O Agne L Holmström

Född:1893-12-29 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1949-10-22 – Oscars församling, Stockholms län

Gymnast, Gymnastiklärare, Gymnastikledare


Band 19 (1971-1973), sida 314.

Meriter

2 Holmström, Olof Agne Laurentius, son till H 1, f 29 dec 1893 i Lund, d 22 okt 1949 i Sthlm, Osc. Studentex i Lund 12, gymnastikdinex vid GCI 18, gymnastiklär vid Östra realskolan i Gbg 18—30, sekr i Lingförb 20—30 o inspektör där 28—30, sekr i Sv lekförb från 20, generalsekr i Sveriges idrottsspel 23, sekr för Lingiaden i Gbg 27, i Sv gymnastikläraresällsk:s centralstyr 29—44, generalsekr i Sv gymnastikförb 1 okt 30, VD från 39, generalsekr i Federation internationale de gymnastique Ling 32 —34, initiativtagare till o sekr i Riksfören för gymnastikens främjande 33.

G 29 dec 23 i Malmö, S:t Petri, m Greta Maria Sindahl, f 22 okt 94 där, Caroli, dtr till grossh Peter S o Elise Påhlsson.

Biografi

Agne H fick sin första kontakt med idrotten som medlem av Lunds katedralskolas idrottsförening och tillhörde därefter bl a IF Kamraterna i Malmö, Fredrikshofs IF (Sthlm) och Örgryte idrottssällskap. 1911 gjorde han sin första tävling och inriktade sig i fortsättningen på den genom sthlmsolympiaden 1912 populariserade fria idrotten. Efter målmedveten specialisering blev han under krigsåren Sveriges kanske främste sprinterlöpare (100 och 200 meter) och tog bl a dubbelt individuellt sv mästerskap 1917. Vid OS i Antwerpen 1920 deltog han i det sv lag som hemförde tredje platsen i korta stafetten. I stående höjdhopp hade han därtill en specialitet, vann flera sv mästerskap i grenen och höll ett länge oöverträffat nationsrekord (1,53 meter).

Parallellt med tävlingsdeltagandet genomgick H GCI och kom efter examen 1918 till Gbg som gymnastiklärare vid östra realläroverket, där han stannade till 1930. H blev en tongivande ledare inom stadens idrott och frivilliggymnastik. Alltmer orienterade han sig bort från tävlingsidrotten och upptog gymnastikorganisationernas speciella värderingar. Föreningsgymnastiken hade fr o m 1912 alltmer följt en egen linje, delvis i reaktion mot rådande idrottsströmningar. Det tidigare betonandet av gymnastisk färdighet ersattes av mottot "gymnastik åt alla".

H var verksam inom Sällskapet för friluftslekar och på riksplanet inom Sv lekförbundet och Sv gymnastikförbundet. Hans främsta forum blev dock det lokala Ling-förbundet, som gick i spetsen för massgymnastiken i Gbg. Han ägnade sig åt en omfattande gymnastikpropaganda och lanserade härvid gymnastiken som en fristående "folkrörelse för folkhälsans höjande".

Tidigt utnyttjades H:s eminenta skicklighet som organisatör, bl a vid de 1923 hållna "Sveriges idrottsspel" i Gbg — ett led i stadens från 1921 uppskjutna jubileumsfirande. Han var här ansvarig för stora internationella idrottstävlingar och en gymnastikfest omfattande 8 000 gymnaster. H lyckades härvid som den förste efter kriget få till stånd ett möte på idrottsbanan mellan engelska och tyska idrottsmän. 1927 var han huvudorganisatör för ett annat jättearrangemang, Lingiaden i Gbg, med 6 000 gymnaster.

From hösten 1930 knöts H till Sv gymnastikförbundet, nuvarande riksidrottsförbundets sektion för gymnastik, som heltidsanställd generalsekreterare i Sthlm. Härmed hamnade han i centrum för frivilliggymnastiken. En kraftig aktivering, delvis i nya former, gjorde sig genast märkbar. Ett flertal uppmärksammade initiativ togs, bakom vilka H:s gbgska erfarenheter i flera fall tycks gå igen. Förbundets medlemsantal steg från c:a 60 000 1930 till 230 000 i början av 40-talet.

H:s första åtgärd blev att etablera samverkan med de sk kulturella folkrörelserna. En kraftig gymnastikpropaganda riktades till organisationer som ABF, JUF och nykterhetsrörelsens sammanslutningar. Även HSB-rörelsen och det kyrkliga ungdomsarbetet inbegreps. Ett resultat blev att över 1 000 gymnastikinstruktörer utbildades inom dessa organisationer, som ofta ställde sig kallsinniga till tävlingsidrotten. 1933 stiftades på H:s initiativ en stödorganisation, Riksföreningen för gymnastikens främjande, som bestod till 1954. Den blev ingen ekonomisk succé men utgav värdefulla årsböcker.

Den yttre verksamheten under 30-talets senare hälft dominerades av två händelser: massdeltagandet av sv gymnaster vid Berlin-OS 1936 och Lingiaden 1939, båda till övervägande del framdrivna av H. Genom framgångsrika förhandlingar med den tyske generalsekreteraren Carl Diem lyckades han utverka att en stor trupp sv gymnaster (totalt 1 430) fick hålla uppvisningar i linggymnastik vid OS. Huvudframträdandet omfattade 1 200 gymnaster, försiggick programenligt inför ett fullsatt stadion och har betecknats som en stor framgång för sv gymnastik. H hade som aktiv idrottsman erfarit de olympiska spelens dragningskraft och uppger sig tidigt ha känt behov av en motsvarighet för gymnasterna. Deltagandet i Berlin 1936 förstärkte uppfattningen. Strax härefter påbörjades förberedelserna för Lingiaden i Sthlm sommaren 1939 — 100 år efter P H Lings död. Ambitionen var att arrangera en världsomfattande fest av olympisk karaktär. Lingiaden blev en odiskutabel framgång och räknade 7 300 deltagare från 37 länder. Förutom en rad uppvisningar ingick en kongress för fysisk fostran, ett gymnastikläger och invigningen av Lings restaurerade födelsehem i Södra Ljunga (Smål). Vid denna tid uppfördes gymnastikfolkhögskolan Lillsved på Värmdön, invigd 1937, med gymnastikförbundet som huvudman. H tycks inte ha varit initiativtagaren men nedlade stort arbete på projektet.

Under andra världskriget medverkade H till att sätta gymnastiken i beredskapens tjänst. Främsta yttre manifestation var den sk folkspänstpropagandan 1940, arrangerad av gymnastikförbundet med pressens stöd. H hade utformat planerna efter kontakt med Statens informationsstyrelse. Enligt uppgift utsändes propagandamaterial till 56 000 adressater med uppmaning om allmänt deltagande i gymnastiken. Samtidigt tilltog under 40-talets början den kategoriinriktade gymnastiken, exempelvis husmoders-, industri- och kontorsgymnastik.

På 30-talet hade H:s och gymnastikförbundets intresse för hälsofrågor i allmänhet yttrat sig i engagemang i basturörelsen m m. På 40-talet accentuerades detta intresse. H etablerade ett konstruktivt samarbete med Sv läkareförbundet och medicinalstyrelsen. I början av decenniet utgav gymnastikförbundet genom H folkhälsotidskriften Friskt folk, vari en rad läkare medarbetade. 1945 anordnades en landsomfattande folkhälsokampanj som ett led i den förebyggande hälsovården.

H var en på sitt område ovanligt flitig skribent och intresserade sig utöver den praktiska verksamheten för historiska och ideologiska ämnen. Nationellt var hans mål att utveckla gymnastiken till en stor, självständig folkrörelse. Internationellt sökte han inte utan framgång ge de lingska idéerna obestridd ledarställning. Han framhöll dem som Sveriges kanske främsta bidrag i det internationella kulturutbytet. I gymnastiska lärofrågor var han odogmatisk lingian, åberopade ofta Ling men torde ha sett praktiskt på problemen, då motsättningar uppstod. Ett exempel är frågan om individuella tävlingar i gymnastik. Efter att länge ha avböjt, genomdrev H m fl att sådana from 1945 systematiskt introducerades som ett livgivande element. Härmed lades — under protester från ortodoxt håll — grunden till den moderna, internationella tävlingsgymnastiken i Sverige.

Gymnastikförbundet hade en dubbelställning inom idrottsrörelsen. Det var formellt endast en sektion inom riksidrottsförbundet. Samtidigt hade det vissa anspråk på att vara jämställt med hela den övriga idrottsrörelsen. H lyckades i fråga om statsanslag befästa gymnastikens i förhållande till andra idrottsgrenar privilegierade position. Ett av medlen var goda kontakter med tongivande politiker. Ett återkommande tema hos H var tvivlet på tidens tävlingsidrott som medel i folkhälsoarbetet. Den traditionella motsättningen mellan linggymnaster och idrottsmän går här igen. Den medförde, att företrädare för tävlingsidrotten i H såg en konkurrent. H:s död står i direkt samband med hans livsverk. Han var huvudorganisatör för den andra Lingiaden i Sthlm sommaren 1949 och en av drivkrafterna bakom en samtidigt arrangerad världssportutställning. Lingiaden blev en ny framgång. Utställningen, som hade lagts på affärsmässig grund men utan förhandsgarantier och tillräcklig planering, slutade däremot med ekonomisk katastrof. Ansvarsutkrävandet kom i första hand att drabba H. I delar av opinionen fick det — stimulerat av kritiska företrädare för idrotten — en mycket skarp form. I oktober tog H sitt liv.

H lyckades mer än någon annan ge gymnastiken verklig folkrörelsekaraktär. Han var en utomordentlig propagandist, förhandlare och organisatör, hade en idealistisk tro på den sv gymnastiken och torde som förkämpe för allmänt folkhälsoarbete ha varit åtskilligt före sin tid. Sannolikt överskattade han emellertid gymnastikens bärkraft. Han avkrävde sina vittomfattande initiativ så snabba resultat, att en reaktion blev naturlig. Hans insatser markerar en kulmen — i viss mån också slutpunkten — i den specifika linggymnastikens utveckling.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Göteborgs idrottsförbund 1900—1925. En minnesskrift på uppdrag av förbundet utarb. Gbg 1926. 107 s. — Ling-förbundets minnesskrift vid Lingiaden i Göteborg 1927 till 150-årsminnet av P. H. Ling och Lingförbundets 15-årsjubileum. [Omsl: Lingiaden i Göteborg 1927.] Gbg 1927. 211 s. —• Organisation och administration av frivillig gymnastik. Handbok för föreningsledare på uppdrag av Svenska gymnastikförbundet utarb. Sthlm 1931. 135 s. (Svenska gymnastikförbundets bokserie n :r 20.) 2. uppl 1932. 3. uppl 1935. 139 s. 4. uppl 1937. 148 s. 5. uppl 1939. 156 s. 6.-7. uppl 1940. 170 s. 8. uppl 1941. 182 s. 9. uppl 1944. 172 s. — Svenska gymnasternas olympiafärd 1936. [Omsl.] Gbg 1936. 4:o. (55) s. — Ett 100-årsminne, som förpliktar. Svensken P. H. Ling 1839—1939. [Omsl.] Sthlm 1937. (16) s. — Den frivilliga gymnastiken som folkrörelse för folkhälsans höjande. Gbg 1942. (16) s. [Anon.] — Gymnastiken som faktor i det nordiska samarbetet. Sthlm 1946. 55 s. (Nordens serie, 16.) ¦—• Från Ling till Lingiaden. Modern svensk gymnastik. Sthlm 1949. 83 s, 48 pl-bl. Eng o spanska övers så. — Medv i bl a Sveriges centralförening för idrottens främjande, årsbok.

Redigerat: Friskt folk. Fysisk fostran i Göteborg. Vid Lingförbundets tio-årsjubileum 1922 utg av dess arbetsutskott. Gbg 1922. 4:o. 135, 72 s. •— Sveriges idrottsspel Göteborg 1923, officiell berättelse utg av organisationskommittén. Gbg 1924. 4:o. 167 s. — Frivillig svensk gymnastik, Svenska gymnastikförbundet 1904—1924. En skildring utg av Svenska gymnastikförbundets press- och litteraturutskott. [Sthlm, tr] Gbg 1925. 287 s. — Tidskrift i gymnastik (Svenska gymnastikläraresällskapets tidskrift i gymnastik och Svenska gymnastikförbundets officiella organ). Årg 52 —68. 1925—41. Gbg. — Lingförbundets gymnastikblad. 1928—1930:5. Gbg. 4:o. — Svensk gymnastik 1904—1929. Till Svenska gymnastikförbundets 25-årsjubileum utg av Svenska gymnastikförbundets press- och litteraturutskott. Sthlm (tr Gbg) 1930. 347 s. — Bulletin de la Federation internationale de gymnastique Ling. Årg 3. 1933. Sthlm (tr Kristianstad). — Riksföreningens för gymnastikens främjande (fr 1939: Gymnastikfrämjandets) årsbok [1—16], 1934—1949. Sthlm (tr Gbg). [Årg 6 o 7 med särsk titlar:] Lingiaden. 1939. 434 s. Boken om Lingiaden. 1940. 394 s. — Friskt folk, tidskr för folkhälsa. Provnr + årg 1—4. 1941—45. Sthlm. 4 :o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv gymnastikförb :s arkiv, RA, o dess prot, hos förb, Sthlm.

Friskt folk, tidskr för folkhälsa, 1—4, 1942 —45; NF:s sportlex; nekr:er över H i bl a DN, SvD o Tidskr i gymnastik. — Intervju med generalsekr i Sv gymnastikförb Olof Kihl-mark, Sthlm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Agne L Holmström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13764
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Agne L Holmström, urn:sbl:13764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se