Nils H Hänninger

Född:1887-05-27 – Landskrona församling, Skåne län
Död:1968-07-31 – Danderyds församling, Stockholms län (i Stocksund)

Gymnasielärare, Kommunalpolitiker, Nordist


Band 19 (1971-1973), sida 647.

Meriter

Hänninger, Nils Henning[1], f 27 maj 1887 i Landskrona, d 31 juli 1968 i Stocksund, Danderyd, Sth. Föräldrar: byggmästaren Nils Nilsson o Josefina Kristina Weberg. Mogenhetsex vid h a l i Lund vt 05, inskr vid LU ht 05, FK 31 jan 08, FL 19 mars 13, lär vid Lunds privata elementarskola 13–18, disp 5 maj 17, FD 31 maj 17, doc i nord språk vid LU 15 okt 17–19, lektor i modersmålet o tyska vid Landskrona folkskolesem 31 dec 18, stadsfullm i Landskrona 21–22, lektor i modersmålet o latin vid Gbgs h latinlärov 26 maj 22, tf undervisn:råd 12 mars 26, undervisn:råd 31 mars 28–36, led av styr för Fören Norden 29–57, ordf i dess skolnämnd 33–57, VD i ab Sv bokförlaget 36–52, led av lärarutbildn:-sakk 36, av skolutredn 43, ordf i Nämnden för sv språkvård 44, ordf i utredn ang undervisn o fostran 54.

G 1) 24 juni 14 i Kalmar m Elsa Kreuger, f 11 febr 88 där, d 12 april 17 i Lund, dtr till konsul Johan Gustaf K o Alma Eva Christina (Stina) af Geijerstam; 2) 16 juni 19 (—21) i Båraryd, Jönk, m Vivicka Elisabeth Strandberg, f 28 april 99 där, dtr till apotekaren Adolf Victor S o Elin Wilhelmina Åström samt senare omg Beverfelt; 3) 14 juli 23 i Gbg, Vasa, m Stina Laura Amalia Behm, f 22 jan 99 i Helsingborg, dtr till lektor Olof Peter B o Martha Sofia Zetterström-Koræn.

Biografi

Nils H blev 1917 docent i nordiska språk på avhandlingen Fornskånsk ljudutveckling, i vilken han från ljudlärans synpunkt gav en systematisk och detaljerad redogörelse för språket i två av de äldsta handskrifterna av Skånelagen. Som lektor kom H att intressera sig inte bara för modersmålsundervisningens metodik utan också för en reformering i aktivitetspedagogisk riktning av skolans inre arbete över huvud. Han blev väl förtrogen med den då aktuella amerikanska pedagogiska litteraturen, och efter en studieresa 1921 till USA redogjorde han i boken Den amerikanska uppfostringsvärlden (1922) för åtskilliga amerikanska initiativ som han sympatiserade med. Detta gäller särskilt sådana som underströk vikten av att eleverna fick lära sig att tala och dramatisera, att fostras till självverksamhet och ansvarstagande genom att själva också planera sitt arbete, medan lärarna mera var deras medhjälpare och vägvisare än läxförhörare. I sin frihetsvänliga syn anslöt sig H där också till uppfattningen att gränsen mellan de olika skolämnena skulle göras flytande och att undervisningen borde vara individualiserad men samtidigt socialiserad, vilket innebar att uppgifterna löstes i samarbete i grupp.

På amerikanska erfarenheter baserade H också sin handledning Diskussionsövningar (1925), vari han erinrade om att skolans debatter kan träna både muntlig framställningskonst och samhällsinsikt och att "diskussion har åtskilligt att göra med logik". Här betonade H betydelsen av vad som 40 år senare skulle bli det viktiga undervisningsmomentet argumentationsanalys.

Efter flera uppmärksammade inlägg i den pedagogiska debatten blev H 1926 undervisningsråd i skolöverstyrelsen, där han bl a verkade för en smidigare anknytning mellan olika skolformer. Främst företrädde han emellertid modersmålet och hade t ex ansvaret för utformningen 1935 av de metodiska anvisningarna i detta ämne till undervisningsplanen för läroverken.

Även sedan H avgått från skolöverstyrelsen och 1936 blivit chef för Sv bokförlaget, tog han verksam del i den reformpedagogiska diskussionen. Efter att i skolöverstyrelsen ha framlagt sina synpunkter på den praktiska lärarkursen blev han ledamot av 1936 års lärarutbildningssakkunniga och bidrog med viktiga inslag i dess betänkande (SOU 1938: 50). 1939 gav han ut boken Ny skola — och gammal, en orientering för den stora allmänheten om den individualiserade undervisningen, vars mål han angav vara "en arbetsskola, där varje individ får arbeta och arbetar efter måttet av sina individuella krafter till sin egen och till det helas förkovran". Samtidigt erinrade han om att "det nya blir inte sämre, därför att det bygger på gammal god grund och söker förverkliga hundraåriga ideal".

Under senare år kom H:s offentliga uppdrag framför allt att röra den skolverksamhet som ligger utanför kursplanen och som han bl a studerat under flera resor i utlandet. Som ledamot av 1940 års skolutredning hade han en väsentlig del i de allmänna synpunkter på fostran och undervisning i ett ständigt föränderligt samhälle som redovisades i delbetänkandet Skolans inre arbete (SOU 1946: 31), och som ordf i en av skolöverstyrelsen 1954 tillsatt kommitté ledde han utredningsarbetet för det förslag till riktlinjer som avgavs 1956 och grundligt bearbetat lades till grund för skolöverstyrelsens mycket diskuterade Allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier (1959). Sina åsikter i dessa frågor ventilerade han även i sin tidskrift Skola och samhälle.

Naturligtvis såg H till att hans reformpedagogiska idéer också avsatte resultat i läroböckerna. Redan under sin tid som lektor i Gbg gav han impulser till självverksamhet med gruppuppgifter och individuella uppgifter för den lärobok, Vårt sv språk i tal och skrift, som Einar Lilie började ge ut 1939. Sitt första häfte arbetsuppgifter (i sv historia) publicerade H 1931, och följande år förelåg med honom som främste medutgivare första delen av Realskolans läsebok, den tidigaste boken av detta slag med tillämpad arbetsmetodik.

Sedan H 1936 blivit chef för Sv bokförlaget, intog han som idégivare en central ställning på läroboksfronten och nådde där ett imponerande produktionsresultat. Väl medveten därom var han motståndare till statliga läroboksmonopol. Bland de många verk som han tagit det ledande ansvaret för kan nämnas Folkskolans läsebok, den kombinerade läro- och läseboken Vår litteratur och dess historia, som började utges 1942 och innebar debuten för arbetsuppgifter i en gymnasiebok, samt den för litteraturstudiet värdefulla och framgångsrika serien Skönlitteratur i skolan, i vilken han själv utgivit ett kommenterat urval av Evert Taubes poesi och prosa.

Ett speciellt intresse ägnade H åt en läsebok med danska och norska texter: Danmark och Norge. Det hängde ihop med hans allt sedan universitetsåren starka intresse för samnordiska språk- och kulturfrågor, som bl a ledde till att han kom att spela en framträdande roll i Föreningen Norden, särskilt som ordf i dess skolnämnd och som en de ivrigaste förespråkarna för ett vidgat utrymme för danska och norska i modersmålsundervisningen. Betydelsefulla av flera skäl blev de kurser och möten som H arrangerade för modersmålslärare från hela Norden; det var t ex vid ett sådant möte i Sigtuna 1942 som deltagarna kunde enas om behovet av språkvårdsnämnder i de olika nordiska länderna. När Nämnden för sv språkvård bildades i mars 1944, var det naturligt att H blev ordf i dess styrelse. Han kvarstod på denna post ända till årsmötet 1967 och lade med sina kvalifikationer som på en gång vetenskapsman och praktisk organisatör en säker grund för dess framtid. Året före sin död tilldelades han också Sv akademins jetong i guld för sin betydelsefulla insats inom sv språkvård.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s huvudsakliga skriftliga kvarlåtenskap i LUB. Några brev från H bl a i RA, KB, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till tolkningen av några verser hos Sigvat (Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser, 4, Lund o Leipzig (tr Lund) 1915, s 58—65). — Fornskånsk ljudutveckling. En undersökning av cod. AM 28, 8:o och cod. Holm. B 76. [Akad avh.] Lund 1917. 280 s. (LUÅ, N F, Avd 1. Bd 13. Nr 1.) — Undersökningar rörande Malmöhus läns folkmål 1917—1918. Lund 1919. 6 s. [Avsedd för HT för Skåneland, bd 7, Lund 1917—1921, enl omsl.] — Undersökningar av skånska bygdemål. En översikt av verksamheten 1905—1921 (HT för Skåneland, bd 5, 1914—1923, s 329— 336). — Den amerikanska uppfostringsvärl-den. Studier och strövtåg. Sthlm 1922. VII, 136 s. — Diskussionsövningar. En handledning. Sthlm 1925. 54 s. — Den internationella skolkongressen i Helsingör (Pedagogiska spörsmål. Tidskrift för nyare pedagogiska rörelser, 1929, Sthlm, 4:o, nr 1, s 18 f). — Friare former i skolarbetet. Föredrag . . . (ibid, nr 2, s 27 f). — Modersmålet och undervisningsplanerna för gymnasiet (Tidning för Sveriges läroverk, årg 29, 1929, Sthlm, 4:o, s 297 f). — Undervisningsplan för rikets allmänna läroverk [fastställd 1933]. [Omsl.] Sthlm 1933. 43 s. [Anon.] [Ny uppl:] Av Kungl. maj:t den 18 april 1933 fastställd undervisningsplan för rikets allmänna läroverk jämte däri den 22 mars 1935 vidtagen ändring. [Omsl.] Sthlm 1937. 44 s. [Anon.] — Som modersmålets representant i Skolöverstyrelsen. Några erfarenheter (Årsskrift för Modersmålslärarnas förening, 1937 ... Jubileumsskrift, Lund, s 142—149). — Betänkande angående utbildningen av lärare vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter avgivet av 1936 års lärarutbildningssakkunniga. Sthlm 1938. 381 s. (SOU 1938: 50. Ecklesiastikdep; tills med O v Friesen mfl.) — Ny skola — och gammal. Sthlm 1939. 211 s. (Orientering i aktuella ämnen, under red av K Tynell.) — 1940 års skolutrednings betänkande och utredningar, 6: Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och undervisning. Sthlm 1946. 194 s. (SOU 1946:31. Ecklesiastikdep; tills med G Bagge m fl.) — Ett statligt läroboksmonopol (Skolproblem hemma och ute. Festskrift till L. Gottfrid Sjöholm 4 april 1952, Sthlm (tr Göteborg) 1952, s 71—75). — Allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier. Sthlm 1959. 94 s. [Anon.] (Kungl. skolöverstyrelsens skriftserie, 41.) — Nämnden för svensk språkvård 1944—1969. Sthlm 1969. 65 s. (Skrifter utg , av Nämnden för svensk språkvård, 36.) — Bidrag i Läsebok för folkskolan, Avd 4, Sthlm 1933 o Folkskolans läsebok, Fjärde klassen, Sthlm 1940; vidare i Skola och samhälle, tidskrift för folkundervisningen, årg 7—8, 1926—1927, 11—13, 1930—1932, 16, 1935, 26, 1945, 29, 1948, 34, 1953, 40, 1959, 43, 1962 (i redaktionskomm årg 11—33, 1930— 1952, ansv utg årg 34—48, 1953—1967), Sthlm (tr Göteborg), Folkskollärarnas tidning, årg 8, 1927, 11—12, 1930—1931, Sthlm, 4:o. Utgivit: Arbetsuppgifter till E Söderlund o N H, Sveriges historia för realskolan. Sthlm 1931. 60 s. ... A Rosén o Oscar Jonsson, Medborgarkunskap. 1932. 40 s. 2.—3. uppl 1936, 1948. . . . Henning Olsson o S Swedberg, Geografi för realskolan och kommunala mellanskolan. 1935. 64 s. . . . H Nygren o J Wahlman, Geografi för folkskolan, 1—2. 1932. 1. Sverige. 40 s. 2. Europa (utom Sverige) samt de främmande världsdelarna. 55 s. ... A Rosén o J Wahlman, Sveriges historia för folkskolan, d 1—2. 1937—39. 1. Tiden till 1660. 53 s. 2. Tiden efter 1660 samt den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia. 62 s. — Realskolans läsebok. D 1—5. Sthlm 1932—36. (Tills med E Lilie m fl.) 1. 1932. IX, 330 s. 2.—10. tr 1933, 1936, 1938, 1940, 1944, 1946, 1949, 1951, 1953. 2. 1933. VIII, 344 s. 2.—12. tr 1935, 1936, 1938, 1940, 1943, 1945, 1947 (fort-sättningstr 1949), 1950, 1952, 1954, 1955. 3. 1934. VIII, 352 s. 2.—12. tr 1936, 1938, 1940, 1943, 1945, 1947, 1949, 1951, 1952, 1955, 1957. 4. 1935. VIII, 358 s. 2.-9. tr 1937, 1940, 1943, 1945, 1948, 1951, 1953, 1956. 5. 1936. VIII, 371 s. 2.-7. tr 1939, 1943, 1946, 1949, 1952, 1955. — Läsebok för folkskolan. Särskild parallelluppl till tionde uppl. Avd 3. Rev ed. D 1—2. Sthlm 1933 —35. (Tills med G Grimberg m fl.) 1. Tiden t. o. m. 1660. 19[32—]33. 234 s. 2. Tiden efter 1660. 1935. S 235—580. 2.-3. tr 1944, 19[49—]50. [1—2.] [Ny uppl:] Sveriges historia. 1935 [1932—39]. [2.-3. trl 1935[—39], 19[39—]50. ... Avd 4. Rev ed 19[32—]33. 327 s. (D:o.) . .. Avd 6. Allmän historia. D 1—2. 19[38—]39. 336 s. (D:o.) [Ny tr] 1947 [1937—49], 2. tr 19[38—]51. [Jfr nedan 1956.] — Folkskolans läsebok. Utgör 11. uppl av Läsebok för folkskolan. Tredje klassen. Sthlm 1939. V, 362 s. (Tills med E Lilie mfl.) 2.-9. tr 1940, 1942, 1945, 1948, 1950, 1951, 1952, 1959. 2. uppl 19[52—]54. 327 s. 2. tr 1956: . . . läsebok. Enhetsskolans läsebok. 3. tr 1959: . . . Tredje året. — Folkskolans läsebok. Fjärde klassen. Sthlm 1940. V, 362 s. (Tills med G Hellsten mfl.) 2.-5. tr 1942, 1945, 1951, 1954. 2. uppl 1957. 293 s. 2. tr 1959. 3. tr 1960: . .. läsebok. Enhetsskolans läsebok. Fjärde året. — Vår litteratur och dess historia. Läro- och läsebok för gymnasiet. D 1—4. Sthlm 1942—45. (Tills med R Hillman mfl.) 1. Tiden till Dalin. 1942. 336 s. 2. tr 1948. 2. uppl 1951. IV, 257 s. 2. Sjuttonhundratalet. 1943. 300 s. 2. tr 1949. 2. uppl 1951. 259 s. 2.-3. tr 1956, 1963. 3. Adertonhundratalet till Strindberg. 1944. 363 s. 2.-5. tr 1950, 1952, 1956, 1962. 4. Från Strindberg till våra dagar. 1945. 379 s. 2.-7. tr 1949, 1952, 1956, 1960, 1963, 1964. — Det är roligt att läsa. Treans bok. D 1—2. Sthlm 1951—52. (Tills med B Beckman mfl.) 1. 186 s. Lärarens häfte. 23 s. 2. 142 s. [Ny uppl:] 1/2. 1953. 326 s. . . . Fyrans bok. D 1—2. 1952—55. 153, 204 s. — Skolproblem hemma och ute. Festskrift till L. Gottfrid Sjöholm 4 april 1952. Sthlm (tr Göteborg) 1952. 247 s. (Tills med E Lindälv.) — Vårt språk och vår litteratur. Läro- och läseböcker för gymnasiet. D 1—4. Sthlm 1954—59. (Tills med R Hillman mfl.) 1. Litteraturläsning jämte litteraturhistorisk orientering för I4, II* och I3. 1954. X, 325 s. 2.-6. tr 1955, 1958, 1959, 1961, 1963. 2. Litteraturens historia från omkring 1700 till våra dagar. 1955. VII, 382 s. 2.-5. tr 1957, 1959, 1962, 1963. 3. Litteratur i urval, 1—2. 1955—56. 3:1. Från Dalin till och med åttitalet. 1955. 374 s. 2.-6. tr 1957, 1959, 1961, 1963, 1964. 3:2. Från nittitalet till nuvarande tid. 1956. 366 s. 2.-4. tr 1959, 1962, 1963. 4. Vårt språk. 1959. IV, 207 s. 2. tr s å. 3.-5. tr 1961, 1963, 1965. — Danmark och Norge. Sthlm 1955. 187 s. [Föret; tills med N Ferlov mflj (Folkskolans läsebok. Fackläseböcker.) 2. uppl 1961. 191 s. (Grundskolans läsebok . . .) —¦ Ur världshistorien. Folkskolans läsebok. D 1—2. Sthlm 1956—57. (Tills med G Aldener o R Swanström.) 1. Tiden fram till 1660. 1956. 297 s. 2. tr 1958: . . . läsebok/ Enhetsskolans läsebok. [Omsl.] 3.—4. tr 1963, 1965: . . . Grundskolans läsebok. 2. Tiden 1660 till 1850. 1957. III, 264 s. 2. tr 1960: . . . läsebok. Enhetsskolans läsebok. 3. tr 1965: . . . Grundskolans läsebok. [Motsv Läsebok för folkskolan, avd 6.] — Liv och dikt. Grundskolans läsebok. D 1—4. Sthlm 1958—61. (Tills med R Hillman mfl.) 1. Årskurs 7. 1958. VII, 349 s. 2.-7. tr 1959, 1960, 1962, 1963, 1965, 1966. Studiebok till Liv och dikt 1. [Omsl.] 1961. 61 s. 2.-5. tr 1962, 1964, 1965, 1966. 2. Årskurs 8. 1959. VIII, 349 s. 2.-6. tr 1960, 1962, 1963, 1965, 1966. Studiebok ... 2. [Omsl.] 1961. 59 s. 2.-3. tr 1963, 1964. 5.[!] tr 1966. 3. Årskurs 9. 1960. 365 s. 2.-5. tr 1963, 1963, 1965, 1966. Studiebok ... 3. [Omsl.] 1961. 58 s. 2.-4. tr 1964, 1965, 1966. 4. Antik och fornisländsk litteratur. 1961. 113 s. 2.-4. tr 1962, 1963, 1965. — A. För I4 och motsvarande stadium. 1959. VII, 341 s. (Liv och dikt ...) 2. tr 1960 (fortsättningstr 1963). — Lyrikboken. 1960. 251 s. (Ibid.) 2. tr 1963. — Folkskolans läsebok. Enhetsskolans läsebok. Femte klassen. 2. uppl Sthlm 1960. 323 s. (Tills med L Fredriksson mfl.) 2. tr 1961. 3. tr 1963: Grundskolans läsebok. ... Sjätte året. 2. uppl 1960. 343 s. (D:o.) 2. tr 1963: Grundskolans läsebok. 3. tr 1964. —Dramatikboken. 1964. 371 s. (Liv och dikt . . .) — Evert Taube diktar och berättar. Ett urval vers och prosa med inledning, studieuppgifter och förklaringar. Sthlm 1964. 109 s. (Skönlitteratur i skolan.) — Språket och litteraturen. [Svenska för gymnasiet. Red av R Hillman o B Lohse.] D 1—4. Sthlm 1966—68. (Tills med R Hillman mfl.) 1. Vårt språk. 1966. 284 s. 2. tr 1967. Studiehäfte, 1966. 38 s. 2. tr 1967. 2. Litterära texter med litteraturhistorisk orientering. Tiden efter 1880. 1967. XIII, 417 s, 31 pl. Studiehäfte. 110 s. 3. .. . Tiden före 1700. 1967. 147 s, 16 pl. Studiehäfte. 35 s. 4. ... 1700—1880. 1968. XI, 332 s. Studiehäfte. 73 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: C I Ståhle, N H (Språkvård 1968, nr 3); Till N H 27.5. 1952 (1952). — Nekrxr i dagspressen.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Stavning korrigerad, 2017-07-06


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils H Hänninger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13996, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13996
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils H Hänninger, urn:sbl:13996, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se