E Gunnar Huss

Född:1871-12-21 – Lövångers församling, Västerbottens län
Död:1939-12-06 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Socialstyrelsedirektör, Kommerskollegieaktuarie


Band 19 (1971-1973), sida 506.

Meriter

3 Huss, Erik Gunnar, f 21 dec 1871 i Lövånger, Vb, d 6 dec 1939 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: kommissionslantmätaren Erik Gustaf H o Amalia Kjellerstedt. Inskr vid UU ht 90, FK 31 maj 93, FL 31 jan 02, eo tjänsteman i kommerskollis statistiska avd 4 febr 02, amanuens i ED:s statistiska avd 22 febr 02—31 dec 06, disp vid UU 28 maj 02, FD där 31 maj 02, tf aktuarie på kommerskolhs avd för arbetsstatistik 23 dec 03, tf förste aktuarie o tf sekr där 31 dec 08, sekr i komm för kommerskoll :s om-bildn 2 nov 10—15 okt 13, tf arbetsförmedl:inspektör 25 nov 10, led av red:komm för Sveriges land o folk 6 okt 12, byråchef i socialstyr o förordn till chefens ställföreträdare 1 nov 12, led o sekr i alkoholistanstalts-komm sept 13—nov 14, sakk inom lantförsvarsdep 26 mars 14, led o sekr i statens arbetslöshetskommission 10 aug 14, v ordf 19 —23 o ordf där från 31, tf generaldir i socialstyr 16, generaldins namn 19, generaldir där 21—37, led av socialförsäkringskomm april 21—dec 22, ordf i styr för Socialpolitiska inst från 24, led av arbetsfredsdelegationen jan 26—febr 27, sakk ang frågan om kollektivavtal o arbetsdomstolar dec 26—27, ordf i delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet 27—37, i arbetslöshetsutredn 11 mars 27—30 nov 34, ordf i ab Sv jordförmedling, i Fören för arbetar- skydd o i sällsk Hem i Sverige (led av dess föregångare Nationalfören mot emigration från 07) från 29, ordf i försäkringsbol:en Framtiden o Land o sjö o i Petersénska stiftelsen, led av rikskommissionen för ekon försvarsberedskap o av Centralförb för soc arbete.

G 21 dec 10 i Sthlm, Osc, m Alfhild Potentia Nord, f 28 april 84 i Ödsmål, Göt, d 5 maj 61 i Sthlm, S:t Göran, dtr till sjökaptenen Johan Alfred N o Julia Markusson.

Biografi

Gunnar H började i Uppsala studera humanistiska ämnen och attraherades särskilt av Harald Hjärnes undervisning. Han deltog samtidigt flitigt i föreningslivet och blev så småningom förste kurator i Norrlands nation och vice ordf i studentkåren. Han tillhörde studentföreningen Heimdal och medverkade i bl a Norrländska studenters folkbildningsförening. I sin gradualavhandling Undersökning öfver folkmängd, åkerbruk och boskapsskötsel i landskapet Västerbotten åren 1540 —71 ville H belysa det politiska förloppet med statistiska fakta av ekonomisk och geografisk karaktär.

Disputationen gav honom docentkompetens, men H valde att i likhet med studiekamraten Henning Elmquist söka sig till kommerskollegium. Elmquist och H blev där de ledande krafterna i den arbetsstatistiska avdelning som senare blev en byrå och vid årsskiftet 1912—1913 omorganiserades till ett självständigt ämbetsverk, socialstyrelsen. H hade då varit ledamot och sekr i en av de båda kommittéer som utformade förslaget om den framtida sociala administrationen i Sverige.

När styrelsen tillkom, ville man markera dess "demokratiska" status, och chefen fick under de första åren inte kallas generaldirektör. Ärendenas uppläggning skedde ofta i ett triumvirat, där Elmquist närmast hade liberal inriktning, H representerade en högerliberal linje och Otto Järte på den tiden företrädde socialdemokratin. H framträdde dock aldrig politiskt och som tjänsteman var han klart opartisk och objektiv.

H sökte tidigt kontakt med motsvarande sociala myndigheter i de övriga nordiska länderna. Detta samarbete gällde även den internationella arbetsorganisation som tillskapades genom Versaillesfördraget, och H blev regeringsdelegat vid första internationella arbetskonferensen i Washington 1919, där man bl a antog konventioner om 8-timmarsdagen samt om kvinnors och minderårigas arbete.

Redan under kommerskollegietiden hade H haft ansvaret för handläggningen av arbetsmarknadsfrågorna, vilka vid socialstyrelsens tillkomst kom att knytas till dess första byrå, för vilken H blev chef. Han hade att verkställa utredningsuppdrag rörande bl a arbetslöshet och arbetskonflikter och var ordf i åtskilliga förliknings- och skiljenämnder. Särskilt uppmärksammades hans omfattande utredning om storstrejken 1909, för vilken även redogörelser publicerades på franska och tyska. H ville genom uppbyggnad av en offentlig arbetsförmedling skapa ett sådant sammanförande av utbud och efterfrågan på arbetskraft, att en utjämning kom till stånd på arbetsmarknaden. Redan 1903 hade H som kommittésekr utarbetat ett betänkande i fråga om inrättandet av en kommunal arbetsförmedlingsanstalt i Sthlm. När statsbidrag började utgå 1907, skrev H författningen rörande villkoren för arbetsförmedlingens verksamhet. Han blev också tilldelad uppdraget att vara statens arbetsförmedlingsinspektör. I detta arbete tog han upp frågor om hur arbetsförmedlingen skulle tillgodose ungdoms- och lärlingsförmedling, yrkesvägledning, jordbrukets säsongbehov av arbetskraft ("galizierfrågan"), arbetsanvisning åt hemförlovade värnpliktiga, emigrationens motverkande samt utplacering av hemvändande svensk-amerikaner (dessa senare frågor i samarbete med Nationalföreningen mot emigration). Hans omvårdnad om arbetsförmedlingens uppbyggnad gjorde denna institution också bättre rustad att bli registrerings- och arbetsanvisningsorgan, när arbetslösheten alltifrån krigsutbrottet 1914 blev en angelägenhet som påkallade statsmakternas direkta ingripande. Genom att Elmquist blev chef för folkhushållningskommissionen under första världskriget kom H att få bekläda chefsposten i socialstyrelsen och blev även formellt generaldirektör.

Redan vid krigsutbrottet 1914 inrättades statens arbetslöshetskommission, till en början en rådgivande kommission nära knuten till socialstyrelsen. H blev ledamot och sekr under ordförandeskap av civilministern. Vid sidan av den av kommunerna med statsbidrag bedrivna understödsverksamheten för arbetslösa drev H 1916 fram en arbetslinje, varigenom de arbetslösa sysselsattes framförallt vid Skogssällskapets statsarbeten, samtidigt som de arbetslösa stenarbetarna placerades i statliga stenleveranser. Kommissionens uppgifter växte under fredskrisen i början av 1920-talet, och den kom att spela en framträdande roll i den allt aktuellare arbetslöshetspolitiken. Striden kring arbetslöshetsdirektiven skärptes, och på våren 1923 lämnade H, Järte och G H v Koch sina platser i kommissionen på grund av motsättningar gentemot regeringen om villkoren för hjälpverksamheten. Den socialdemokratiska regeringen måste sedermera avgå till följd av riksdagens beslut rörande dessa villkor.

1920-talet präglades av stora bekymmer på arbetsmarknaden med omfattande arbetskonflikter och nya arbetslöshetsproblem. För att få en mera grundläggande kunskap om själva arbetslösheten tillsattes 1927 den s k arbetslöshetsutredningen med uppdrag att utreda arbetslöshetens karaktär och orsaker samt medlen för dess bekämpande. Den bestod av sex ledamöter med H som ordf. Samtidigt med publiceringen av utredningens första betänkande 1931 (SOU 1931:20) började emellertid den faktiska arbetslösheten kraftigt stiga genom den stora depressionen vid början av 1930-talet, och H kallades att även bekläda posten som ordf i statens arbetslöshetskommission. Det var en oerhörd arbetsbörda han fick bära under denna tid, som karakteriserades av stora krav på samhällets ingripande, samtidigt som det gällde att så utforma hjälpåtgärderna att de kunde begränsas vid en väntad förbättring av konjunkturerna.

Denna förbättring lät emellertid vänta på sig, och den omfattande och långvariga arbetslösheten framtvingade en omprövning av arbetslöshetspolitiken, vilken efter tillkomsten av den socialdemokratiska regeringen hösten 1932 och krisuppgörelsen mellan regeringen och bondeförbundet, den s k kohandeln, resulterade i ett omfattande statligt eller statssubventionerat arbetsprogram och en expansionistisk finanspolitik enligt tankar som framförts av den engelske nationalekonomen J M Keynes. Även om detta program inte kunde genomföras med den snabbhet, som depressionen kunde påkalla, fick det en påtaglig psykologisk effekt, som i förening med ökade befogenheter och resurser för arbetslöshetskommissionen under H:s ledning betydde en avsevärt vidgad arbetslöshetspolitik. Samtidigt fick H i socialstyrelsen vara med om att förverkliga statsmakternas beslut om lagfästande och utbyggnad av arbetsförmedlingen samt om en statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring.

Vid sidan härav pågick arbetet i arbetslöshetsutredningen med dess andra betänkande, nämligen om åtgärder mot arbetslöshet. Utformningen kom att ligga i sekr Dag Hammarskjölds hand och fick en påfallande teoretisk uppläggning, på flera punkter avvikande från den under krisen praktiserade arbetslöshetspolitiken. Utredningens slutsatser kom således att få en utformning som avvek från Keynes tankegångar. Själv hade H i en tidigare översikt "ang arbetsmarknaden och de faktorer som bestämma dess utveckling" (SOU 1931:21) redogjort för de faktiska hinder av individuell och organisatorisk art, som förelåg för genomförande av de mera teoretiskt motiverade förslag om löneböjlighet, lagstiftning om organisationsväsendet etc, vilka återfanns i arbetslöshetsutredningens slutbetänkande (SOU 1935: 6). H:s översikt ger i själva verket de grundläggande tankar om arbetsmarknadsmekanismen och anpassningsförloppet på marknaden, som var riktlinjer för hans strävan när det gällde att angripa sysselsättningsproblemen och som han kunde fullfölja i socialstyrelsen och arbetslöshetskommissionen fram till inträdet i pensionsåldern.

H fick vara med om den sociala genombrottsperioden i vårt land, och han hade ett mångsidigt inflytande på denna utveckling. Personligen var han en anspråkslös man, som inte eftersträvade några egna favörer eller erkännanden, och plikttrohet, rättrådighet och saklighet präglade allt hans arbete. Han avvisade erbjudna riksdagsmannaposter, statsrådstaburetter och landshövdingestolar eftersom han inte önskade stå i offentlig strålkastarbelysning. "Det blåser alltid kallare på höjderna" var ett av hans avskedsord, när han avtackades av uppskattande och beundrande tjänstemän i verket. Hans vänsällhet var stor, och han skattade högt gammal trogen vänskap.

Författare

Sven Skogh



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H till A Lagerheim i RA, till bl a H Elmquist i KB o strödda i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Något om äldre kamerala handlingars betydelse för geografisk forskning (Ymer, tidskrift utg af Svenska sällskapet för antropologi och geografi, årg 21, 1901, Sthlm 19[01—]02, s 407—416). — Undersökning öfver folkmängd, åkerbruk och boskapsskötsel i landskapet Västerbotten åren 1540—1571. [Akad avh.] Upsala 1902. XVIII, 77 s. — Jordbruksstatistikens reformering (Landtmannen, årg 13, 1902, Linköping, 4:o, s 569—574; även sep, 6 s). — Särskilda kommitterades betänkande i fråga om inrättandet af en kommunal arbetsförmedlingsanstalt i Stockholm. [Rubr.] Sthlm 1903. 80 s. [Undert; sekr.] ([Stockholms stadsfullmäktige.] Bihang Nr 100 till Beredningsutskottets utlåtande och memorial för år 1903.) — Bilaga till reservation af H. Claeson, F. Kempe o Arvid Lindman [utarb enl föret] (Underdånigt betänkande afgifvet af komitén af frågan "Huruledes den sjelf-egande jordbrukande befolkningens ställning i Norrland och Dalarne må kunna vidmakthållas och stärkas och jordbrukets utveckling i nämnda landsdelar befrämjas", 6. Tabellbilagor till betänkandet, bilaga . . ., Sthlm 1904, 4:o, s 299—327). — Luleå socken på Gustaf Vasas tid (Norrland. [Småskrifter utg af Norrländska studenters folkbildningsförening (omsl),] 1:3 [= n:o 4, 1906. D], Upp- sala 1906, s 33—67). — Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring. Uppsala . . . 1908. 24 s. (Svensk politik. Föreningen Heimdals politiska småskrifter, bd 2, n:r 5.) ¦— Arbetsförmedling (Social handbok. På uppdrag av Centralförbundet för socialt arbete under medverkan av flera författare utg av G H von Koch, Sthlm 1908, s 36—14). — Arbetslöshet (ibid, s 52—59). — Den offentliga arbetsförmedlingen och landtbruket (Landtmannen, årg 19, 1908, s 541—549; även sep, 9 s). — Promemoria angående arbetslösheten i Sverige hösten 1908 samt kommunala åtgärder i anledning af arbetslöshet. Sthlm 1908. 107 s. [Föret.] (Arbetsstatistik. Utg af K. kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, A:6; även: Meddelande från Kungl. civildepartementet, 48.) — Utländska jordbruksarbetare i Sverige år 1907. Sthlm 1909. 136 s. [Föret; tills med E Bjurstedt.] (Ibid, A:8.) — Om arbetsförmedling för lärlingar och minderåriga. Föredrag vid Sveriges handtverksorganisations årsmöte 1909 (Sveriges handtverksorganisations skrifter n:o 5, Kristianstad 1909, s 6—16). — Der Gene-ralstreik in Schweden, seine Voraussetzungen und Entwicklung (Ubersetzung, nebst gewis-sen Ergänzungen, eines Artikels in der offi-ziellen "Post- och inrikes tidningar" vom 13. August 1909). Sthlm 1909. 4:o. 8 s. [Anon.] — Arbetslöshetsfrågan i Sverige. Rapport till internationella arbetslöshetskonferensen i Paris sept. 1910 ... [anon] (Meddelanden från K. kommerskollegii afd. för arbetsstatistik, årg 1910, Sthlm 19[10—]11, s 971—998). — Betänkande och förslag angående offentlig arbetsförmedling och statsbidrag till arbetslöshetskassor. Sthlm 1923. 114 s. (SOU 1922:59. Socialdep. Socialförsäkringskommittén III.) — Den svenska socialförvaltningen (Social handbok, [2. uppl] 1925, s 457—469). — Internationella arbetsorganisationer (ibid, s 470—475). — Sociala rörelser och institutioner (Sverige i våra dagar. En översikt av vårt lands andliga och materiella kultur utg under inseende av F Böök o G Upmark. Det redaktionella arbetet har ombesörjts av M Blomstedt, d 2, Sthlm 1928, 4:o, s 31—68). — Det svenska samhället och arbetslösheten 1914—1924. Sthlm 1929. 665 s, 9 pl-bl. [Berättelse avgiven av Statens arbetslöshetskommission; tills med H Nordström m fl.] — P. M. angående arbetsmarknaden och de faktorer, som bestämma dess utveckling (SOU 1931:21. Socialdep. Arbetslöshetsutredningens betänkande 1, bilagor, bd 1, Sthlm 1931, s 129—149). — Offentliga anordningar i Sverige för hjälp åt arbetslösa, särskilt medelst allmänna arbeten (Sociala meddelanden, årg 1932, Sthlm, s 507—524; övers i International labour review, vol 26, Geneva 1932, s 27—50: The organisation of public works and other measures for the relief of unemployment in Sweden samt i dess fr uppl: La lutte contre le chomage en Suéde par 1'organisation de travaux publics, även sep, 27 s). — [Företal] (Svensk emigrations- och egnahemspolitik åren 1907—1932. En översikt till minne av 25 års arbete inom Nationalföreningen mot emigration - Sällskapet Hem i Sverige, Sthlm 1932, s 7 f). — [Företal] (Aktiebolaget Svensk jordförmedling 1913—1938, Sthlm 1939, s 5f). — Lövångers äldre bebyggelse (Västerbotten. Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok, årg 22, 1941, Umeå, s 14—38). —¦ Medv i kommittébetänkanden o dyl se Förteckning över statliga utredningar 1904—1945 utg av Riksdagsbiblioteket, [Sthlm tr] Norrköping 1953.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Huss, G H, vår släktfören:s förste ordf (Vi Hussar. Organ för släktfören Huss, jubileumsnr, maj 1951, 1951); A Huss, Vi Hussar 1614—1964 (1965); Kommerskoll.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Gunnar Huss, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13905, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13905
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Gunnar Huss, urn:sbl:13905, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se