C Gottfrid Fineman

Född:1858-07-31 – Hudiksvalls församling, Gävleborgs län
Död:1937-02-15 – Amnehärads församling, Skaraborgs län (på Ribbigsfors)

Industriidkare, Meteorolog


Band 16 (1964-1966), sida 38.

Meriter

2 Fineman, Carl Gottfrid, f 31 juli 1858 i Hudiksvall, d. 15 febr 1937 på Ribbingsfors, Amnehärads sn (Skarab). Föräldrar: prov:läk Carl Ludvig F o Rosa Albertina Wilhelmina Säve. Mogenhetsex vid Hudiksvalls lärov 19 maj 1876, inskr vid Uppsala univ 26 sept s å, fil kand 13 dec 1879, fil lic 14 nov 1883, disp pro gradu vid Uppsala univ 11 maj 1889, fil dr 31 maj s å, doc i meteorologi där 29 maj 1889–4 sept 1895, lärare vid Sjökrigsskolan i Sthlm 17 april 1891–maj 1904, föreståndare för förberedande Sjökrigsskolan 1894–95 o 1896–1901, disp för Ribbingsfors egendom 1895, dess ägare 1903, bitr vid meteorologiska byrån 1 jan 1896–31 mars 1904, föreståndare för byrån 3 juni 1904–30 sept 1919, styr:led i bl a Avesta sulfat- o trävaru AB 1916–18, i Frånö nya AB 1916–20 o Kramfors AB 1916–26, ordf i styr för Rederi AB Fredrika o Rederi AB Wilhelmina 1916–26, verkst dir vid Barnängens tekn fabriker 1921–26. Korresp LÖS 1893, RNO 1906, KVO2kl 1919.

G 16 april 1891 i Sthlm m Ebba af Geijerstam, f 1 jan 1867 där (Ty), d. 17 april 1939 på Ribbingsfors, dtr av brukspatronen Carl Fredrik af G på Ribbingsfors o Sara Lovisa Ebba Eleonora af Wirsén.

Biografi

Gottfrid F avslutade sina studier 1889 i Uppsala med doktorsavhandlingen: »Spegelnefoskopet och dess användning vid molnobservationer». Den renderade honom s å en docentur i meteorologi. Samtidigt med sina studier och vid sidan av sin docentundervisning hade F andra uppgifter. Han var anställd som amanuens vid meteorologiska institutionen i Uppsala 1881–83 och under en del av åren 1890 och 1891 samt lärare i fysik vid Ultuna lantbruksinstitut 1881–83. Som fysiker och meteorolog deltog han i fregatten Vanadis' världsomsegling 1883–85, och förvärvade därunder praktiska erfarenheter, som sedermera kom honom till godo vid de befattningar han erhöll inom flottans undervisningsväsende. F var sålunda på 1890-talet lärare i fysik vid sjökrigsskolan. Han utförde även vid denna tid ett antal grundläggande magnetiska undersökningar av flottans fartyg. F anlitades 1895 av dåvarande nautisk-meteorologiska byrån för kompassundersökningar och antogs ett år senare som biträde vid byrån med uppgift att ägna sig åt fartygsmagnetism, kompasser och kompassjustering. Han företog 1899 med statsunderstöd en resa till Berlin och Hamburg för att studera kontrollen av fartygslanternor.

F var otvivelaktigt mera administratör och tekniker än vetenskapsman. Han gjorde dock en vetenskaplig insats genom konstruktionen av spegelnefoskopet, sådant det är beskrivet i hans doktorsavhandling. Principen var ej ny, men F omsatte idéer, som redan kommit till utförande i en på sin tid praktisk, noggrann och relativt lätthanterlig modell, som antogs och rekommenderades av den internationella meteorologiska kommittén vid dess möte i Paris 1885. Instrumentet vann en icke obetydlig utbredning. Det användes ännu i dag i tämligen oförändrad form vid en del meteorologiska observationer för bestämning av molnens rörelseriktning och hastighet. Ett annat arbete av vetenskaplig karaktär redovisas i F:s avhandling »Sur la trombe du 7 Juin dans la vallée de Säby» (1883). Det är en saklig, noggrann och klar framställning av ett fenomen som på denna tid tilldrog sig stor uppmärksamhet. F diskuterar även med objektivitet och kunnighet tidigare resultat och teorier rörande trombernas uppkomst.

F efterträdde under sommaren 1904 kommendörkapten F S Malmberg som föreståndare och ende tjänsteman vid nautisk-meteorologiska byrån. Frågan upptogs nu om omorganisation av byrån särskilt med hänsyn till kontrollen av fartygs utrustning med lanternor och instrument. F gjorde härvid en betydelsefull insats genom förarbeten och utredning. Kontrollväsendet fick fast form genom av KM:t utfärdade instruktioner. Det sammanfördes på en särskild avdelning inom byrån. Till denna kom sedermera ytterligare en avdelning för magnetiska undersökningar. Utom arbetet inom dessa båda avdelningar hade byrån vid denna tid flera betydande äldre arbetsuppgifter, nämligen meteorologiska och hydrologiska observationer, vattenståndsobservationer samt övervakande av sjöfartens meteorologiska dagböcker.

Alla dessa omfattande arbeten medförde en alltför stor arbetsbörda och i slutet av 1900-talets andra decennium stod det klart att en genomgripande omorganisation måste genomföras. F:s eget förslag, som gick ut på en rationell utvidgning av den redan existerande byrån, lades till grund för en proposition till 1918 års riksdag. Propositionen avslogs emellertid och 1921 års riksdag beslöt i stället byråns indragning och uppgifternas fördelning på andra ämbetsverk. Två år tidigare hade emellertid F sökt och erhållit avsked från föreståndarebefattningen, en åtgärd sannolikt till avsevärd del föranledd av den utgång, som kunde förutses beträffande omorganisationen.

Efter avskedet ägnade sig F mera helt åt sina industriella och ekonomiska intressen. Han hade sedan 1895 varit disponent för och från 1903 ägare av Ribbingsfors egendom. Åren 1921–26 var han därjämte verkställande direktör för Barnängens tekniska fabriker. Efter denna tid var han bosatt på Ribbingsfors, där han avled 1937.

F:s praktiska duglighet är omvittnad. Då Barnängen gjort konkurs efter första världskriget, insattes F i ledningen såsom representant för Sv Handelsbanken, vilken var starkt engagerad i företaget. Barnängen tillverkade vid denna tid bläck, tvål, tvättmedel, munpreparat, eaudecologne och parfymer. F skötte sitt chefskap med skicklighet och intresse. I ledningen av Bamängen biträddes han i viss grad av brodern, överste Ludvig F, vilken var företagets kassadirektör.

Författare

Anders Ångström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om solvärmen och dess inflytande på jordytans temperaturförhållanden af Robert James Mann. Fri öfversättning med tillägg af G. G. Fineman. (Vetenskap för alla. Bd 2. Sthlm 1879. 4:o, sp. 279–304). – Om oceanvägarna. Ett af meteorologiens praktiska resultat, (ibid. Bd 3. Sthlm 1880. 4:o, sp. 315–330). – De meteorologiska arbetena inom Sverige. En kort historik (Nord. tidskr., 1881, s. 631–644.) – Förteckning på svenska arbeten och uppsatser i meteorologi, publicerade 1856–1881. Upprättad af C. G. Fineman. (ibid. 1881, s. 664–669.) – Sur la trombe du 7 Juin dans la vallée de Säby. (Nova acta Reg. Soc. scient. Ups. Ser. 3., vol. 12, 1883, (1), 36, (1) s., 7 pl.). – Néphoscope de M. G. G. Fineman adopté par le comité météorologique International lors de sa réunion å Paris en 1885. [Bruksanvisning]. Uppsala 1886. 16 :o, 4 s. – Spegelnefoskopet och dess användning vid molnobservationer. Akad. avh. [Uppsala]. Sthlm 1889. 64, (1) s. – Néphoscope marin de C. G. Fineman. [Bruksanvisning]. Uppsala 1890. 16:o, 8 s. – [Tills, med F. S. Malmberg] Deviations-lära. Efter Kongl. Maj :ts nådiga uppdrag utarbetad. Sthlm 1892. 10, (1), 220 s., 6 kartor. – Uppsatser i Ny svensk tidskrift m.m.

Källor och litteratur

Källor o litt: Aksel Andersson, UU:s styresmän, lärare o tjänstemän 1872–1897 (1897); L Geijer, Släkten Geijer jämte dottersläkterna v Geijer o af Geijerstam (1953); Kungl. Sjökrigsskolan 1867–1942, 2 (1942); Matr öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811–1912 (1913); UU:s matr (1896), s 180. – Nekr i Tidskr i sjöväsendet, 100, 1937, s 828 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gottfrid Fineman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14135, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Ångström), hämtad 2019-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14135
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gottfrid Fineman, urn:sbl:14135, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Ångström), hämtad 2019-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se