J Markus Hulth

Född:1865-04-25 – Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län
Död:1928-03-23 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Bibliotekarie


Band 19 (1971-1973), sida 452.

Meriter

Hulth, Johan Markus, f 25 april 1865 i Skövde, d 23 mars 1928 i Uppsala. Föräldrar: vaktmästaren, extra rådmannen Johan H o Charlotta Sofia Svengren. Mogenhetsex vid h a l i Örebro 30 maj 84, inskr vid UU 13 sept 84, FK där 28 jan 89, bibliotekarie vid Södermanlands-Nerikes nation i Uppsala ht 90—ht 00, eo amanuens vid UUB 25 mars 91, FL vid UU 31 jan 96, bibliotekarie i Uppsala läkarefören ht 98— ht 05 o vt 08—ht 09, disp vid UU 29 maj 99, FD där 31 maj 99, bibliotekarie i VS 1 juli 02—30 sept 13, v bibliotekarie vid UUB 26 maj 05, förste bibliotekarie där 1 jan 10, ordf i Sveriges allm biblioteksfören 15—19, sekr i Sv Linné-sällsk från 23 maj 17, överbibliotekarie vid UUB från 31 dec 18, särsk sakk i komm ang läroverks- o landsbibl 16 jan 20—23 febr 23.

G 4 sept 99 i Lillkyrka o Ödeby, Ör (enl vb för Uppsala), m Euphrosyne (Sina) Vilhelmina Johansson, f 2 dec 74 i Nysätra, Upps, d 21 okt 59 i Sthlm, Bromma, dtr till arbetaren Karl Viktor J o Johanna Wilhelmina Karlsson.

Biografi

Redan under skoltiden i Skövde blev Markus H starkt naturvetenskapligt intresserad. Vid läroverket i Örebro var den framstående botanisten Carl Hartman (bd 18) hans lärare. Under studentåren blev botaniken huvudämnet, vid univ företrätt av Frans Kjellman och Thore Fries. Också zoologi samt geologi och paleontologi ingick i examen. H:s främsta vetenskapliga arbete, gradualavhandlingen Über einige Kalktuffe aus Westergötland, faller inom den fossila botaniken.

Under en period av stark utveckling kom H 1891 i Carolina Redivivas tjänst. Endast tre år tidigare hade byggnaden ställts helt till bibliotekets förfogande; omdaningsarbetet var under Claes Annerstedts myndiga chefskap i full gång. Det krävde oförskräckt insats av både fysisk och psykisk kraft av den fåtaliga personalen. Under arbetsfyllda år fick H handlägga uppgifter inom de flesta områden: nyordning, revision och katalogisering av betydande bokmängder, nyanskaffning av utländsk vetenskaplig litteratur med hjälp av blygsamma inköpsanslag och snart kraftigt växande internationella bytesförbindelser, behandling av viktiga handskriftssamlingar, ingripande uppdelning av tidningsmassorna i skilda frekvensgrupper, skapande av ett normalexemplar av de sv universitetens disputationssviter osv. Hans vida naturvetenskapliga orientering, en sällsynt tillgång för sv biblioteksväsen, kom i hög grad tjänstearbetet till godo.

Efter en ny organisering 1915 fick H ledningen av låneexpedition och läsesal, en uppgift för vilken han ägde särskilda förutsättningar i sitt rika och mångsidiga vetande, sitt ypperliga minne och sin obegränsade hjälpsamhet. En stor insats gjorde han vid tillkomsten av läsesalens då enastående välrustade referensbibliotek. Det var under den temperamentsfulle Aksel Anderssons dynamiska chefsperiod. Sin inte alltid lätta uppgift som dennes närmaste man löste H med arbetsglädje, humor och lojalitet; påfrestningar av olika slag och en tidigt begynnande diabetes påverkade dock arbetsförmågan.

Efter en uppmärksammad konkurrens (medsökande var dåv förste arkivarie J A Almquist) utnämndes H till överbibliotekarie. Under sina 9 år som chef lyckades han utverka avsevärda anslagsökningar för både bokinköp och personal. Carolinas 300-års-jubileum firades 1921. I samband härmed grundades bibliotekets alltjämt utkommande serie Acta. Viktiga donationer tillkom och bl a debuterade både Gustaf Bernström och Erik Kempe som donatorer. Förvärvet (genom gåvomedel) av den ryktbara Dörflerska samlingen av botanistbrev var en stor framgång. Men H:s krafter blev snart märkbart nedsatta; sjukdomen tog ut sin rätt.

Vid sidan av nära 37 års resultatrikt arbete i Carolinas tjänst gjorde H vackra insatser som vetenskapsman och bibliograf. Till Linnéjubileet 1907 utgav han på uppdrag av VS det första, viktigaste avsnittet av sin Linnébibliografi, förberedd genom forskningar i sv och utländska bibliotek; fortsättning utkom tyvärr inte (handskr förarbeten i UUB). Men H gjorde Linnéforskningen andra värdefulla tjänster. På uppdrag av Linnean Society i London ordnade han 1912 och 1914 de linneanska handskrifterna. Han var en av de verksammaste initiativtagarna till Sv Linné-sällskapet och dess förste sekreterare (1917 till sin död). I ett par år redigerade han dess årsskift. Istånd-sättandet av Linnéträdgården i Uppsala låg honom varmt om hjärtat, och han deltog entusiastiskt i exkursioner för att insamla växter för denna. Av serien Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné, påbörjad av Thore Fries 1907, utredigerade H före sin död 3 delar och gjorde förarbeten för fortsättningen. Han var B H Soulsby till stor hjälp vid arbetet med dennes kända Linnékatalog (1933).

Starkt intresserad av biblioteksväsendet i alla dess former blev H en speciellt lämplig ordf i Sveriges allmänna biblioteksförening vid dess stiftande 1915. Han tillkallades 1920 som särskild sakkunnig i den även bibliotekshistoriskt viktiga utredning, som resulterade i stifts- och landsbibliotekens tillkomst.

H hörde inte till dem som älskar att synas och höras. Anspråkslös och försynt nästan till övermått saknade han dock inte auktoritet men väl lusten att hävda den. Från formalism var han fri. Vänlighet och mänsklig värme präglade hans i grunden djupt känsliga och ömsinta natur. En originell och i glada stunder uppsluppen humor, som särskilt i den trängre vänkretsen utstrålade från "Hurkus", hjälpte genom mångahanda svårigheter. En vaksam plikttrohet gav styrka åt hans gärning, även i sjukdomens tunga år. I mindre vanlig grad var han sitt ödes överman.

Författare

Tönnes Kleberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s efterlämnade arkiv i UUB (papper även i SLS:s där dep arkiv). Brev från H i RA, KB (bl a till E W Dahlgren), GUB, LUB, UUB (även i SLS:s arkiv) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM ht 1926, Upps 1927, s 128.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Grape, M H f (NTBB 1928); R Sernander, MHf (SLSÅ 1929); UUB 1891/92—1927/28 (UU:s årsredo-gör:r 1892—1928); UUM ht 1926 (1927); O Walde, nekr över H (Biblioteksbladet 1928).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Markus Hulth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13870, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tönnes Kleberg), hämtad 2019-05-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13870
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Markus Hulth, urn:sbl:13870, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tönnes Kleberg), hämtad 2019-05-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se