Meriter

2 Hägglund, Henrik Vilhelm, son till H 1 i hans andra g, f 7 jan 1873 i Lund, d 16 dec 1945 där. Mogenhetsex i Malmö vt 90, inskr vid LU 5 sept 90, teol fil ex 15 sept 93, teor teol ex 30 jan 97, prakt teol ex 14 dec 97, allt vid LU, prästex 21 dec 97, prästv i Gbg 11 jan 98, pastorsadj i V Karup, Krist, 1 maj 98, v pastor där 19 dec 00, i Skabersjö, Malm, 1 maj 04, kyrkoadj i Helsingborg 1 maj 05—30 april 09, fattigvårdspredikant där 1 maj 08, komminister där 8 dec 08 (tilltr 1 maj 09), kh i Hjärnarp, Krist, 11 april 14 (tilltr 1 maj 15)— 1 april 39, bitr lär vid teol fak:s i Lund prakt teol avd ht 29—vt 34. — Teol hedersdr vid LU 3 febr 25.

G 3 okt 05 i Helsingborg m Josefina Augustina Henrietta (Nina) Hägglund, f 19 aug 80 i Malmö, Garnisonsförs, d 12 aug 67 i Lund, fosterdtr till H 1 o Anna Sofia Reuterdahl o dtr till Johanna Svensdtr.

Biografi

Henrik H rönte i fädernehemmet, av vilket han givit en levande skildring, stark påverkan från schartauanismen men visade redan tidigt en öppenhet för andra åskådningar, som kom fadern att uttrycka oro för hans utveckling. Under studietiden i Lund kom han under inflytande av domprosten Pehr Eklunds personlighet och närmade sig den liberala teologin. Han tillägnade sig denna i moderat form men tog bestämt avstånd från A Ritschl och A Harnack i anslutning till den religionshistoriska skolans kritik av dessa. Av W Herrmanns liberala teologi tog han däremot starkt intryck, vilket förblev bestående även sedan han tillägnat sig den s k lundateologins tankar med dess kritik av den liberala åskådningen. En avvikelse från båda dessa teologiska riktningar utgjorde H:s stora uppskattning av mystiken, vilken tog sig direkta uttryck i de översättningar av Arndt, Bengel och Tersteegen han publicerade. Särskilt den sistnämnde skattade H högt. Under 1930-talet visade han ett tilltagande intresse för Kierkegaard, vars Indovelse i Kristendom han också utgav i översättning (1939). I ett brev till en närstående vän deklarerade H själv, att han inte kunde "få grepp om kyrkan" utom genom en syntes av Schartaus praktiska kyrklighet, den tyske rättshistorikern R Sohms principiella lågkyrklighet och Kierkegaards paradoxala okyrklighet.

H ställde sig positiv till ungkyrkorörelsen utan att synbarligen direkt engagera sig i den. Av de konservativa prästerna i Gbgs stift kom han att stämplas som ungkyrkoman. Klart är, att H tog bestämt avstånd från den negativa inställning, som han stundom mötte bland de yngre generationerna av schartauaner, och han gjorde en skarp åtskillnad mellan den ursprungliga schartauanismen och dess sentida representanter. Av Schartau själv och hans förkunnelse och själavård var H en stor beundrare. På grundval av material, som han förvärvat privat (nu i LUB), utgav han redan 1901 en samling dittills opublicerade predikoutkast, konfirmationstal m m av Schartau med företal av J H Hägglund. 1914 publicerade han en mindre biografi, 1924 en större sådan till 100-årsminnet av Schartaus död. Den sistnämnda byggde på en långvarig förtrogenhet med källmaterialet och ett ingående sysslande med Schartaus åskådning och var den direkta anledningen till att H vid minneshögtiden i Lund av teologiska fakulteten hedrades med doktorsvärdigheten med hänvisning till, att den var "den förnämsta teckning, som hittills givits av Schartau". I den 1941 utgivna boken I Schartaulärjungarnas krets redovisade H sina minnen och intryck av ledande personligheter tillhörande den äldre generationen av schartauaner.

H:s pregnanta predikostil och personligt hållna förkunnelse, som varken var schartauansk eller gammalkyrklig, gav honom högt anseende som homilet och medförde, att han 1929 knöts till teologiska fakulteten i Lund som lärare vid praktisk teologiska övningskursen. För sin undervisning här utgav han s å skriften Om predikoberedelsen. Själv ansåg han sig aldrig färdig som predikant; som ett led i hans strävan efter ständig förnyelse kan man se den omständigheten, att han vanligen förstörde koncepten till sina predikningar efter söndagsgudstjänsternas slut. H:s starka intresse för den enskilda själavården dokumenterades bl a genom skriften Själen och Gud (1935). Själv var han en av många — även utom den egna församlingen och delvis genom korrespondens — anlitad själasörjare.

Författare

Krister Gierow

Arkivuppgifter

Brev från H i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hvarför fira vi söndagen och icke lördagen såsom hvilodag? Helsingborg 1911. 25 s. — Henrik Schartau. Sthlm 1914. 128 s, 1 portr, 1 facs. ([Omsl:] Bilder ur kyrkans historia och lif.) — Helgelse. Föredrag vid Kyrkliga ungdomskurserna i Båstad ("Med Jesus fram bland de skaror unga!" Föredrag från de kyrkliga ungdomskurserna sommaren 1915, Sthlm 1915, s 63 —74). — Emil Mauritz Stoltz (Lunds stifts julbok. Utg av dess kyrkliga ungdomsförbund, årg 10, 1918, Malmö, s 13—30). — Sök Gud! Sthlm [1921]. 14 s. 2. uppl 1922. 3.-4. uppl s å. 15 s. 5.-8. uppl 1928, 1929, 1935, 1938. [Enl uppg även en uppl Helsingborg 1914.] — J. H. Hägglunds hem (Minnen från gamla skånska prästhem, saml o utg av H. E. Hallberg, Lund 1924, s 12—28; 2. uppl 1925 = Minnen från gamla svenska prästhem, 1). — Henrik Schartau. Till hundraårsminnet. Sthlm 1924. 283 s, 1 facs. 2. uppl 1925. 285 s, 1 facs. — Schartaus betydelse för nutiden (Lunds stifts julbok, årg 16, 1924, s 86—97). — Tal i universitetets aula [vid Teologiska fakultetens minnesfest] (Henrik Schartau. Från högtiden i Lund vid sekelminnet av hans död 1825 3/2 1925, Lund 1925, s 25—38). — Ett blad ur livets bok. Tillika ett julminne från gamla Lund 1794 (Julboken, 1926, Sthlm, s 19—30). — Henrik Schartau and the order of grace. Biography. . . and fifteen sermons by H Schartau. Rock Island, 111., 1928. 216 s, 1 portr. — Om predikoberedelsen. Tankar och vinkar. Sthlm (tr Upps) 1929. 38 s. (Skriftserien Svenskt gudstjänstliv. N:o 1.) — Glädjens budskap för de fattiga. Sthlm 1931. 7 s. — Till minne av Sigrid Johanssons jordfästning i Hjärnarps kyrka den 16 mars 1931. Engelholm 1931. (4) s. [Undert: H. H-d.] — Jacob Viktor Thuresson (Julhelg för svenska hem, 1933, Sthlm (tr Upps), 4:o, s 67—69). — Sjäien och Gud. Antydningar kring själavården. Sthlm (tr Upps) 1935. 66 s. — Ensam inför Gud (Vad vill det säga att vara kristen? En bok för ungdom, Göteborg 1936, s 40—44). — Arbetstid. Utg av Lunds stifts kyrkliga ungdomsförbund till dess trettionde årsmöte den 6 februari 1938. [Uppåkra, tr] Malmö 1938. 31 s. (Red tills med S Fjellander.) — I Schartaulärjungarnas krets. Minnen och livsintryck. Lund 1941. 161 s. — Brev till missionsfältet [utg av J Sandström] (Lunds stifts julbok, årg 38, 1946, s 131—137).

Utgivit: H Schartau, Utkast till predikningar, konfirmationstal m. m. (hittills otryckta), Lund 1901, 194 s (anon); L Linderoth, Den saliga skammen, minnesord över skeppspredikanten Gustaf Römpke, Sthlm 1924, 32 s (anon); M F Roos, Nattvardsbok innehållande betraktelser och böner för friska, sjuka och nattvardsungdom, 22. [24.] uppl revid . . ., Lund (tr Malmö) 1942, 132 s.

Översatt: J A Steinmetz, Skriftenliga betraktelser öfver de troendes besegling med den Helige Ande, framställda i några uppbyggel-sestunder vid pingsthögtiden med ledning av Efes. 4: 30. [Omsl:] Andlig förkofran och viss- het. Några betraktelser öfver Efes. 4: 30. Lund 1907. IX, 126 s. [Anon.] — J Muller, Vem var Jesus? Sthlm (tr Upps) 1920. 69 s. (Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie. N:r 116.) — J A Bengel, Evighetstankar. Utg av Samfundet Pro fide et christianismo. Sthlm 1927. 203 s. 2. uppl 1928. — J Arndt, Den sanna kristendomen. Utg av Samf Pro fide ... Bok 1—3. Sthlm (tr Upps) 1928— 30. 1. Jämte kort levnadsteckning. 1928. 360 s. 2. 1929. 492 s. 3. 1930. 142 s. — J A Bengel, Helig tillbedjan. Böner. Sthlm 1931. 101 s. — K H von Bogatzky, Dagliga betraktelser. Utg av Samf Pro fide . . . Sthlm 1932. 410 s. 2.-4. uppl 1937, 1944, 1948. 5. uppl Sthlm (tr Malung) 1953. 389 s. 6. uppl 1959. 387 s. 7. uppl Sthlm (tr i Holland) 1968. 389 s. — M Luther, Guds ord och löfte. Dagliga betraktelser sammanställda av d:r Karl Witte. Sthlm (tr Uppsala) 1935. 389 s. 2. uppl 1944. 3. uppl Sthlm (tr Hfors) 1954. 363 s. — G Tersteegen, En själasörjares brev. Brev i andliga ämnen. [Utg av Samf Pro fide . . .] Sthlm 1936. 276 s. — H Hoffman, Daglig andakt under passionstiden. Sthlm (tr Upps) 1938. 115 s. — S Kierkegaard, Övning i kristendom. Sthlm 1939. 391 s. (Religiösa klassiker.)

Källor och litteratur

Källor o litt: B Hägglund, Anteckn:ar om min Far (ms, LUB); teol fak:s vid LU prot.

H Wentz, Präster, professorer, pedagoger (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik V Hägglund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13985, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-05-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13985
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik V Hägglund, urn:sbl:13985, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-05-08.