Meriter

Fich, Alfred Harald Emil, f 24 jan 1827 i Simmerbolle på Langeland, Danmark, d. 31 jan 1893 i Sthlm (Jak). Föräldrar: läraren Johan Carl Gottfred F o Sophie Schmidt. Student vid Köpenhamns univ 1845, affärsverksamhet i skilda länder, red för Dansk Rigstidende i Köpenhamn 1865, anställd vid Continental Telegraphen Co i Berlin 1866, grundade i Sthlm Sv telegrambyrån, vilken började verksamheten 16 jan 1867, dir där till 1892. RNO 1879.

G m Bertha Maria Carolina Gercken, f. 19 juni 1836 i Hamburg, flyttade från Sthlm till Wien 18 dec 1897.

Biografi

Alfred F var son till en skollärare på Langeland och bedrev från 1845 studier vid Köpenhamns universitet. På offentligt uppdrag lärde han stenografi i Paris och avgav 1849 en »Beretning om den Maade, hvorpaa Stenographien anvendes i den franske Nationalförsamling». F dokumenterade tidigt sitt politiska intresse, utgav 1850 anonymt »Hertugen af Augustenborgs litteraere Virksomhed i den slesvig-holsteenske Sag» och skrev 1853 under pseudonymen »En Student» en liten försvarsskrift för den sittande danska regeringen. För svensk publik utgav F hösten 1864 en sammanfattning av den slesvig-holsteinska frågan »Några blad om danska statens nutid och framtid» (sedan översatt till danska och tyska).

Efter affärsverksamhet utomlands blev F redaktör för den i aug 1864 grundade Augustforeningens tidning Dansk Rigstidende i Köpenhamn. En av F:s medarbetare där, Erik Ritzau, startade på F:s uppslag i febr 1866 en telegrambyrå. F reste kort därefter till Berlin och knöts till Continental Telegraphen Co (Wolffs byrå), och för denna firmas räkning upprättade F en telegrambyrå i Sthlm. Intresset både hos tidningspressen och allmänheten var svalt; man hade ännu ej fått klart för sig den snabba nyhetsförmedlingens värde. F fick emellertid ett ovärderligt stöd i utrikesstatsministern L Manderström. Enligt avtal med denne skulle telegraferingen till utrikesdepartementet från postkontoret i Hamburg upphöra. I stället erhöll F av Manderström tillåtelse, att politiska telegram till byrån, märkta på ett visst sätt, finge telegraferas till Sthlm under kabinettets adress mot att F:s byrå levererade sina övriga nyheter till UD.

När den första tvåkammarriksdagen samlades i Sthlm i jan 1867, kunde Svenska telegrambyrån träda i verksamhet i sina lokaler Stora Nygatan 20, mycket nära dåv telegrafstationen på Nygatan. Efter ett par ombyten hade telegrambyrån från 1886 lokaler i Slottsbacken 6. I aug 1868 hade F för egen räkning tagit ledningen av den nyupprättade byrån i Sthlm och dessförinnan hunnit starta Norsk Telegrambureau i Kristiania. Svenska telegrambyråns första abonnent näst efter utrikesdepartementet var Dagens Nyheter, mycket snart följd av övriga stora dagliga tidningar. Redan ett år efter starten hade en inrikesavdefning upprättats. Efter 20 år hade man som abonnenter samtliga dagliga tidningar, ytterligare 67 icke dagliga tidningar och ett flertal affärsmän. Filialer öppnades 1890 i Malmö och 1891 i Göteborg, och s å inrättades också en annonsavdelning, vilket innebar en betydande utvidgning av rörelsen.

Att F:s fortsatta förbindelser med utrikesdepartementet var goda framgår av hans brev till dåv kabinettssekreteraren A Lagerheim. Breven rör huvudsakligen telegrambyråns angelägenheter men visar, att F i anslutning härtill även hade vissa uppdrag av officiös natur, t ex rörande portosänkningar på Danmark och Tyskland, utvidgad nyhetstelegrafering från Sverige och försök att placera lämpliga tidningsartiklar i utländsk press. År 1892 avgick F från chefskapet för telegrambyrån, och denna övertogs genom optionsrätt för en kort tid av Ritzaus byrå.

F var från 1869 visserligen mantalsskriven i Sthlm men dansk undersåte. I mantalsuppgift 1891 säges han vara bosatt i Paris, och i dödboken för Jakobs församling i Sthlm 1893 uppges, att han lär ha haft Paris till hemort. F vistades mycket på resor. Hans brev till Lagerheim 1876–84 är ofta daterade i Köpenhamn, Berlin eller Paris, och han besökte ofta också Kristiania. – Den framstående altsångerskan Alma Adèle Louise Almati-Rundberg var fru F:s släkting och upptogs som barn i familjen. Hon antog även namnet F; se bd 1, s. 417.

Författare

Birgitta Lager

Arkivuppgifter

Odat pm från F till L Manderström o 20 brev till A Lagerheim, RA. Strödda brev från F i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hertugen af Augustenborgs litteraere Virksomhed i den slesvig-hol- sleenske Sag. Et fuldstsendiggjerende Tillagg til G. F. Wegeners Skrift om det holsteenske Opror. Odense 1850. XXIV, 148 s. (Anon.) – Kortfattet dansk Stenografi. Randers 1851. 4:o. – Danmarks Vee, Danmarks Vel. En politisk Tiltale til Landsmaend i Anledning af de forestaaende Valg fra en Student. Khvn 1853. 32 s. (Anon.) – Beskrivelse af den danske Stat. Til Skolebrug. Khvn 1854. – Den Rasmussenske Sag. Bidrag til Belysning af de slesvigske Retsforhold. Svendborg 1863. 20 s. – Några blad om danska statens nutid och framtid. Sthm 1864. (8), 132 s. (Anon.) Dansk omarb.: Omrids af den dansk-tydske Strids politiske Historie. Khvn 1865. Tysk övers, av danska omarb.: Umriss der poli-tischen Geschichte des dänisch-deutschen Streits. Berlin 1865. – Geheimeraad Hall og Krigen. En aktmsessig Fremstilling. Khvn 1866. 111 s. – Der Oeresundshafen. Veröf-fentlichte Mittheilungen . . . hinsichtlich der von dem Ingenieur L. Garlé projectirten Ha-fenanlage bei Helsingoer. Kopenhagen 1866. 23, (1) s. (Anon.) – Von Göteborg nach Christiania. Berlin 1868. 27 s. – Telegram-byråerne och tidningspressen (Fria ord. En samling uppsatser utg. af Publicistklubben, Sthm 1878, s. 357–372).

Utgivit: Dansk Rigstidende. Khvn 1865. – Correspondance de Stockholm. Sthm 1869–75. – Stockholms Korrespondens. Sthm 1871–74. – Stockholmer Correspondenz. Sthm 1871–73. – Schwedisch-Norwegische Correspondenz. Sthm 1876–82.

Källor och litteratur

Källor o litt: AB Sv telegrambyrån. Ett dubbeljubileum (1942); T H Erslew, SuppI til Almindeligt Forfatter-Lexicon for Kongeriget Danmark med tilhörende Bilande. . ., 1, A–J (1858); E Swenne, Dagsnyheten förr o nu (1917), s 106 f; Sv porträttgall, 16 (1897); T F Winqvist, En skrift om TT o dess före- gångare (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred H E Fich, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14104, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14104
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred H E Fich, urn:sbl:14104, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2024-04-24.