Meriter

2 Holste, Caspar, son till H 1, f 1517 eller 18 i Sthlm, levde ännu 1580 i Frankrike. Fransk ord  krigskommissarie senast i jan 66. — Ogift.

Biografi

Sin barndom tillbringade H i Sthlm, men redan i tidiga tonåren lämnade han Sverige. Detta skedde före faderns fängslande. I ett brev till Johan III på nyåret 1580 uppger han sig av sina föräldrar och släktingar ha sänts utomlands för skolning. Till hemlandet återkom han aldrig. Vid mitten av 1530-talet kom H i fransk militär förvaltningstjänst. I brevet till Johan III berömde han sig av att under mönstring av soldater och ryttare samt städers garnisoner ha följt de franska kungarnas hov i hela 45 år. Det dåtida franska hovet befann sig under ständig förflyttning, och H:s uppgift styrkes bl a av överensstämmelsen mellan ortsangivelserna i hans tre bevarade brev och hovets aktuella vistelseorter. Sten Eriksson (Leijonhufvud) sammanträffade med H förmodligen under ambassaden till Frankrike 1542-43.

När Gustav I var död, påbörjade H genom Charles de Mornay, som var på beskickning i Frankrike 1561, sina aldrig framgångsrika försök att få träda i sv tjänst. I ett register från 1560-talets början finns H upptagen som spion vid det franska hovet (Str hist handhar, 5, RA), en uppgift, som f ö är obestyrkt. Hans strävan att få tjäna Erik XIV var dock alltid uppenbar.

Vid mitten av 1560-talet — mellan första och andra hugenottkrigen — förelåg sannolikt ett utbud på yrkeskrigare i Frankrike. Det nordiska sjuårskriget medförde, att dessa kom att bli begärliga för de stridande parterna. Någon tid efter sitt tillfångatagande vid svenskamas erövring av Varberg på sensommaren 1565 sändes Pontus De la Gardie — formellt på uppdrag inte från Erik XIV utan av de Mornay — i ett värvningsuppdrag till Frankrike. Danskarna var ute i samma ärende. De för både Sverige och Danmark till sist resultatlösa underhandlingarna på den franska värvningsmarknaden utspelades främst i staden Moulins i centrala Frankrike, där hovet under första kvartalet 1566 uppehöll sig, och dit en herredag hade sammankallats. I förhandlingarna deltog även H. De la Gardie vann här företräde hos änkedrottning Katarina av Medici och amiralen Coligny. Inför de till Moulins också anlända legotruppsanförarna skildrade De la Gardie och H den danske kungens fattigdom och de betydligt bättre utsikterna i Erik XIV:s tjänst. I mitten av febr 1566 uttryckte H i ett supplikartat brev till den sv kungen sina farhågor beträffande de danska värvningsansträngningama.

Under De la Gardies andra värvningsbeskickning hösten 1566 fortsatte samarbetet mellan honom och H. De överlade personligen med kondottiärernas högste ledare, hugenotten Jacques de Crussol från De la Gardies hemprovins Languedoc i södra Frankrike. Vidrigheter med finansieringen och allra sist utbrottet av det andra hugenottkriget på sensommaren 1567 grusade dock alla förhoppningar om sv värvning i Frankrike. Men H fortsatte att sträva efter en sv tjänst. 1580 hade han enligt den påvlige legaten Possevino utsikter till en sv biskopsstol.

H skildras av en ryktbar umgängesvän, den franske historikern Jean Bodin, som en rödblond, bredaxlad man av medellängd med purpurfärgat ansikte, rikt begåvad, bildad och vitter. Han jämför honom med ingen mindre än Olaus Magnus.

Författare

Sören Tommos

Arkivuppgifter

Brev från H till Erik XIV 13 febr o 1 dec 1566 i Gallica 548, RA, o till Johan III 1 jan 1580 i avskr i Nunziatura Germania 92, fol 253, Archivio Segreto Vaticano.

Källor och litteratur

Källor o litt: H :s testamente dat enl stile de France 24 jan 1565 ( = s d 1566), Börs-torpsaml, vol 56, E 2997, RA; S Tommos, Erik XIV o Jacques de Crussol, ms hos förf.

G Carlsson, Gorius Holstes vädjan från fängelset (SSAÅ 1960, tr 1961); dens, Reinhold Leuhusen o C H (PHT 1962); dens, En märklig svensk i 1500-talets Frankrike (PHT 1963); T van Haag, Die apostolische Sukzes-sion in Schweden (KA 1944), s 161 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Caspar Holste, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13781, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sören Tommos), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13781
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Caspar Holste, urn:sbl:13781, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sören Tommos), hämtad 2024-04-24.