Meriter

Högdahl, Thor Axel, f 31 juli 1879 i Svenljunga, Älvsb, d 17 maj 1931 i Sthlm, Kat. Föräldrar: apotekaren Anders Ferdinand H o Anna Sofia Nyström. Elev vid Borås elementarskola o h a l i Norrköping 89—98, medarb i Östergötlands dagbl 98—00, Östgöta correspondenten sept 00—01, Dagen 01—06, Aftonbladets bil Landtmannabladet från 02, Den sv familjejournalen 07—08, styr.led o sekr i Sv naturskyddsfören 09—27, red för o utg av Sveriges natur från 10, led av komm för utredn av vissa jaktlagstift:frågor 5 okt 16—18 dec 22.

G 2 aug 08 i Sthlm, Gustaf Vasa, m Anna (Annie) Lovisa Samuelsson, f 23 okt 80 i Kimstad, Ög, d 1 mars 51 i Norrköping, dtr till lagermästaren Karl S o Anna Mathilda Andersdtr.

Biografi

Som ung var Thor H en svärmisk naturdyrkare och ivrig ornitolog med en andäktig, nästan religiös syn på vildmarken. När det tyska naturskyddets skapare Hugo Conwentz 1904 genom föredrag aktualiserade naturskyddsfrågan i Sverige, hörde H till dem som tog djupt intryck av de nya idéerna. S å motionerade Karl Starbäck i riksdagen om naturskyddsåtgärder, och H påverkade effektivt den allmänna opinionen genom att i tidningen Dagen, där han då var anställd, publicera en rad intervjuer och uppsatser om naturskydd och genom att låta läsekretsen komma med förslag på platser och natur- föremål, som borde fridlysas. 1909 ledde Starbäcks framställning till författningar, som under drygt 50 år utgjorde den rättsliga grundvalen för Sveriges naturskydd. När ungefär samtidigt Sv naturskyddsföreningen stiftades, blev H dess sekreterare och redaktör för dess årsskrift Sveriges natur. Under resten av sitt liv ägnade han ett hängivet arbete åt naturskyddsfrågor. I Sveriges natur 1920 gav han uttryck åt den bitterhet han kände inför den skadegörelse som drabbade Stora sjöfallets nationalpark i samband med byggandet av Suorvadammen, som han ansåg vara ett hån mot allt naturskydd. Av motståndare betecknades han som en verklighetsfrämmande fantast men stämde flera till eftertanke, när han förklarade att bakom intrånget i nationalparkerna låg "det för hela vårt samhällsliv och vår kultur fruktansvärda faktum, att storindustrien representerar en makt, som står över lagen, över folket och mot vilken man i dessa mammondyrkans tider icke dristar att höja ett ord".

1906 debuterade H som skönlitterär författare med boken Naturmålningar och vildmarkssagor, vilken i likhet med nästan allt han skrev kan sägas vara naturskyddspropaganda i mer eller mindre direkt form. Den jaktbok som han arbetade på under flera år meriterade honom till ledamotskap av 1916 års jaktsakkunniga som i pressen led smälek för sin långsamma arbetstakt. I det slutliga betänkandet 1922 hade H lyckats få naturskyddsvänliga önskemål tillgodosedda särskilt när det gällde fågelskyddet.

Hans bok om havsörnar, Gammel-Ante (1923), kom i skuggan av Bengt Bergs samtidiga och uppmärksammade bok De sista örnarna. H:s arbete är en kunnig, anspråkslös samling skisser från Möja skärgård, illustrerad med hans egna teckningar. Han framträder där också som tonsättare till den länge populära Alfågelsvalsen. På uppdrag av Sv naturskyddsföreningen skrev han Naturskydd i Sverige, avsedd som upplysningsbok för i främsta rummet ungdomen.

H:s signatur förekom ofta i sthlmstidningarna. I Landtmannabladet skrev han många längre, ofta illustrerade artiklar. Naturskyddet inom Sthlms stad och skärgård samt fredandet av rovfåglar och de större rovdjuren låg honom särskilt om hjärtat. Tillsammans med Bruno Liljefors gjorde han 1913 en resultatlös framställning om fridlysning av havsörnarna på några holmar vid Möja och Nämdö.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Strödda brev från H i KB, LUB, Nord mus o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Naturmålningar och vildmarkssagor. Sthlm 1906. 179 s. — Karin—kejsarinna. Norrköping 1908. 80 s. (Bilaga till Den svenska familjejournalen, 1908, n:r 35.) [Ny uppl] Sthlm 1910. 149 s. ([Omsl:] W. W:s kronbocker. N:o 59.) — Naturskydd i Sverige. Sthlm 1910. 64 s. — Nya jaktboken. Rådgifvare för jägare och jaktvänner. Sthlm 1913. 342 s. 2. omarb o tillök uppl 1919 [omsl tr 1920]. 344 s. — Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna rörande jakt och fågelskydd. Avgivna av de jämlikt nådiga bemyndiganden den 1 oktober 1915 och den 3 juli 1916 inom K. jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga. D 1—2. Sthlm 1919—22. (Tills med J Falk mfl.) 1. 1919. Jakt- och fångstmedel. [Avg den 27 augusti 1919.] 52 s. (Riksdagens protokoll 1920. Bihang. Saml. 2. Avd. 2. Bd 8:3.) 2. 1922. Ändringar i jaktlagen, fridlysnings-bestämmelser m. m. [Avg den 15 maj 1922.] 317 s. (SOU 1922:16. Jordbruksdep.) — Gammel-Ante. En bok om havsörnen och andra skärgårdens fåglar. Med teckningar av författaren. Sthlm 1923. 4:o. 216 s. — Naturskydd i Sverige. Handbok för skola och hem. Utarb på uppdrag av Svenska naturskyddsföreningen ... Sthlm 1925. 277 s. Utgivit: Sveriges natur. Svenska naturskyddsföreningens årsskrift, årg 1—22, 1910— 1931, Sthlm.

Översatt: S Fleuron, Den sista af sin stam, en historia om Strix Bubo. Sthlm 1916. 242 s. [Nya uppl (utan förord o kap 11)] 1919. 223 s. 1925. 177 s. — Dens, Tipp Fidelius Adeltand. En grythunds roman. Sthlm 1917. 228 s. [Ny uppl]o1919. 224 s. [Ny uppl] 1928. — Dens, Jägargården. Livet på ett stort lantgods. Sthlm 1919. 218 s. — Dens, Kattungarna. Också en familjehistoria. Sthlm 1920. 203 s. — Dens, Greven på Ekerup. Sthlm 1928. 268 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: K-E Forsslund, T H (Tidskr för hembygdsvård 1931); PK:s porträttmatr 1936 (1935); V Spångberg, Duktigt folk (1930); C Wibeck, T H (Sveriges natur 1932). — Nekr:er i SvD o DN 19 maj 1931.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thor A Högdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14012, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14012
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thor A Högdahl, urn:sbl:14012, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.