Olof Holmström

Född:1854-09-05 – Norra Nöbbelövs församling, Skåne län
Död:1921-08-12 – Höörs församling, Skåne län

Teolog


Band 19 (1971-1973), sida 312.

Meriter

1 Holmström, Olof, f 5 sept 1854 i N Nöbbelöv, Malm, d 12 aug 1921 i Höör, Malm. Föräldrar: lantbrukaren Nils Larsson o Pernilla Olsdtr. Mogenhetsex vid Lunds privata elementarskola 3 juni 75, inskr vid LU 2 sept 75, FK där 29 maj 77, TK där 8 dec 83, prästv 12 dec 83, domkyrkoadj i Lund 1 maj 85—30 juni 91, disp för docentur vid LU 29 maj 86, doc i kyrkohist 23 juni 86, tf examinator i kyrkolagfarenhet ht 86—vt 96, ett flertal prof:förordn:en 90—99, TL 26 maj 93, allt vid LU, TD 2 sept 93, prom vid UU 6 sept 93, led av fattigvårdsstyr i Lund 94—02, domprost i Strängnäs 6 sept 95 (tilltr ej), eo prof i prakt teologi o moralteologi vid LU samt kh i Husie o V Skrävlinge 24 april 96, prof i prakt teol där 22 juni 99—30 sept 19 samt kh (prebende) i Hällestad, Dalby o Bonderup 22 juni 99— 31 dec 08 o i Uppåkra o Flackarp 1 jan 09 —30 sept 19, led av kyrkomötena 15 o 18.

G 21 juni 88 i Kvidinge, Krist, m Signe Charlotta Elisabeth Heurlin, f 26 mars 64 där, d 1 okt 27 i Höör, dtr till kh Samuel H o Gustafva Martina Wihlborg.

Biografi

H besjälades av ett religiöst och socialt patos, och hela hans verksamhet kan ses ur synpunkten hur kyrkan i en tid av minskat kyrkligt inflytande skulle kunna göra en insats till folkets bästa. H:s sociala intresse tog sig uttryck i ett vetenskapligt arbete om fattigvårdens problem. I en historisk exposé visade han där hur omvårdnaden om de fattiga uppfattats som en central angelägenhet i hela kyrkans historia. Sv kyrkans bidrag till lösningen av den sociala frågan i samtiden borde bestå i en organiserad kyrklig fattigvård, som kompletterade den legala. Den kyrkliga fattigvården skulle ledas av ett rikskyrkligt organ kallat "kyrklig diakonistyrelse" och organiseras i analogi med Sv kyrkans missionsstyrelse. H:s förslag vann inte gehör, men han har förtjänsten av att ha visat på diakonin som en teologiskt motiverad kyrklig verksamhet, och han bidrog verksamt till att uppmärksamheten riktades på den sociala nöden också från kyrkligt håll. Härigenom bidrog han utan tvivel också till den legala fattigvårdens humanisering.

Ett annat mål för H:s strävan var en effektivare församlingsvård och ett rikare och mer fördjupat församlingsliv. Ville man nå dit fick enligt H församlingen själv medverka religiöst och socialt. Erfarenheten visade att prästerskapet inte ensamt mäktade med vad som krävdes för ett fungerande församlingsliv utan här måste lekmännens insatser till. Församlingsvårdens utformning tänkte sig H i anknytning till redan befintliga organ såsom fadderinstitution, barnavårdsnämnd, kyrko- och skolråd etc men också nya arbetsformer behövde skapas såsom ungdomsråd, familjeråd, fattigråd, missionsråd m fl. Uppslagsrikedomen var stor och många förslag var nog orealistiska, men i mycket visade sig H modern och framsynt. Bland de förslag som förverkligats i stor omfattning kan nämnas indelning av större församlingar i distrikt, så att varje präst tilldelas ett område för sin verksamhet för att därigenom skapa förutsättningar för större personkännedom och bättre själavård.

Det uttryck för H:s religiöst-sociala patos som mest uppmärksammades och uppskattades av samtiden gällde den kyrkliga ungdomsvården. Konfirmationsseden hade bevarats tämligen intakt trots det kyrkliga livets tillbakagång. Men efter konfirmationen var ungdomen i stort förlorad för kyrkan. H:s strävan var att finna en form för etisk-religiös fostran av den konfirmerade ungdomen med den kritiska och självständiga personligheten som mål. Hans intresse och insatser härvidlag utnyttjades i rikssammanhang. När Allmänna sv prästföreningen 1904 tillsatte en styrelse för kyrklig ungdomsvård med representanter för samtliga stift, blev H ordf och fungerade som sådan tills Sv kyrkans diakonistyrelse bildades 1910 och övertog verksamheten. Nämnda ungdomsvårdsstyrelse stod som utgivare av tidningen Sveriges ungdom. Den kyrkliga ungdomen organiserades i s k ungdomskretsar. Dessa slöt sig ofta samman stiftsvis i ungdomsförbund. Lunds stifts ungdomsförbund, som tillkom 1908, utsåg H till ordf, och han kvarstod som sådan till sin död. Förbundet hade då ett 80-tal anslutna kretsar med ett medlemsantal av mellan 5—6 000. Varje sommar ordnades kurser under stor tillslutning och med omfattande program av religiös, etisk eller social karaktär, i vilket bildningsmomentet intog en framskjuten plats. H var övertygad om kunskapens stora betydelse för personlighetsutvecklingen. Det var därför en besvikelse för honom, då kristendomsämnet inte fick plats i de obligatoriska skolformer, som följde efter folkskolan. En kompletterande väg fann H i den kyrkliga folkhögskolan, som var föremål för hans intresse och uppoffrande arbete.

H:s teologiska ståndpunkt kännetecknas av trohet mot bibel, bekännelse och lutherskt arv. För den liberala teologin synes han ha saknat förståelse. Dopet var för honom villkor för kyrkotillhörighet. Det var därför för honom motsägelsefullt att äktenskap ingicks med kyrklig vigsel av sådana som inte var döpta och nattvardsberättigade. De tillhörde ju inte kyrkan. H kämpade därför i kyrkomötet för att präst inte skulle vara skyldig att viga i sådant fall. Men om dopet var det kyrkogrundande så var H:s kyrkobegrepp inte därför institutionalistiskt. Kristustron var för honom ett ofrånkomligt villkor även om den subjektiva tron inte konstituerade kyrkan. H höll fast vid det evangelisk-lutherska trosarvet och den historiskt framvuxna sv kyrkan, men var öppen för och angelägen om reformer. Den liknöjdhet bland de stora massorna och den splittring som fanns bland de religiöst aktiva såg H delvis som en följd av ett planlöst kompromissande och ett slappt låt-gå-system från de kyrkligt ansvarigas sida. Härigenom hade bl a en lagstiftning kommit till stånd, som enligt H främjat avkristningen, t ex beträffande kyrkotukt, skolväsen och äktenskapslagstiftning. Det positiva i tiden såg H i församlingsrörelsen, det kyrkliga ungdomsarbetet, student- och gymnasiströrelsen och ett ökat intresse för diakoni och mission.

Författare

Sven Gustafsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s arkiv (brev till honom, predikn:ar5 i LUB. Brev från H bl a i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se LUM 1913, Lund, s 97—99. Vidare: Våra folkbibliotek. Bättre kontroll af nöden, ifall icke äfven de skola blifva till skada för vår ungdom och hela vårt folk (På vakt, utg af styrelsen för Svenska riksförbundet för sedlig kultur, [årg 1,]

1915, Sthlm, hl,! 18—26). — Du och din församling. Två föreläsningar vid Lunds stifts kyrkliga ungdomsförbunds kurser sommaren

1916. Lund 1916. 63 s. — Hur skall det ibland oss åstadkommas ett ungdomsfriskt och fruktbringande församlingsliv? (I Herrens gårdar, predikningar för ungdom . . . under red av A Svanberg o K Ekman, Upps (tr Sthlm) 1916, s 480—493). — Nutidsläget och därmed följande krav på vårt kyrkofolk (Lunds stifts julbok 1919, Malmö, s 77—98). — Motioner o yttranden vid kyrkomötena 1915 o 1918 i dessas protokoll. Art i Svensk kyrkotidning o NDA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Allm kyrkomötets prot 1915 o 1918 samt bih till dessa prot (1915, 1918); C Anshelm, O H. In memoriam (Lunds stifts julbok 1922); LUM 1913 (1913); Lunds hm; A Lysander, De bortgångnas minne 1919 —1926 (Handhar rör prästmötet i Lund den 31 aug samt 1 o 2 sept 1926, 1926). — G Gellerstam, Från fattigvård till församlingsvård (drsavh i stencil, Lund 1971).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Holmström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13770, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Gustafsson), hämtad 2020-11-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13770
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Holmström, urn:sbl:13770, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Gustafsson), hämtad 2020-11-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se