Bonde Humerus

Född:1659-02-25 – Lekaryds församling, Kronobergs län
Död:1727-08-07 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Teolog, Orientalist


Band 19 (1971-1973), sida 483.

Meriter

Humerus, Bonde, f 25 febr 1659 i Lekaryd, Kron, d 7 aug 1727 i Lund. Föräldrar: kh Johannes Laurentii H o Gunilda Bondesdtr. Studier vid Växjö skola från 66, vid gymn där från 75, vid gymn i Kalmar från 77, inskr vid UU 2 okt 80, disp pro exercitio där 17 febr 86, teol ex 90, inskr vid univ i Jena 11 sept 90, mag där 17 dec 90, praepositus vid kommunitetet vid LU aug 96, univ:bibliotekarie 1 dec 96, eo prof vid fil fak 97, prof i matematik 6 nov 02, prebendekh i Stävie o Lackalänga 2 aug 10, prästv 9 sept 10, häradsprost i Torna hd 13 sept 11, prof i österländska språk vid LU 5 maj 12, univ:rektor 12 o 13, 2:e teol prof o pre-bendekh i Uppåkra o Flackarp 25 sept 16, häradsprost i Bara 26 april 17, 1:e teol prof o domprost i Lund 22 juli 18, TD vid UU 20 mars 19, led av prästeståndet vid riksdagen 19, preses vid prästmöte 20.

G 29 aug 99 i Lund m Anna Steuchia, f 18 juli 84 i Uppsala, d 4 okt 37 i Sthlm, dtr till ärkebiskopen Mattias Steuchius o Anna Tersera samt omg m kammarrådet Johan Wulfenstierna.

Biografi

H bedrev under 10 år studier i Uppsala utan att avlägga andra prov än disp pro exercitio under prof Anders Spoles presidium 1686 och examen theologicum 1690, samtidigt som han emellertid enligt likpredikan "informerade och handledde åtskillige hederlige herrars och mäns barn". H har i varje fall gjort sig känd för goda studieresultat, varom vittnar, att han 1687 av biskop och domkapitel i Växjö tilldelades ett häradsstipendium och 1689 av akademiska konsistoriet det Trolleska resestipendiet. Med hjälp av det sistnämnda påbörjade han 1690 en 3-årig resa till utländska universitet, varvid han i Jena s å disputerade pro gradu under presidium av den kände matematikern Erhard Weigel och promoverades till magister. 1691 disputerade han där som preses på en avhandling Stemma Sveonum in coelo heraldico. Den fortsatta resan gick genom Österrike, Mähren och Böhmen, där han i Prag enligt likpredikan i "deras judiska synagoga, med de lärdaste rabbiner, samtal hölt", och åter genom Tyskland med besök bl a i Wittenberg och Leipzig. I maj 1693 var H tillbaka i Sthlm men i okt s å gav han sig på inrådan av kanslern för Lunds univ, greve Nils Gyldenstolpe, ut på en ny studieresa till Tyskland, varvid han tillbragte ett år i Wittenberg och bl a besökte Rostock och Berlin, innan han i maj 1695 återkom till Sthlm.

Efter framställning av sin blivande svärfar, biskopen och prokanslern M Steuchius, och på förslag av Gyldenstolpe förordnades H i aug 1696 till praepositus vid kommunitetet vid Lunds univ, i dec s å till universitetsbibliotekarie och påföljande år till eo prof. Han gjorde betydelsefulla insatser vid biblioteket, vilket enligt hans egen utsago vid hans ämbetstillträde befann sig i "ett mycket slätt och oanständigt tillstånd". Ytterst på H:s förslag fastställdes genom k brev 17 juni 1698 bestämda inkomster för biblioteket i form av årligt anslag ur stipendieöverskottsmedel, inskrivnings-, promotions- och befordringsavgifter m m. Genom samma brev tillerkändes biblioteket rätt till s k arkiv- eller biblioteksexemplar från samtliga tryckerier i riket. I slutet av 1698 kunde han i enlighet med ett redan i jan 1695 utfärdat k brev färdigställa den första fullständiga katalogen över biblioteket, ursprungligen avsedd att insändas till universitetsbibliotekarien i Uppsala E Obrecht för en fullständig inventering av bokbestånden vid rikets samtliga bibliotek, vilken aldrig kom att genomföras. H bevakade energiskt, att de beviljade ekonomiska förmånerna kom biblioteket till godo, och fick härigenom möjlighet att göra de första bokförvärven genom köp och påbörja inbindningen av de hopade obundna volymerna.

Som prof från 1702 i matematik, vartill också hänfördes astronomin, ägnade H sig huvudsakligen åt den sistnämnda disciplinen och höll bl a föreläsningar över Ptolemeus' Almagest. Han anslöt sig till Tycho Brahes geocentriska system och bedömde i en disputation De situ et officiis circuli aeq-vinoctialis (1706) de Ptolemeiska och Kopernikanska systemen var sådana, att "ingen astronom i våra dagar kan godtaga dem". Ett särskilt intresse ägnade H även den bibliska kronologin, från vilken han hämtade ämnen för några av sina inte särskilt talrika disputationer. Han gjorde också försök att bringa reda i den ymniga och okontrollerade almanacksutgivningen.

H var grundlärd i de österländska språken och som innehavare av professuren i detta ämne från 1712 har han betecknats som, jämte företrädaren N Stridsberg, "en av det orientaliska studiets grundläggare vid universitetet". Med stor sannolikhet har han spelat en verksam roll vid förvärven av bibliotekets två första samlingar av orientaliska handskrifter (G Peringer-Lillieblads genom köp 1703 o J G Sparwenfelds genom donation 1706). Som andre teol prof från 1716, resp förste teol prof från 1718 har H för sin undervisning i de i akademins konstitutioner för dessa lärostolar föreskrivna disciplinerna, Gamla testamentets resp Nya testamentets exegetik, utnyttjat sina kunskaper i rabbinistiken. Han har därutöver också behandlat symboliken och reformationens kyrkohistoria. H var en av Lunds stifts delegater vid 1719 års riksdag, insattes i sekreta utskottet och bankoutskottet och engagerade sig särskilt i frågan om myntrealisationen. Han ingick vidare i prästeståndets delegation för underhandlingar med de övriga stånden rörande arvföreningarna, successionsordningen och regeringsformen samt privilegiefrågorna.

Efter sin ankomst till Lund drogs H omedelbart in i de konflikter, som rådde i konsistoriet vid denna tid mellan i första hand svågern, den stridbare prof Thomas Ihre å ena sidan och prof:na Johan Lundersten och Andreas Stobæus å den andra, och som ledde till att H jämte tre konsistoriales kallades till rannsakning inför justitierevisionen och kvarhölls i Sthlm under lång tid, utan att målet likväl kom till något avgörande. Personligen synes H ha varit en fridsam natur, även om han i inlagor till konsistoriet och andra myndigheter kunde föra ett kraftfullt språk.

Som inspektor för Smålands nation från 1707 verkade H nitiskt för avskaffande av pennalismen och fick vid flera tillfällen mottaga bevis på nationens uppskattning i form av värdefulla hedersgåvor. Som lärare och domprost var han uppburen. Den på skilda håll i litteraturen anförda berättelsen, att Carl v Linné vid sin ankomst till universitetet i Lund vid stadsporten mötts av begravningsringningen över H, med vilken han var befryndad och med vars hjälp fadern räknat för sonens studier, har visats vara ohistorisk, vilket inte utesluter, att det uteblivna stödet från H:s sida kunnat medverka till att Linné snart bytte lärosäte. H:s äktenskap var barnlöst. Genom inbördes testamente förordnade makarna, att av kvarlåtenskapen skulle efter bådas död avsättas ett kapital för ett resestipendium, Humero-Steuchiska stipendiet (1970: 1 000 kr) med förmånsrätt i första hand för medlemmar av båda släkterna ömsevis.

Författare

Krister Gierow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s ämbetsskriv:er m m i Kanslersämb för LU handhar, RA, o i LU:s o LUB:s arkiv, LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh o orationer, se Liden, 2, s 66, o 5, s 28, resp P Sjöbeck, Program utg vid Lunds univ 1667—1867, Lund 1912—15, s 28; jfr M Weibull o E Tegnér, Lunds universitets historia 1668— 1868, d 2, Lund 1868, s 72. — Stemma Svconum in coelo heraldico. [Akad avh, Jena; resp J D Jacobi.] Jenze [1691]. 4:o. 91 s. — Oracula critico-historica, de conjugio conso-brinorum; ex lingua Svecana in Latinam translata a m. Gustavo Lund. [Sthlm 1737.] (8), 60 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: J Benzelius, Christelig likpredikan ... tå . . . B H . . . beledsagades till sitt hwilorum (1727); G Carlsson o U Johnsson, Smålands nation i Lund 1668—1918 (1918); Lunds hm, ser 2:4 (1952); N V E Nordenmark, Sv astronomi o sv astronomer (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 24 A, N:o 2, 1933); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); PrRP från år 1719, 1 (1921); J Rosén, LU:s hist, 1 (1968); C Schalen, N Hansson o A Leide, Astronomiska observatoriet vid LU (1968); Sv riksdagarne imellan åren 1719 o 1772. Förste riksdagen år 1719 .. ., ed P G Ceder-schiöld (1825); B Wedberg, Karl XII på justitietronen (1944); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist. 2 (18681.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bonde Humerus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13890, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13890
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bonde Humerus, urn:sbl:13890, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se