Claes Adolf Hultkrantz

Född:1823-01-16 – Flisby församling, Jönköpings län
Död:1877-06-11 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Teolog


Band 19 (1971-1973), sida 461.

Meriter

1 Hultkrantz, Claes Adolf, f 16 jan 1823 i Flisby, Jönk, d 11 juni 1877 i Uppsala. Föräldrar: bonden o nämndemannen Johan Danielsson o Kristina Gustafsdtr. Studier vid Linköpings gymn 40—43, studentex i Uppsala 10 nov 43, inskr vid UU ht 43, dimissionsex där 9 juni 46, FK där 31 mars 49, prästv i Linköping 28 maj 49, vik teol lektor vid Sthlms gymn vt 51, disp pro gradu vid UU 7 juni 51, prom fil mag 16 juni 51, TK 31 maj 53, doc i pastoralteologi 17 juni 53, allt vid UU, pastoralex i Linköping 31 okt 55, studieresa till Tyskland, Schweiz, Frankrike, England, Skottland o Holland 56—57, adj i pastoralteologi vid UU 28 jan 58, prebendekh i Uppsala-Näs 1 febr 58, i Börje 1 maj 60, examinator vid studentex ht 59—vt 64, sedan censor till 70, kontraktsprost i Ulleråkers kontrakt 15 maj 61—1 juni 64, disp för den kalcenianska professuren i kyrkohist vid UU 25 sept 61, eo teol prof där 16 maj 62, ständig led av Uppsala domkap 6 juni 62, eo prof i exegetik vid UU 63—64, prof i exegetisk teologi 27 maj 64, tilltr kh:befattn i Gamla Uppsala förs:s prebendepastorat 1 juni 64, prof i dogmatik o moralteologi vid UU 7 febr 65, TD vid LU 28 maj 68, led av komm ang ny katekes 23 april 69—5 maj 73, kh i Förslöv o Grevie, Krist, 17 mars 76 (tilltr ej).

G 2 aug 60 på Tagel, Mistelås, Kron, m frih Ingeborg Mathilda Rappe, f 19 okt 32 där, d 31 jan 81 i Uppsala, dtr till majoren frih Gustaf Vilhelm R o Catharina Mathilda Schmiterlöw.

Biografi

Av småländsk bondesläkt i flera generationer antog Claes Johansson, som han ursprungligen hette, vid inträdet 1840 i Linköpings gymnasium på rektors tillrådan namnet H efter fädernegården Hultåkra. I föräldrahemmet hade han fått en klart kristen fostran och tidigt blivit förtrogen med Bibel och andaktsböcker. När han var tretton år gammal, gjorde Peter Murbecks utläggning av Jesu bergspredikan så starkt intryck på honom, att han beslöt att bli präst. Av den lagiska pietism, som Murbeck företrädde, möter spår i H:s senare skrifter. Redan i sitt första akademiska specimen, som han framlade inför filosofen Sigurd Ribbing och vari han behandlade neoplatonismens främste företrädare Plotinos svårtillgängliga åskådning, gav han prov på ett skarpsinne och en tankens klarhet, som följde honom livet igenom. Sin mångsidighet visade han genom att uppnå professorskompetens inom teologins alla fyra huvudgrenar, den exegetiska, systematiska, praktiska och historiska.

Dock var inte den teoretiska sidan av H:s verksamhet som teologisk lärare och forskare hans främsta intresse, utan detta låg på det teoretiska studiets anknytning till det praktiska livet. Hans första akademiska specimen av teologisk art, arbetet om "den kristliga predikan", visar genom tillägget "från synpunkten av lagens och evangeliets rätta bruk" den vikt, som han fäster vid den praktiska tillämpningen. Och då H avslutade sitt teologiska författarskap med Homiletisk handbok deklarerade han inledningsvis, att han ständigt haft ett praktiskt syfte för ögonen och därför utelämnat allt sådant som endast hade ett historiskt och vetenskapligt intresse. H intresserade sig också för den skotska kyrkan och skrev en ingående undersökning om Den presbyterianska kyrkoförfattningens införande i Skottland (1861).

Uppsatsen Några ord i katekesfrågan i Teologisk tidskrift 1864 kom att inleda ett fortsatt kateketiskt författarskap, vars första resultat blev den i två delar utgivna Handledning vid undervisning i katekesen, av vilka den första i form av frågor och svar framlägger utläggningar och tillägg till den gällande katekesen och den andra delen framställer utredningar, avsedda för lärare och mera mogna konfirmander. Såsom en tredje del kan betraktas den 1868 utgivna skriften Bibliska exempel till katekesen med syfte att belysa sambandet mellan Bibelns historiska innehåll och katekesen. Till den kateketiska serien skrifter kan som en fjärde del räknas den 1874 utgivna Kateketisk läsebok för skolan och hemmet, som ytterligare understryker hans stora pedagogiska intresse. Det var under dessa förhållanden naturligt, att H 1869 blev medlem i den kommitté, som hade att framlägga förslag till ny katekes. I kommittén liksom vid 1873 års allmänna kyrkomöte, där han var sin fakultets ombud, intog H ofta en kritisk hållning och manade till eftertanke och besinning. Säkerligen har hans insats på det kateketiska området mest bidragit till hans ryktbarhet. Hans handledning utgick redan under hans livstid i ett otal upplagor.

Viss kännedom om hans verksamhet som prof i dogmatik och moralteologi får man genom Den lutherska dogmatiken, ett arbete som bygger på anteckningar efter hans föreläsningar. Visserligen har han själv inte redigerat detta, och även om enskilda formuleringar i detaljer inte är hans egna, torde man ha rätt att ur dessa föreläsningar utläsa hans dogmatiska helhetssyn. Denna kan innehållsligt bestämmas som modererad luthersk-ortodox med vissa spår av en pietistisk grundsyn i tillämpningen. Genom hans från ungdomen utpräglat filosofiska inställning synes hans principiella syn på teologin präglas av vissa hegelska inslag.

Med sin starka praktiska inriktning upptog H tid efter annan ämnen som t ex religionsfrihetsfrågan, vidare frågor i samband med separatism och frikyrklighet och slutligen den för den aktiva kyrkoman, som han alltid förblev, nära liggande frågan om kyrkorättens principer. — Huru vittfamnande H:s intressesfär än var, så stod dock handledningen av de unga prästkandidaterna i predikan och undervisning hans hjärta närmast. Genom sin personlighet, där tankens skärpa och klarhet förenades med ett milt och vänligt väsen, tillvann han sig stor aktning både i lärjungakretsen och i de prebendepastorat, som var knutna till hans olika akademiska tjänster. Kanske var hans önskan att utbyta professorsstolen i Uppsala mot en prästtjänst på landet inte blott dikterad av hans vacklande hälsa utan även ett uttryck för hans övertygelse från ungdomen, att prästbanan var hans väg.

Författare

Hjalmar Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handskrifter rör dogmatik och moralteologi o H :s brevväxl med fadern (i avskr) i UUB. Strödda brev från H i RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Andersson, nedan anf arb, s 86 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Andersson, UU :s styresmän, lärare o tjänstemän 1872—1897 (1897); Oden; Uppsala hm, N F, 4 (1893); H Wie-selgren, Ur vår samtid (1880), s 150 ff.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claes Adolf Hultkrantz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13876, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjalmar Lindroth), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13876
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claes Adolf Hultkrantz, urn:sbl:13876, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjalmar Lindroth), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se