Meriter

2 Hult, Carl Adalrik (Alrik), bror till H 1, f 14 dec 1867 i Helgona, Söd, d 1 dec 1964 i Sthlm, Osc. Elev vid Borgarskolans i Sthlm aftonkurser 83—86, smedslärling vid Gundbergska fabrikens ab 83—84, svarvare vid ab Palmcrantz & Co 85—86, svarvare vid ab Separator 86—87, verkstadspraktik o experimentverksamhet i USA 87—90, experimentverksamhet tills med H 1 i Sthlm 90— 91 o 93—95, verkstadschef i Mejerimaskin ab Excelsior, Sthlm, 91—94, fabriksdisp vid ab Centrator 95—98, verkst dir där 98—03, fabriksdisp o led av styr i ab Pump-Separator, Sthlm, 03—07, konsulterande ing där 07—20, verkst dir o övering vid ab Archimedes, Sundbyberg, 07—12, led av styr där 07—41, ordf i Sthlms allm tekn förb 10— 15, egen experimentverksamhet från 12, ordf i styr för ab Sthlms smidesfabrik 14—23, ordf i Sv uppfinnarefören 20—37, föreståndare för Uppfinnarekontoret 34—47.

G 1 april 93 i Sthlm, Ad Fredr, m Jenny Hildur Therese Åkerlund, f 24 nov 70 där, Klara, d 9 juni 46 där, Osc, dtr till byggmästaren Lars Å o Gunilla Jönsdtr.

Biografi

Alrik H var bäst i sin klass i folkskolan och fick ett vackert avgångsbetyg. Han flyttade 15 år gammal till Sthlm, där han arbetade som smedslärling och svarvare bl a vid ab Separator. Gustaf de Lavals separator tillverkades ännu i mindre skala vid Inedal på Kungsholmen men utvecklades och kom på få år att helt förändra mejerihanteringen. Med brodern Oscar (H 1), också anställd vid Separator, diskuterade H redan då en förbättring av utväxlingen på handseparatorerna. När han sedan praktiserade i Förenta staterna, träffade han 1888 Oscar i Pennsylvania och tanken togs upp på nytt. Under primitiva förhållanden började han en experimentverksamhet i Denver, Colorado. Resultatet blev ett patent på utväxling med tre friktionshjul, varefter H fortsatte funderingarna jämsides med förvärvsarbete. 1890 sökte han upp Oscar i New York för att dryfta en separatorkonstruktion med hängande separatorkula och drivanordning enligt patentet. De trodde på idén och reste till Sthlm för att utföra experimenten i brodern Axels verkstad med tanke på att återvända till USA. En affärsman, som först ironiserat över H:s försök att konkurrera med ab Separator, förmådde honom emellertid att stanna i Sverige med uppfinningen. Mejerimaskin ab Excelsior bildades 1891, fabrikslokaler ordnades vid Inedal, maskinfirman Carl Jacobsen & Co i Sthlm, ab Separators agent, åtog sig försäljningen och H skulle själv stå för tillverkningen. Excelsiorseparatorn hade snabba framgångar och större lokaler skaffades 1893 på Rindön (fd J R Holmgrens sprutfabrik), dit även H för en tid flyttade. Efter en schism lämnade dock H bolaget, som upphörde vid sekelskiftet.

Bröderna H arbetade sedan tillsammans i egen experimentverkstad och lyckades åstadkomma en mångfald nykonstruktioner och uppfinningar, bl a centratorväxeln — en fjädrande friktionsutväxling för hastigt roterande axlar (6 000 varv/min), som samtidigt utgjorde rullager. 1895 bildades ab Centrator för exploatering av denna växel, tillämpad på separatorer, centrifugalfläktar, slipmaskiner, dynamomaskiner m m. Samtidigt tillkom ab Bröderna Hults rotationsångmaskin på grundval av en ny princip. Företagen samorganiserades med Ditlef Hald som direktör och drevs först vid experimentverkstaden med H som fabrikschef. Uppfinningarna uppmärksammades mycket och belönades med guldmedalj vid utställningarna i Sthlm 1897 och Paris 1900. Vid Halds död 1898 blev H direktör i ab Centrator och Oscar i det andra bolaget, varvid ny gemensam fabrik uppfördes vid Igeldammsgatan 2—4, dit även brodern Axel flyttade sin verkstad. Kostnaderna i samband med nyanläggningen och den hårda konkurrensen från förbränningsmotorerna gjorde, att båda bolagen avvecklades 1903.

Men bröderna H var genast redo med en ny separatorkonstruktion, i vilken mjölken pumpades in i takt med separatorkulan (kapacitet: 300 lit/tim). Den nya fabriken kunde därför övertagas av ab Pump-Separator med H som fabriksdisponent. Direktör var Erik Hirsch, och under dennes ledning hade bolaget en storartad utveckling. Pumpseparatorerna vann högsta utmärkelse på alla utställningar, och tillverkningen inriktades i hög grad på export genom ett 30-tal utlandsfilialer. Under första världskriget drabbades bolaget naturligt nog av en kris men repade sig och såldes 1928 till ab Separator för 10 miljoner kr. Några år dessförinnan hade H lämnat bolaget och realiserat sina ekonomiska intressen i detta.

Som fabriksdisponent hade H emellertid avgått redan 1907 efter en tvist och bildade då ab Archimedes tillsammans med Oscar för tillverkning av brödernas konstruktion av en förbränningsmotor för fotogen, som kombinerades med vattenpump. Fabriken förlades till Karlsboda vid Sundbyberg, dit även Axel flyttade sin verkstad. Försäljningen nådde dock ej lönande omfattning, varför programmet måste ökas. Sommaren 1911 försökte bröderna åstadkomma en förbättring av den amerikanska encylindriga utombordsmotorn Evinrude såsom ett lämpligt tillverkningsobjekt. Efter intensivt konstruktionsarbete var prototypen till balansmotorn Archimedes färdig. Den ansågs vara den första tvåcylindriga, bensindrivna utombordsmotom i världen. Försäljningen fick de närmaste åren sådan omfattning, att tillverkningen av pumparna kunde överlåtas på annat företag. Genom åren följde många motortyper med framsynta konstruktiva grepp, såsom den helt omsvängbara motorn 1915, som synes ha varit den första i världen och vars princip ännu används för backgång på små utombordsmotorer. Ab Archimedes var länge den enda mera betydande utombordsmotorfabriken i Europa — dess motorer användes av marinen och handelsflottan i många länder och de anses ha gått på de flesta vatten och hav i världen. Förenta staterna bjöd hård konkurrens, särskilt med racermotorerna, men Archimedes racermotor (1918—39) hävdade sig väl i tävlingarna, t ex i Mälaren-runt-loppen och vid Saltsjöbaden. Då bolaget 1942 såldes till ab Electrolux, hade H tillhört styrelsen i 34 år.

Som ung var H politiskt aktiv, och då Socialdemokratiska förbundet i Sthlm 1886 valde sin första styrelse ingick han i denna tillsammans med Åkerberg, Branting, Sterky, Danielsson och Palm. Han var också medarbetare i Socialdemokraten. Han var 1920 —23 ledamot i en statlig kommitté för främjande av industriell demokrati under Ernst Wigforss ordförandeskap. Mellan experimenten hann H lära fyra språk och reste sedan mycket utomlands för att verka för de egna uppfinningarna. Redan 1914 exporterades 50 % av Archimedesmotorerna. H tillhörde Sv uppfinnareföreningen i 70 år och var dess ordf i 17 år. På hans initiativ bildades Uppfinnarekontoret, som han själv drev under många år och där oerfarna uppfinnare kunde få råd och hjälp. Ännu 90 år gammal var H sysselsatt med nya experiment och hade vid sin död enbart i Sverige över 125 patent.

Författare

Rune Kjellander

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord i guld- och silfverfrågan af Adalrik. Sthlm 1897. 76 s. [Pseud.] — Ekonomisk rekonstruktion. Sthlm 1933. 28 s. (Tills med P E Brusewitz o G A Hellstrand.) — [Minnesord undert: bror Alrik] ([A H o Phillips Hult,] Oscar Hult in memoriam 28 september 1937, Sthlm 1937, s 3—6). — Råd och anvisningar för uppfinnare angående patentuttagning och försäljning av patent eller licenser därå jämte kontraktförslag m. m. Sthlm 1945. 27 s. (Industritidningen Norden ab, publikation nr 3.) 2., omarb uppl: ... kontrakts-förslag. 1948. 27 s. (Svenska uppfinnareföreningens publikation nr 3.) — Förr och nu, samhällsekonomiska funderingar. Sthlm 1949. 99 s. — Människan, jorden och materien. Studiehäfte 1/4. Sthlm [1952]. 17, 16, 12, 20 s.

Källor och litteratur

Källor o litt (utöver under H 1 anf litt) : Art om H i DN 13 april 1963; T Gerdes, intervju med H i Metallarbetaren 1955, nr 20—21; B Kock, In memoriam. Kort min-nesteckn över A H (Industriell teknik, 1965, nr 1); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Adalrik (Alrik) Hult, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13858, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13858
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Adalrik (Alrik) Hult, urn:sbl:13858, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-24.