftersom den var översatt från tyskan. Dessutom bar den spår av den närkiske översättarens dialekt. Även psalmboken behövde en språklig förnyelse, och för att påvisa detta utgav H 1765 sin skrift Förklaring öfver besynnerliga . . . ord, som uti svenska psalmboken .. . finnas. Han granskade också kritiskt de förslag till revision av denna, som framkommit. Hans kritik gillades väl inte av biskoparna, men den torde i viss mån ha bidragit till att Gustav III 1773 tillsatte den bibelkommission, som först 1917 avslutade sitt värv.

H var också kritisk mot åtskilliga drag i sin samtids bildningsväsen. Om den akademiska undervisningen ansåg han, att "om våra Akademier fortfarande, som de nu en tid gjort,... utkläcka stora svärmar av eländiga magistrar, som ingen ting grundeligen av lärde saker inhämtat, torde man framdeles hava svårt för att bekomma skickeliga ungdomens ledare vid vårt lärosäte" (självbiogr, s 133). Inte heller prästutbildningen ansåg han fullgod. Kunskaperna i grekiska och hebreiska borde förbättras liksom också i historia och dogmatik, och okunnigt folk borde inte så lättvindigt som nu få prästvigas.

H var allsidigt begåvad och en mångkunnig och lärd man. Under uppsalatiden hade han ägnat mycket tid åt musiken och befordrade som lärare i Skara på allt sätt elevernas musikutbildning. H sammanbragte under 30 år en naturaliesamling bestående av mineralier, herbarium, snäckor, mynt m m. Sitt stora naturvetenskapliga intresse visade han genom åtskilliga till VA insända rön och skrifter, som dock på ett undantag när (om fördelen av smalare ljus framför tjockare) ej antogs för publicering i dess handlingar. Han blev heller inte invald som ledamot i akademin, trots att han själv ansåg sig höra till dess grundare. Däremot publicerade han diverse lantbruksrön i Hushållnings journal.

Trots sin lärdom förstod H att sköta praktiska ting, inte bara sin egen ekonomi — han hade genom sin hustru ärvt 18 000 dlr kmt och fyra lotter i Falu gruva — utan också att väl bevaka Skara domkyrkas och gymnasiums ekonomiska rättigheter. Han satte sig grundligt in i lagar och förordningar och höll strängt på deras efterlevnad. Han ordnade upp domkapitlets slarvigt förvarade handlingar och byggde bl a ett bibliotekshus åt gymnasiet och utökade dess bibliotek genom donation av egna böcker. Han var en sträng och effektiv pedagog men avskydde tidens pennalism. Många begåvade elever fick gratisundervisning av honom.

H var ej alltid så lätt att tas med varken som lärare, rektor eller syssloman. I sin självbiografi säger han sig vara "av naturen mycket hetsig till sinnes, obetänksam, vredsam, och följakteligen hämndgirig. Jag beflitade mig väl att dämpa mina retelser, styra mitt sinne, och smörja mig med tålamods olja; men det gick, Gud bättre, så med mig ofta, som versen lyder: Naturam expellas furca, tamen usque recurrit". Och han tillägger: "Nog sökte jag akta mig för stickande ord, och vinnlade mig om, att bruka hövlighet i mitt tal och uppförande emot alla, undantagandes då jag blev retad till vrede; varigenom jag hoppades att tillbaka med hövlighet bemötas, som dock ofta hade en slät verkan."

Författare

Manne Eriksson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H :s ms huvudsakl i Skara SB (självbiogr, "testamente", alleh skrifter, se redogör hos Beckman, 1923, s VIII f, delvis tr). Varianter av självbiogr i KB, VA o Kalmar lärov:-bibl. Smärre skrifter o rön i VA; ms även i UUB. 20 brev från H till G G Gjörwell i KB, några brev från H i UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De parallelismo dominii et imperii civilis. [Akad avh, preses A Winbom.] P 1*. Upsaliae [1724]. 4: o. 60 s. — Dissertatio gradualis, de philosophia sec-taria. [Akad avh, Upps, preses J Hermansson.] Holmiae [1731]. 15 s. — Dissertatio physica, de metamorphosi Telluris. [Akad avh, Upps, resp W C Victorin.] Sthlm [1737]. 4: o. 34 s. — 11. Meteorön igneum observa-tum / 12. Observatio de fulgure & fulmine (Acta literaria et scientiarum Sueciae, vol 3 continens annos 1730—1734, Upsaliae 1738, Anni 1734, s 78—80). — Memoria Gymnasii Scarensis . . . solennitate jubilaea primum ce-

lebrata an. 1741 d. 31 Aug____Scarae 1747.

256 s. — Svänska språkets rätta skrifsätt med sina bevis förestält och till Kongl. svänska vettenskaps academien framgifvit. Sthlm 1753. (16), 284 s. — Anmärkningar öfver dom-prosten herr doct. Carl Fr. Liung-bergs svenska grammatica. . . [text; anon] (Den svenska Mercurius, årg 3, [1757—58,] Sthlm, s 1349—1353 [maj 1758]). — [Svar på A O Rhyzelius rec i febr—mars s å av H :s o C F Liungbergs grammatikor] (ibid, årg 4, [1758—59,] d 1, s 49—60 [juli 1758]). — [Anon självbiogr] (ibid, d 2, s 129—131 [nov 1758]). —¦ Afskieds tal, hållit i Skara domkapitel, d. 15 junii, år 1757. Skara 1758. 4:o. (12) s. —• Oratio parentalis, in memo-riam . . . Laurentii Noring . . . 25. mens. Novembr. An. Christ. 1757 in Gymn. Scar. [Skara 1758.] 4:o. S 5—32. [S 1^1 är gym-nasieprogr av L Grandel.] — Anmärkningar öfver tvänne af trycket utgifne skrifter, angående svänska skrif- och stafnings-sättet. Sthlm 1760. 77 s. [Dedik.] — Bref om prosten Joh. Hof (Nya svenska biblioteket, utg af C C Gjörwell, bd 2, Sthlm 1763, s 223— 232). — Rön, om fördelen af smalare ljus framför tjockare; af blångarns-vekar i ljus, för bomuls-vekar, med mera (VAH för år

1764. Vol. 25, Sthlm, s 51—57). — Förklaring öfver besynnerliga och ej allmänt bekanta ord, som uti Svenska psalmboken, med des tilhörande stycken finnas: i alphabetisk ordning stäld, och utgifven af S. H. Sthlm

1765. 215 s. [Sign.] — En landtmans oför-gripeliga tankar, öfver orsakerna til den höga växel-coursen, dyra tiden och bristen på verkeliga penningar, samt huru dessa svårigheter kunna afhielpas: yttrade uti svar til en vän, som dem nu välment allmänhetens om-pröfvande velat underställa. Sthlm 1765. 4:o. 51 s. [Anon.] — Svar til auctoren af anmärkningarna, öfver 22. §. i en landtmans oför-gripeliga tankar, om orsakerna til den höga växel-cursen &c. Sthlm 1765. 4:o. 8 s. [Anon.] —¦ Kort och trogen underrättelse, för en ung student, som nyss ifrån gymnasium till akademien ankommit, huru han sig försiktigt, i lefverne och studier, skicka bör. Upsala 1766. 188 s. [Föret.] — Svar på Kongl. vettenskaps academiens fråga: Hvilka författningar äro de bästa, at underhålla tilräc-kelig tilgång på skog här i landet? Sthlm 1768. 68 s. [Anon; av L Bygden felaktigt tillskr J Brauner.] — Anmärkningar öfver en anonymi utgifne skrift, hvaruti han söker bevisa, at prästerne til kyrkotionden af adelens säterier och ladugårdar i Sverige, ingen rättighet äga. Skara 1768. 4:o. 68 s. [Anon.] — En landtmans grundade anmärkningar, öfver myntets föränderlighet i värdet: samt hvad skada myntets föränderlighet i en stat medförer; jämte några bifogade påminnelser om cours, mynt och penningar i gemen. Sthlm 1769. 28 s. [Anon.] — [Anon insändare] (Lärda tidningar för år 1769, Sthlm, s 373—376). — Grunderna till Svea rikes prästerskaps stånds-rättighet. Sthlm (tr Gef-le) 1771. 172 s. [Anon.] — Enfaldiga och välmenta påminnelser, vid En adelsmans tankar, om frälse- och ofrälse-ståndens rättigheter i befordrings-mål; til allmänhetens om-pröfvande vördsammeligen hemstälda och framgifna af Joseph Enigius, capelian i Odalbo församling. Sthlm 1771. 4:o. 16 s. [Pseud.] — Dialectus Vestrogothica, ad illustrationem aliquam linguae Suecanae veteris et hodier-nae, dissertatione philologica et vocabulorum Vestrogothicorum indice explanata. Sthlm 1772. 334 s. — Rikedoms-konsten [sign Chrysophilus] (Almänna tidningar, 1772, sept-—dec, passim). — Om orsakerne til det mycket på vår tid förökta tiggeriet, samt medlen, hvarigenom det tyckes kunna hämmas och förminskas (PSH, st 3, Sthlm 1774, s 332—357). — Påminnelser, vid prof-öfver-sättningen af första Mosis bok, Matthaei evangelium, och Pauli epistel til de romare. Sthlm 1776. (34) s. [Anon.] — Monita non-nulla juventuti gymnasticae et scholasticae Sc[arensi] fortassis non inutilia. [Rubr.] Scarae 1776. 8 s. [Anon.] —• Anmärkningar angående frugtträds plantering (Hushållnings journal, för . . . 1777[—78], Sthlm, s 188—191 [april 1777]). — Anmärkningar angående mullvader och jordpäron [anon] (ibid, 17[77—]78, s 841—847 [jan 1778]). -— Anmärkningar öfver förslaget, i Kongl. patriotiska sällskapets handlingar, för år 1777, at indela et hemmans åkerjord i fyra .gärden, samt om åkerbruket i Skaraborgs län [anon] (ibid, s 983—1000). — Anmärkningar öfver indigo och cochenille [anon] (ibid, s 1082—1084). — Om sillsaltning [anon] (ibid, 1778, september, s 46—48). — Om rappning [anon] (ibid, 1779, juni, s 25 —30). — Om åkers indelning i fyra gärden [anon] (ibid, juli, s 3—11). — Om kärrjords verkan på kålgårdar, trägårdar och åkrar [anon] (ibid, s 12:—14). — Rön angående saltning [anon] (ibid, 1780, juli, s 38— 40). — Om hvit-kåls planteringen [anon] (ibid, 1781, sept, s 35—45). — Fundamenta grammaticEe Latinae philosophica, eller philo-sophiska grunder til en latinsk grammatika, til ungdomens tjenst framgifne. Sthlm 1782. 120 s. — Om vilda träds plantering [ + ] Fortsättning, om . .. [anon] (Almanack för året ... 1782(—1784) til Lunds horizont, Sthlm [1781—83]). —• Svenska skalde-konsten [utdrag] (Svenske Parnassen. För år 1785, Sthlm, s 78—81, 172—187, 281—291, 371—377).

— Om mullvador (Samling af hushålls och andre rön, som tid efter annan blifvit i tidningarne upgifne, st 3, Sthlm 1788, s 116— 120). — [Utdrag ur Lefvernesbeskrifning] (DGA, d 17, Lund 1842, s 11—16). — Efterlämnade skrifter utg av Nat. Beckman. Göteborg 1930. 165 s. (GHA 35, 1929:2.)

— Självbiografi och testamente til biskopen och domkapitlet i Skara. [Red: A Wiberg.] Sthlm (tr Lund) 1949. 179 s. (ASU, vol 79 = årg 29, 1949[:2].) — Verser i akad avh (omtr i föreg, s 32—35) o a tillfällighetsvers samt gymnasieprogr under Skara-tiden.

översatt: J J Rambach, Hundrade nödiga sedo-reglor för barn (Le petit catechisme de Luther, par demandes & reponses ... D. M. Lutheri lilla catechismus, uti frågor och svar. öfvers på fransöska til ungdomens tienst, Sthlm 1747, s 65—103 [sv-fr parallelltext]; anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Aulin, S H som Hulphers musikaliske bidragsgivare (STM 30, 1948); N Beckman, Bidr till känned om 1700-talets svenska. Huvudsakl efter S H:s arbeten (ANF 11, 1895); dens, S H. En levnadsteckn från frihetstidens Västergötland (VVSH, bd 4: 27, 1923); dens, Vår skolas hist, 1 (1926); B Hildebrand, VA, förhist, grundläggn o första organisation (1939); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818 (1967); Y Löwegren, Naturalie-kabinett under 1700-talet (1952); A Noreen, Vårt språk, 1 (1903), s 204 f, 272.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Hof, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13681, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Eriksson), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13681
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Hof, urn:sbl:13681, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Eriksson), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se