Petter Johan Fischerström

Född:1751-10-20 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län
Död:1840-01-06 – Ronneby församling, Blekinge län (i Bo)

Författare, Lantbrukare


Band 16 (1964-1966), sida 72.

Meriter

2 Fischerström, Petter Johan, brorson till F 1, f 20 okt 1751 i Kristianstad, d 6 jan 1840 på Bo, Ronneby sn (Blek). Föräldrar: handl o bruksäg Anders F o Lucia Catharina Mesterton. Inskr vid Lunds univ 27 jan 1766, jur ex 19 dec 1767, auskultant i Göta hovrätt 7 nov 1768, kanslist 7 febr 1771, arkivarie 7 febr 1774, civilnotarie 1 april 1780, protonotarie 28 juni 1785, häradsh i Handbörds, Stranda o Norra Möre hdr (Kalm) 19 nov 1787, häradsh i Listers o Bräkne hdr (Blek) 11 nov 1788, tjänstled på grund av sjuklighet 26 aug 1802, avsked 5 juli 1815. Jordbrukspionjär.

G 12 dec 1780 i Karlshamn m sin kusin (på mödernet) Catharina Maria Fischerström, f 17 maj 1757 i Karlshamn, d 16 april 1828 i Ronneby, dtr av (P J F:s faders kusin) tullförvalt i Karlshamn Anders Johan F o Eva Sara Mesterton.

Biografi

F blev under sin livstid känd genom ett antal jordbruksskrifter, och hans gärning som pionjär på lantbrukets område har framdragits 1956 i en studie av Agnes Wirén. Hon framhåller med rätta, att häradshövdingarna i många bygder verkade också som idéspridare och initiativtagare på det praktiska livets områden. En impuls därtill kan P J F ha fått av sin farbror, den mera kände ekonomen och författaren Johan Fischerström (F 1). På grund av sjukdom, enligt egen uppgift »ådragen under en ämbetsförrättning», begärde P J F tjänstefrihet för sin återstående livstid, vilket beviljades av KM:t i aug 1802. F fick dock rätt att behålla häradshövdingebostället Sonekulla (Bräkne-Hoby sn, Blek) under sin levnad. På detta ställe var F bosatt i över 30 år, de första 14 åren som aktiv häradshövding. De sista 16 åren däremot kunde han odelat ägna åt jordbruk och författarskap.

F var en mycket intresserad och verksam jordbrukare. Han lät trycka sju längre jordbruksuppsatser 1807—16, några också i bokform. Sålunda utgav han 1812 i Kristianstad på eget förlag »Fortsättning om circulations- eller wexelbruk m m betydligt för svenska jordbrukare», som anslöt till studien »Om circulationsbruk på kärrjord» (1808). Att 565 subskribenter, varav hälften bosatta utanför Blekinge, lät anteckna sig för 907 exemplar av boken, visar att F:s stämma gjorde sig hörd i den dåtida jordbruksvetenskapliga diskussionen.

Sonekulla ansågs av F vara en av de bättre gårdarna i länet, men den hade ej åkerjord svarande mot hemmantalet. Åkerarealen var, då F övertog gården, omkr 22 tunnland, varav hälften var utarrenderad till 1813. F blev i första hand kärrmarksodlare. Genom uppodlingen av det s k Ändelösa kärr vann han 30 tunnland åkerjord. Något av farbroderns lätt naiva entusiasm återljuder i F:s uttalande, att kärrodling leder till »naturens förädlande av människohand, till skaparens förhärligande, till rikets och enskildas välgång». F fick 1796 genom k resolution 50 års besittningsrätt till kärret. Ändelösa förvandlades »från ett rovdjursnäste, där flere betande kreatur omkommit, till ett jämnat, torrt och behageligt fält». Det omdöptes nu till Arvedsdal, till åminnelse av en »bortgången välgörare».

Genom utdikningar avvärjdes frostrisken. På den utdikade jorden igångsatte F »cirkulationsbruk». Sådant var ännu ganska nytt. G G Stjernswärd hade 1803 på Engeltofta i Skåne infört rationellt växelbruk med potatis och vicker i växtföljden. Jämte Rutger Maclean blev Stjernswärd banbrytare för växelbruket, som diskuterades litet varstans i landet vid denna tid. F var en av dem, som insåg, att man måste bryta med de gamla brukningsmetoderna, och blev en entusiastisk pionjär för växelbruket. Ehuru väl förtrogen med dåtida lantbrukslitteratur, nämner F i sina skrifter om »cirkulationsbruk» ingenstädes Macleans eller Stjernswärds namn utan motiverar sin åskådning rent empiriskt — han hade genom en tillfällighet kommit på växelbrukets fördelar. År 1804 hade F råkat så råg på ärtstubb, vilket kom att verka helt revolutionerande. Vad F fann, var de kväverika växternas betydelse. Baljväxter hade visserligen tidigare odlats men hade ingen regelrätt plats i växtföljden. F konstaterade, att axsädesväxter utsög jorden, men att baljväxter verkade förbättrande. Efter 1804 infördes växelbruk på hela boställsgården, fr o m 1813 även på den tidigare utarrenderade jorden i Sonekulla. F påvisade statistiskt, genom jämförelse mellan avkastningen dels 1791—92, dels 1813—14, ett icke ringa överskott på spannmål och potatis.

F: s idéer följdes flerstädes av de blekingska jordbrukare, som var herremän, medan bönderna var betydligt konservativare. F föreslog, att hushållningssällskapet skulle genom premier uppmuntra allmogen till växelbruk, men förslaget blev ej genomfört.

F var en av potatisodlingens främsta förkämpar i Blekinge och gjorde även energisk reklam för vicker. Redan 1790 uppförde F tillika ett bränneri på Sonekulla och lyckades framställa ett smakligt potatisbrännvin efter recept, som han 1813 offentliggjorde.

Trots all odlarmöda vann F ej det ekonomiska utbyte av sitt lantbruk, som han räknat med. Han avgick 1815 även formellt som domhavande, och slutade 1819 som jordbrukare på Sonekulla. I början av 1820-talet bodde F på Bo i Ronneby sn, en liten gård på 3 1/2 tunnland, som han först ägde och sedan arrenderade. Efter Sonekullatiden upphörde han med sitt författarskap och hade en ständig kamp med ekonomiska bekymmer. Han dog på Bo nyåret 1840.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vicker-cultur och circulationsbruk med fyra afdelningar, i Blekingen. [Undert.:] Boställs-innehafvare i Blekinge län. (Economiska annaler, Bd 2, 1807, april s. 96—110). [Omtr. i nedannämnda:] Skrifter ang. cirkulationsbruk .. . -— Om circulations-bruk på kärr-jord. (Economiska annaler. Bd 6, 1808, april s. 80—84, maj s. 40—64, Bd 7, 1808, juli s. 64—84). — Skrifter angående circulationsbruk och bladrika växters märkeliga nytta för åkerbruket, m.m. Sthm 1809. (4), 83 s. — Ett fördelaktigt sätt att sommar och winter stallfodra hästar. Sthm 1810. 8 s. — Fortsättning om circulations- eller wexel-bruk med mera betydligt för swenska jordbrukare. Christianstad 1812. 93, (25) s. — Uppgifter om kärr-jords fördelaktiga behandling och märkbar brännwins-bränning af po-tater, med mera i economiskt hänseende. Carlskrona 1813. 84, (14) s., 2 tab. — [Om gödsling] (Kungl. Sv. Landtbruks-acad :s annaler. Arg.'3, 1815, H. 1, s. 288—289). — [Om ett för Blekinge län tjenligt circulationsbruk] (Blekinge läns Kongl. Hushålls-sällsk:s Handl., 1816, s. 62—92). — [Om wexel-bruk] (Landtbrukstidn. 1816, s. 390—392).

Källor och litteratur

Källor o litt: Inrikes civilexp:s registr 1802 o kammarexp:s registr 1815, Biographica, RA. — J E Almquist, Förteckn över studenter, som före 1813 vid Lunds univ avlagt de i k förordn 10 mars 1749 angivna akad kunskapsproven för inträde i rättegångsverken (1939); dens, Lagsagor o domsagor i Sverige, 1—2 (1954—55); J Odencrantz, Kongl Götha hofrätts presidenter, ledarn o betjäning (1803); G Sjöström, Blekingska nationen 1697—1900 (1901); Agnes Wirén, Hä-radsh, som blev jordbrukspionjär. P J F på Sonekulla (Blekingeboken 1956); dens, Tre häradsh:ar (Bräkne-Hoby, utg av F Wirén, 1962), s 332—336; Örnberg, 3, 1887.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petter Johan Fischerström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14158, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14158
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petter Johan Fischerström, urn:sbl:14158, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se