Anders H Holmgren

Född:1874-08-05 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1968-12-31 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Kommunalpolitiker, Jägmästare


Band 19 (1971-1973), sida 271.

Meriter

10 Holmgren, Anders Harald, bror till H 8, f 5 aug 1874 i Sthlm, Ad Fredr, d 31 dec 1968 där, Matt. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 22 maj 95, elev vid Ombergs skogsskola 1 juli 95, utex 15 juni 96, elev vid Skogsinst 1 juli 96, utex 15 juni 98, e jägmästare i Norrbottens distr o assistent i N Piteå revir 15 juni 99, assistent i Älvsby revir 31 dec 00, bitr jägmästare i N Jämtlands revir 2 maj 05, förest för o lär vid Bispgårdens skogsskola 8 maj 08, sekr i Fören för skogsvård i Norrland (från 14 benämnd Norrlands skogsvårds-förb) 6 mars 09, sakk hos domänstyr för upprättande av program för statens skogsförsöksanstalt 13 mars 12, jägmästare i Bräc-ke revir 10 maj 12, sakk hos kommerskoll för utredn av frågan rör skogsarbetarnas i Norrland ställning o levnadsförhållanden 11 nov 12, stadsfullm i Östersund 15, tf överjägmästare i Umeå distr 1 april 16, led av o sekr i kolonisationskomm 16—23, verkst led av statens kolonisationsnämnd 18—26, över jägmästare i Övre Norrbottens distr 23 febr 17 (tillträdde ej), i Sthlm—Gävle distr 22 maj 25, efter distnregleringen i Gävle— Dala distr 34—1 sept 38. — HedL i Norrlands skogsvårdsförb 24, LLA 29, fil hedersdr vid Sthlms högskola 29 maj 36, HedLLA 54.

G 1) 8 okt 04 i Piteå m Sofia Collberg, f 11 jan 84 där, d 3 mars 11 i Fors, Jämtl, dtr till järnhandlaren o rådmannen Axel Aliander C o Sara Margareta Boman; 2) 16 april 14 i Sthlm (enl vb för Vassända— Naglum, Älvsb) m första hustruns syster Aliandra Sofia Collberg, f 18 maj 85 i Piteå, f 31 aug 64 i Sthlm, Matt.

Biografi

Anders H var redan som ung mycket intresserad av att ströva omkring i naturen och där göra floristiska iakttagelser. Detta intresse var synbarligen ett arv efter fadern, som vid sidan av sitt huvudämne, matematiken, var en hängiven botanist. Att H:s naturintresse tidigt kom att inriktas på skogen berodde på att han redan som skolpojke kom att under sommarferier praktisera inom skogsbruket hos sin äldre bror, Gunnar Fredrik, som var extra jägmästare i Arvidsjaurs revir.

Sedan H utexaminerats från Skogsinstitutet 1898, sökte han sig in i domänverket, där han följande år fick sin första tjänst som extra jägmästare i Norrbottens överjägmästaredistrikt och assistent i norra Piteå revir. Han förflyttades 1905 till Jämtland, där han hade olika tjänster ända fram till 1916. Under denna tjänstgöringstid i Norrbotten och Jämtland förskaffade han sig en grundlig kännedom om skogsförhållandena där, både vad beträffar skogens livsbetingelser och skötsel. De iakttagelser han härvidlag gjorde var han också mån om att söka bringa i tryck eller under debatt. Få skogsmän har som H vid så unga år framträtt som självständig forskare och kritisk skogsskötare.

De problem H som ung jägmästare särskilt kom att brottas med gällde fjällskogarnas naturförhållanden och den överåriga barrskogens avverkning och ersättande med ny skog. Fjällskogarnas naturförhållanden fick han rika tillfällen att studera, särskilt efter det att han av domänstyrelsen fått ett speciellt uppdrag att 1906—08 utreda frågor rörande skyddsskogsgränsen och gränsen för svårföryngrad mark i Jämtland, samt av K M:t 1911 blivit förordnad att under- söka påtalade skador på skogen, som de sv flyttlapparna med sina renar förorsakat inom Tromsö amt. Resultaten av hans iakttagelser och reflexioner beträffande fjällskogarna är framlagda i flera skrifter, av vilka Studier öfver nordligaste Skandinaviens björkskogar (1912) är den viktigaste.

I början av 1900-talet tillämpades nästan överallt inom de övernorrländska skogarna en avverkningsform, som gick ut på att man enbart genom plockhuggning avverkade träd som hade saluvärde, alltså träd av grövre dimensioner. Klenare dimensioner såsom varande inte avsättningsbara fick stå kvar. Denna avverkningsform ledde till att den kvarvarande skogen kom att bilda trasbestånd, inom vilka både växt- och föryngringsbetingelserna som regel var mycket otillfredsställande. Mot denna avverkningsform hade redan den store skogsmannen T Örtenblad på 1880—90-talen rest betänkligheter och i stället förordat upptagandet av kalhyggen av måttlig storlek, följt av kulturer där sådana ansågs nödvändiga. Örtenblads betänkligheter och förslag hade emellertid ingen påföljd i den skogliga praktiken, då de ansågs orealistiska ur ekonomisk synpunkt.

Efter att i sin praktiska verksamhet ha kommit till samma uppfattning framförde H på 1910-talet i tal och skrift med kraft önskvärdheten av att det övernorrländska skogsbruket skulle överge timmerblädningen och i stället gå in för trakthyggen, dock ej större än att man kunde räkna med naturlig besåning från beståndskanterna. Skulle den naturliga besåningen ej lyckas, borde man tillgripa kulturer, helst i form av plantering. Genom detta framsynta förslag framstår H som en av de stora föregångsmännen för en mera intensifierad skogsskötsel i Norrland.

Då ett sådant skogsbrukssätt, som H förordade, kräver betydande arbetsinsatser, kom hans intresse att inriktas på möjligheterna till ökad besättning av skogsarbetare på de norrländska skogarna. Möjligheter att arbeta för en sådan tanke gavs honom också genom att han 1916 blev ledamot av och sekreterare i kolonisationskommittén och verkställande ledamot av statens kolonisationsnämnd 1918—26.

Det hängivna arbete H ägnade kolonisationsverksamheten, resulterade i att en mängd kolonat kom till i Norrland och Dalarna. Året innan H lämnade statens kolonisationsnämnd, utnämndes han till överjägmästare i Sthlm—Gävle distrikt, som 1934 ombildades till Gävle—Dala distrikt. Som över jägmästare där var H ytterst verksam som främjare av ett skogsbruk, inriktat på såväl en god beståndsvård som på avverkningsformer, som kunde leda till en gynnsam föryngring. Härvidlag intog han en mycket positiv inställning till och tog på ett berömvärt sätt personlig del i den skogsforskning, som bedrevs vid statens skogsforskningsinstitut och Skogshögskolan men också av skogsbolag och enskilda skogsmän. Hans författarskap i skogliga frågor är även från denna tid betydande. En fråga, som mycket intresserade H och för vars förverkligande han nedlade mycket arbete, var åstadkommandet av en allmän flottled Dalälven— havet.

Sedan H 1938 pensionerats och ända fram till fyllda 90 år, fortsatte han sitt skogliga författarskap med blicken öppen för nyare forskningsrön och kritisk blick för rådande moderiktningar. Han utgav då ett stort antal arbeten, i vilka han skärskådar bl a trakthuggningens fördelar, planteringens företräde framför sådd, hyggesbränningens för- och nackdelar samt faran av stora kalhyggen på grund av vindens uttorkande verkan på mark och vegetation. Han ägnade skogsgenetiken stort intresse och framlade resultat från äldre avkommeförsök med tall. Som pensionerad hade han också tid att skriva ned sina personliga minnen som skogsman i Norrland, Norrlandsminnen (1950). Han ger där en levande bild av de stora förändringar det norrländska skogsbruket och skogsarbetareförhållandena undergått under 1900-talets första hälft.

En mycket stor insats för skogens sak i Norrland, ja i hela Norden, gjorde H som sekreterare hos Föreningen för skogsvård i Norrland, vilken förening fr 1914 benämndes Norrlands skogsvårdsförbund. Han fick redan 1909 detta uppdrag, som han inte lämnade förrän 1949. Samtidigt var han redaktör för föreningens publikationer. Denna norrländska skogsvårdsförening liksom dess publikationer har betytt oerhört mycket som en livgivande och stimulerande faktor. Till sekreterarens uppgifter hörde också att årligen anordna skogsexkursioner till olika delar av Norrland. På dessa spelade H en utomordentligt stor roll genom sina grundliga och vida kunskaper, sin tillgängliga och charmerande personlighet och inte minst sin humor. Han hade en sällsynt förmåga att verka samlande, samtidigt som han inte drog sig för att då så krävdes framföra åsikter, som gick stick i stäv mot flertalets mening.

För eftervärlden framstår H som en skogsman av stor resning, orädd, självständig och rättrådig, samtidigt som han hela livet igenom bevarade ett smittande gosselynne, som gjorde honom avhållen och uppskattad som få.

Författare

Carl Malmström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skogsbiologiska studier inom Arjepluogs och Jockmocks lappmarker (Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1904, 4 : o, Sthlm, s 1—23). — En insektshärjning och dess inflytande på vegetationen (ibid, 1905, s 385—389). — Om frostskador å gran i Norrland sommaren 1906 (ibid, 1907, s 180 —185). — Ett förslag till förbättring i arbe-tarnes bostäder vid drifningar å kronans skogar (ibid, s 254—256). — Bidrag till kännedomen om norra Jämtlands fjällskogar (ibid, 1908, Fackuppsatser, s 205—248). — Jämtland och dess folk. Sthlm 1908. 22 s. (Text till Svenska turistföreningens geografiska bilder .) — Några anmärkningsvärda ståndortsmodifikationer af gran och tall (Skogsvårdsf tidskr, 1909, s 178—183). — Bidrag till kännedom om almens nordliga reliktförekomster (ibid, Fackupps, s 57—78).

— Hyggesrensning och skogssådd. Inledande föredrag vid . . . årsmöte den 6 mars 1909 (Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland för år 1909, [Bispgården, tr] Sthlm, [h] 1, s 80—89). — Förslag till anordnande af skogsförsök i Norrland (ibid, s 55—67). — Om gallring (ibid, 1910, 1, s 63—72). — Skogssådd med tallfrö i Norrland (ibid, 1911, 1, s 5—54). — Sådd eller plantering i norrlandsskogarna? 1. Inledande föredrag ... (Skogsvårdsf tidskr, 1911, s 213—224).

— Studier öfver nordligaste Skandinaviens björkskogar. Sthlm 1912. 156 s, 1 karta. — 1882—1912 (Årsskrift..., 1912, s 141— 155). — Är den lägre skogsundervisningen i behof af omreglering och i så fall huru bör detta lämpligen ske? Inledande föredrag . . . (ibid, 1913, 2, s 39—62). — Föryngrings-huggning (Skogsvännen, utg af Norrlands skogsvårdsförbund, 1914, [Östersund, tr] Sthlm, s 53—60). — Något om gallring ur ekonomisk synpunkt (ibid, s 87—90). — Blädning och trakthuggning i norrlandsskogar (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1914, [Östersund, tr] Sthlm, s 266—323). — Be- hofvet af fasta skogsarbetare på de norrländska kronoparkerna. Inledande föredrag . . . (ibid, 1916, s 170—194; även i Skogsvårdsf tidskr, 1916, s 371—388). — Några iakttagelser över skogsarbetarnas ställning och levnadsförhållanden under en skoglig studieresa i Kanada (Skogsv, 1917, s 45—-54). — Föryngringsawerkning i norrlandsskogarna (Skogsvårdsf tidskr, 1917, bil 1 : Skogar och skogsbruk, studier tillägnade Frans Kempe Sthlm 1917, 4:o, s 143—154). — Kolonisationskommitténs förslag till försökskolonisation. Inledande föredrag . . . (Norrl skogsvårdsförb tidskr, 1918, s 243—259).— Skall statens skogsförsöksanstalts norrlandsavdelning avskrivas? (ibid, 1920, s 203— 208). — Kolonisationskommitténs förslag till kolonisation å kronoparkerna i Norrland och Dalarna (Skogsv, 1923, s 42—65). — Avverkningsformer och naturlig föryngring [föret] (Kort handledning i skogshushållning . . ., 3. uppl, Umeå (tr Sthlm) 1923, s 147—163). — Kolonisationen å de norrländska kronoparkerna (Trävaruindustrien, 1924, Sthlm, 4:o, n:r 10, s 9 f). — Den norrländska krono-parkskolonisationen och dess resultat (Skogsv, 1925, s 1—32). — Norrlands skogsvårdsförbunds exkursion till skogar inom Jämtlands län i juni 1926 (Norrl skogsvårdsförb tidskr, 1927, s 17—114; tills med G Montell). — Begreppet svårföryngrad skog (Trävaruindustrien, 1927, n:r 10, s 13—15). — Lappmarkslagen inför innevarande års riksdag [sign] (Skogsv, 1927, s 60—67). — Skadegörelse på tall förorsakad av hare (ibid, 1928, s 130—133). — Den svårföryngrade skogen i det norrländska kustlandet (ibid, 1929, s 61—98). — Nordskandinaviens skogspolitiska problem (ibid, s 141—154). — Nordsveriges skogspolitiska problem. Genmäle . . . (ibid, 1930, s 16—21). — Hyggesbränningens teknik. En granskning (ibid, 1931, s 38—41). — Ett nytt fynd av den grenlösa granen (ibid, s 155—157). — Skogssakkunnigas för lappmarken betänkande (Norrl skogsvårdsförb tidskr, 1931, s 183—259). — Studier i den norrländska föryngringsf rågan (ibid,

1932, s 9—133; tills med E Törngren; även sep, 125 s). — Något om råhumusgranskogar-na i de fyra nordliga länen, deras avverkning och vård (ibid, 1933, s 124—134). — Norrlands skogsvårdsförbund. Redogörelse för förbundets verksamhet under 50 år (Skogsv,

1933, s 5—133; även sep). — Några iakttagelser rörande fjällskogens föryngring i norra Jämtland (ibid, s 152—169). — Ett flott-ledsförslag (ibid, 1935, s 1—26). — Något om kulisshuggning i gamla råhumusgran-skogar i Norrland (ibid, s 115—127). —• Något om krontypen hos ett tallbestånd i Fulufjäll (Norrl skogsvårdsförb tidskr, 1937, s 225—239). — Ett bestånd av cembratall (ibid, 1938, s 163—168). — Något om undertryckta tallplantors förmåga att efter friställning utveckla sig (ibid, 1939, s 67—72; även sep, 5 s). —• Ett ärftlighetsförsök med tall. 1—2 (ibid, s 95—151, 331—362). — Några reflexioner i anknytning till resultaten av riksskogstaxeringen i Västernorrlands län (ibid, 1940, s 59—65). — Bidrag till kännedomen om de norrländska gamla råhumus-granskogarna med särskild hänsyn till deras avverkning och föryngring (ibid, 1942, s 127—194). —• Norrlands skogsvårdsförbund 60 år (ibid, 1943, s 1—5). — Professor Hjalmar Holmgren. Sthlm 1945. 24 s, 1 pl. (Holmgrenska släktföreningen, n:o 3.) — Några minnesanteckningar från Norrlands skogsvårdsförbunds exkursioner (Norrl skogs-vårdsförb tidskr, 1947, s 131—161). — Flottleden Dalälven—havet (ibid, 1948, s 1— 76). — Ett urskogsliknande skogsreservat under Kiplingebergs fideikommiss (ibid, 1949, s 1—67). — Rationell föryngringsavverkning i Namdalens granskogar i Norge (ibid, 1950, s 101—140). —¦ Norrlandsminnen. Sthlm 1950. 231 s. — Trakthuggning och föryngring i norrlandsskogarna (Norrl skogsvårdsförb tidskr, 1954, s 3—191). — Expositionens betydelse för tallkulturens utveckling på stora hyggen å hög nivå i Norrland (ibid, 1956, s 1—110). ¦— Svedjningens betydelse för tallplanteringens utveckling i ett exponerat höjdläge i Norrland (ibid, 1958, s 52—70). ¦— Några anmärkningsvärda tall- och granformer (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 1959, Sthlm (tr Norrtälje), s 9—42). — Urskogen å hemmanet Stenbitstjärn i Skorpeds socken, Ångermanland (Norrl skogsvårdsförb tidskr, 1959, s 225—240; tills med G Malmström; även sep, 16 s). — Något om norrlandsskogarnas reproduktion särskilt med hänsyn till den naturliga föryngringen (ibid, 1960, s 7—18). — Föryngringsavverkning i de norrländska granskogarna företrädesvis i höjdlägena (ibid, s 147—156). — Vindens betydelse för skogens avverkning och föryngring särskilt i de norrländska höjdlägena (ibid, 1961, s 41—74). —¦ Svedjningens betydelse för tallplantornas utveckling i ett extremt höjdläge i Norrland. 2 (ibid, s 75— 78). — Ytterligare bidrag till belysande av expositionens betydelse för tallkulturernas utveckling på stora hyggen å hög nivå i Norrland (ibid, 1963, s 1—56). — Smärre bidrag, bl a recensioner, genmälen, referat av lagar

0 betänkanden, kongress- o exkursionsberättelser samt biogr artiklar, främst nekrol över D A Edholm 1916, V T Örtenblad 1917, H Fahlén 1919, E G Kinberg 1920, A Burman o G Schotte 1925, F W Tigerhielm 1927, A Hyckert 1931, H Modin 1935, N G Ringstrand o K Fredenberg 1936, S Lubeck 1941, G Metzger 1951, P O Welander 1952, E Hallström 1955, A E Holmgren 1958, allt

1 ovan nämnda tidskr. Medv i betänkanden från flera utredn 1917—22.

Redigerat: Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland för år 1909(—13), (forts:) Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift 1914(—16) (anon) [jämte:] Notis- och annonsblad utg av Norrlands skogsvårdsförbund 1914(—20). [Östersund, tr] Sthlm. — Kort handledning i skogshushållning utg av Föreningen för skogsvård i Norrland. [Östersund, tr] Sthlm 1914. VIII, 315 s. [Anon; tills med C Björkbom o F Aminoff.] 2. uppl utg av Norrlands skogsvårdsförbund. Sthlm 1918. VI, 365 s. [Ej anon.] 3. uppl Umeå (tr Sthlm) 1923. VIII, 449 s. [Red.]

4. [överarb] uppl Sthlm 1941. VIII, 511 s.

5. uppl: Handledning... 1956. VIII, 683 s. [I huvudsak red.] —¦ Praktisk skogshandbok utg av Norrlands skogsvårdsförbund under medverkan av Länsjägmästarnas förening. Sthlm 1924. VI, 325 s. 2. uppl 1931. X, 335 s. 3. uppl 1938. XII, 386 s. 4. uppl 1944. XI, 402 s. 5. uppl 1950. VIII, 390 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Malmström, A H 70 år (Norrlands skogsvårdsförbis tidskr 1944, s 189—192); W Plym Forshell, Till minnet av A H (Sv skogsvårdsfören :s tidskr 1969, s 3—11); dens, A H in memoriam (LA :s tidskr 1970. s 66—71): Samzelius.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders H Holmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Malmström), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13742
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders H Holmgren, urn:sbl:13742, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Malmström), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se