Meriter

3 Holmström, Carl Anders Torsten, bror till H 2, f 2 maj 1884 i Tottarp, Malm, d 15 jan 1946 i Gbg, Johanneberg. Mogenhetsex vid Lunds privata elementarskola 5 juni 03, inskr vid LU 15 sept 03, studerade där 03—05, eo amanuens vid zoologiska institutionen där 04—05, konststudier i Dachau, Bayern, 05—06, för Carl Wilhelmson på Valands målarskola i Gbg 06—07, tecknare o journalist i Göteborgs-Posten 07—08, konststudier för Christian Krohg o Alexandre Steinlen i Paris 08, för Adolf Hölzel o Alexander Eckener i Dachau o Stuttgart 09—10, tecknare o journalist i GHT från 09.

G 30 dec 11 i Tottarp m Anna Paulina Jönsson, f 30 juni 83 i Uppåkra, Malm, d 23 okt 70 i Gbg, Vasa, dtr till hemmansägaren Jöns J o Sissa Pålsdtr.

Biografi

Torsten H var sedan unga år livligt upptagen av vad som skedde i naturen och var en ivrig jägare och seglare. Bilden av den unge H har bl a tecknats av ingen mindre än Rainer Maria Rilke, som under sin Sverigevistelse 1904 i ett brev beskriver honom som "säker, stark, kunnig" och "full av glädje åt allt han såg.---Hur uppmärksamt han gick därute med den vittriktade jägaruppmärksamhet som Turgenjev älskade. Och vilka förtjusta, rörda hågkomster han hade: av en vildsvans flykt, en rovfågel, som for fram genom tät oktoberhimmel". Den "lyckliga naturförbundenhet", som Anders Österling iakttagit hos honom, var tydligen konstitutiv och präglar genom åren hans författarskap, om han också i början inte var främmande för preciösa vändningar.

Tanken på en vetenskaplig karriär sköt H snart åt sidan men uppehöll viss kontakt med forskningen, också sedan han börjat på Valand och under idogt arbete sökte göra också bildkonsten till ett instrument för sina upplevelser. Under Valands-tiden erhöll han i GP ett forum för sina litterära och konstnärliga talanger och vann, då studieåren i utlandet var till ända, fast anställning som tecknare och journalist vid GHT. Där besparades han inte sysslor, som låg utanför hans särskilda intressen — i all synnerhet skedde detta under åren 1915—21, då han förestod tidningens Malmöredaktion — men fick också möjligheter att skapa sig ett alldeles eget revir. Han förmedlade till läsekretsen bekantskapen med blommor, gräs, fåglar och fyrfotadjur och vad han eljest mött på sina strövtåg med skissblock, kamera, jaktgevär eller fiskredskap inom räckhåll. Periodvis var han en flitig resenär, men det landskap han vid sidan av sin skånska hembygd skildrat mest ingående är Bohuslän, som han första gången mötte som ung naturvetare vid Kristinebergs zoologiska station.

H förstod som skribent att slå an en ton av gammaldags konversation, och hans högst personligt färgade rapporter och meditationer gav trots sin saklighet merendels uttryck för ett stillsamt gemyt och trivsel i tillvaron, vilket sannolikt bidrog till att hans publicistik mötte resonans hos en vidsträckt läsekrets. Hans naturskildring, som man exempelvis möter den i Året runt i skären och En amatör om bohusfloran, två stora uppsatser, där hans eminenta förtrogenhet med Bohusläns flora och fauna kommer till uttryck, rönte emellertid även uppskattning inom fackmannakretsar, hos botanister och zoologer. För deras institutioner var han f ö en pålitlig och sakkunnig förespråkare i dagspressen och kunde framträda med kraft, då han såg värden i naturen hotade.

H:s mångsidighet är frapperande. Han var en kunnig och redbar tidningstecknare, som nådde sina kanske finaste konstnärliga resultat på etsningens område. Han framträdde också som poet. Av diktsamlingarna är Gramina, som skildrar olika sv gräs, inte enbart en litterär kuriositet, fast den sannolikt fordrar ett visst mått av botaniska kunskaper för att uppskattas till fullo. I Lantliga syner, som är hans fulltonigaste verk på lyrikens område, besjunger han hembygden på ett sätt som röjer släktskap med Karlfeldt. En av höjdpunkterna i H:s författarskap utgör de imaginära och djupt humoristiska väderleksrapporter, som han till ett antal av mer än ett tusen publicerade i sin tidning under andra världskriget.

Författare

Kjell Hjern

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Från länder och stränder. Natur- och reseskisser. Saml [1]—2. Sthlm 1913—19. 200, 217 s. — Resa till Holland. Sthlm 1915. VI, 152 s. — Mina bekymmer. Brev till en tidning från farbror Karl. Med ett förord av C. T. Holmström. Lund 1919. 109 s. [Pseud.] 2.—3. uppl så. — Gramina. Sthlm 1926. 57 s. — Lantliga syner. Till minnet av Reinhold Edstrand. Lund 1936. 110 s. — Gutenbergs konst. Göteborg 1940. 27 s. [Ur GHT 7.2.] — Fisk till vardag och till fest. Ny kokbok ... Göteborg 1942. 69 s. (Tills med K Carpenter, A P Holmström o N Rosén.) — Våra fåglar i Norden. D 1—4. Sthlm 1942— 47. 2004 s jämte pl. (Tills med P Henrici, E Rosenberg o R Söderberg.) — Året runt i skären (Bohuslän . . ., Sthlm 1943, 4:o, s 231 —259). — En amatör om bohusfloran (ibid, s 307—331). — [Omtr ur tidigare arb] (Boken om C. T. H., Sthlm 1947, 4:o, s 72— 233). — Från hamn och hav — ett år i Göteborg (Göteborg. Foto: E Liljeroth. Ett bildverk under red av R Holmström . . ., Malmö 1952, 4:o, s 19—27, 1 pl; 2. uppl 1953; även eng uppl, 1953, s 15—22).

Redigerat: D T Ahrenberg, Jaktminnen, Göteborg 1924[—25], 180 s; Bohuslän, landskapet vid västerhavet, Sthlm 1943, 4:o, 456 s, 12 pl-bl (tills med I Lignell o A Lundberg).

Källor och litteratur

Källor o litt: B Béeckström, CTH:s minnes-utställn (GHT 1 mars 1946); Boken om C T H, red R Holmström (1947); G Jönsson, C T H — naturskildrare o skald (Sv litt:tidskr 1941); L A Jägerskiöld, Nytt praktverk om fåglar (GHT 17 dec 1942); [E Rhodin,] C T H jubilerar (sign M-s; GHT 28 april 1934); dens, Martorn, Braxahult o Vädertjänst (GHT 29 april 1944); C Skottsberg, Ägrostologia poetica (GHT 28 juni 1926); dens, Vår egen bok (rec av Bohuslän. Landskapet vid Västerhavet, GHT 21 maj 1943); H Wärnlöf, C T H (GHT 22 aug 1949); A Österling, Minnets vägar (1967). — Nekr:er över H (av G Fries, I Harrie, M Jacobsson o S Siwertzl i GHT 16 ian 1946.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C A Torsten Holmström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13773, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Hjern), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13773
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C A Torsten Holmström, urn:sbl:13773, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Hjern), hämtad 2024-04-24.