Axel Herman Hägg

Född:1835-11-10 – Östergarns församling, Gotlands län (i Katthammarsvik)
Död:1921-08-23 – Storbritannien och Nordirland (i Southsea, England)

Målare, Grafiker


Band 19 (1971-1973), sida 613.

Meriter

1 Hägg, Axel Herman, f 10 nov 1835 i Katthammarsvik, Östergarn, Gotl, d 23 aug 1921 i Southsea, England. Föräldrar: godsägaren o trävaruhandl Axel H o Anna Margaretha Lindström. Studerade skeppsbyggeri i Karlskrona 50—56, anställd vid Hill & Co i Port Glasgow, Skottland, 56, studier i arkitektur, teckning o etsning i London. Etsare, akvarellmålare. — LFrKA 82.

G 10 juli 66 i Hove, Sussex, England, m Sara (May) Street, f 24 aug 44, d levde ännu 30 i Cardiff, dtr till Abrather S.

Biografi

Under sin skoltid i Visby, där H undervisades i teckning och akvarellmålning av P A Säve, visade han färdighet bl a i att bygga fartygsmodeller, varför Visby handelsförening 1850 sände honom till Karlskrona skeppsbyggeriinstitut, där han studerade till 1856. Detta år fick han anställning vid skeppsbyggerifirman Lawrence Hill & Co i Port Glasgow vid Clyde, Skottland.

Under de tre år H arbetade där, ritade han ett hus åt Hill, firmans direktör, vilket medförde att han 1859 beslöt att studera arkitektur i London. Särskilt den gotiska arkitekturen fick han inblick i under sin anställning hos arkitekten för Ecclesiastical Commissioners, Ewan Christian, där han stannade i nio år. Han arbetade bl a även för William Burges, vars förslag till inre dekorering av S:t Pauls cathedral H presenterade i akvarell. Hans akvareller uppskattades mycket liksom hans perspektiviska arkitekturtecknitigar. 1875 företog han studieresor till Italien och Sicilien, vilka resulterade i en mängd teckningar och akvareller av främst medeltida arkitektur. Åter i London fortsatte han att teckna för olika arkitekter och medverkade som illustratör i The Architect m fl tidskrifter.

I samband med ett planerat verk om skotsk medeltidsarkitektur började H 1877 att lära sig etsning. De första försöken i denna teknik utförde han s å på Gotland. Snart kände han sig mogen att illustrera det skotska arkitekturverket, och 1879 hade han framgång med främst Vesperklockan med fritt komponerat arkitekturmotiv från det medeltida Nürnberg. Han gjorde också flera blad med motiv från katedralen i Chartres 1880—82. En framtidsbild (1881) visar H:s förslag till restaurering av Uppsala domkyrka, ett företag han livligt propagerade för. 1882 deltog han för första gången med etsningar på Parissalongen och erhöll medalj; s å valdes han till ledamot av FrKA. Han verkade nu nästan uteslutande som grafiker och kombinerade ofta de etsade arkitekturmotiven med himlar i akvatintetsning. Tryckare av dessa blad, liksom av H:s litografier, var Robert Dunthorne, London. H kallades till medlem av Royal Society of Painters, Etchers and Engravers i London och utställde även på Royal Academy.

1885 reste H tillsammans med de då i London bosatta konstnärerna A M Lindström och A Zorn, som han undervisade i etsning, till Paris för att ansluta sig till oppositionen mot FrKA. Motvilligt undertecknade han den skarpt hållna protestskrivelsen, som överlämnades 27 mars 1885. I ett brev till G Pauli i april s å skriver O Arborelius, att i synnerhet H borde skyddas mot akademins repressalier — särskilt som han ju var ledamot av FrKA, vilket i England var av "icke obetydlig vikt". H blev dock kvar som medlem av det av opponenterna 1886 bildade Konstnärsförbundet till 1892, då han gick över till Sv konstnärernas förening, som snart nog råkade i schism med Konstnärsförbundet och närmade sig akademin.

H var mest bosatt i England, men tillbringade somrarna på släktgården i Katthamra på Gotland. Han gjorde många resor för att samla motiv, som han sedan bearbetade till etsningar. I sin konst representerar H 1800-talets romantiskt färgade medeltidsintresse, som var särskilt märkbart i England, där bl a Ruskin bidrog till en fördjupad förståelse av den gotiska arkitekturen.

Kontrasten i H:s verk mellan den stämningsfullt avbildade arkitekturen och de stelt återgivna staffagefigurerna har bl a A Gauffin påpekat. H arbetade långsamt och metodiskt. Han förhöll sig ofta fritt i förhållande till motiven och "rättade" i enlighet med tidens uppfattning avvikelser i stilrenheten. Detta gäller också hans verksamhet som kyrkorestaurator. Enligt hans ritningar ombyggdes Flöda kyrka i Södermanland och utökades i katedralstil. I samband därmed ledde H restaureringen av kyrkan 1886—88. Han utförde där egna väggmålningar, men visade pietet mot Albertus Pictors 1480-talsmålningar. Till kyrkan skänkte han också ett flertal målningar och skulpturer. Mindre lyckliga framstår i dag hans restaureringar av Visby domkyrka (1899— 1903), Dalhems och Ardres kyrkor. Särskilt Dalhem dekorerades 1900 med medeltidstablåer — bl a Ansgar predikande för vikingahövdingar i Birka — som på ett olyckligt men tidstypiskt sätt bryter av mot de bevarade 1300-talsmålningarna och glasfönstren. H samarbetade här med engelsmannen E W Dodgshun och konservatorn C W Pettersson.

1910 var H bosatt i Haslemere i Surrey, där han bodde med sin familj i ett av honom själv ritat rött tegelhus, fyllt av konst. Där hade han också sin ateljé. Inte långt från huset låg Church of All Saints, även den ritad av H. Han ritade också den sv kyrkan i London, där han även sedan han flyttat till Haslemere aktivt verkade i den sv kolonin. — I England kallade H sig Haig.

Författare

Jonas Gavel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några teckn:ar av H i Nat:mus. — Några brev till H i KB o strödda brev från honom där (bl a till R Haglund).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Impressions of Westminster Abbey. An illustrated text ... by A. H. Haig. London 1855. (13) s, 7 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: E A Armstrong, A H Haig and his work (1905); A Gauffin, Konstverk o människor (1915); dens, A H H (H8D 1910, nr 13); Hultmark; E Sjöstrand, Märkliga svenskar i England (1923); SKL; B G Söderberg, Sv kyrkomåln:ar från medeltiden (1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Herman Hägg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13976, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Gavel), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13976
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Herman Hägg, urn:sbl:13976, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Gavel), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se