Per E M Fischier

Född:1852-10-20 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1934-01-06 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Folkbildare, Skolföreståndare


Band 16 (1964-1966), sida 74.

Meriter

Fischier, Per Edvard Magnus, f 18 mars 1852 i Sthlm (Kat), d. 6 maj 1934 där (Ad Fredr). Föräldrar: handl Per August F o Amanda Laurentia Hörlander. Mogenhetsex i Sthlm maj 1870, inskr vid Uppsala univ 26 sept s å, teoret-teol ex 14 sept 1872, lär vid Maria lägre elementarlärov i Sthlm s å, 1:e lär vid Frimurarebarnhusets skola 1873, överlär vid Philipsenska skolan i Sthlm 1874, pastorsadj vid skilda förs i Sthlm 1874–77, rektor vid Grevesmühlska samskolan 1880–1928, förest för Sthlms borgarskola 1 maj 1880–1925, kvarstod som ledare av dess föreläsn:verksamhet till 1931, verkst led av Folkkonsertförb:s styr 1906, led av k kommittéerna för handelsundervisn:s ordnande 1908–10 o 1913–15, styrled i Skådebanan 1916. RVO 1906, Iqml 8 st 1911, RNO s å, KVO2kl 1925, inneh även uti ordnar.

G 24 aug 1873 i Sthlm (Kat) m Anna Maria Fredrika Pettersson, f 10 jan 1846 där (ibid), d. 9 maj 1920 där (Joh), dtr av sjökaptenen Johan Peter Fredrik P o Anna Charlotta Magdalena Lutteman.

Biografi

Efter teologiska examina i Uppsala tjänstgjorde Per F i Sthlm på 1870-talet både som lärare och präst men övergick snart helt till lärarkallet. Han utsågs 1880 till föreståndare för Sthlms borgarskola, som startat redan 1836 som en kvälls- och söndagsskola, huvudsakligen för hantverkarlärlingar. Skolans elevantal hade på 1870-talet kraftigt ökat och nya avdelningar öppnats.

F anslöt sig till den mening inom styrelsen som företräddes av major Alf Björkman (bd 4) och som genom understöd från Sthlms stad ville bereda möjlighet till en utvidgad och fördjupad undervisning med ökat timantal och flera lärare. Fr o m 1882, då kommunalt anslag utgick, omorganiserades ledningen av skolan och ett särskilt undervisningsråd på fyra medlemmar tillsattes som styrelsens arbetsutskott, varibland F som föreståndare ingick. En högre avdelning inrättades med dels en praktisk, dels en teoretisk linje, som även skulle ha till uppgift att »väcka lärjungarnas håg för bildande läsning och förädlande själsnjutningar».

Läsåret 1883–84 utökades undervisningen med en språklinje, omfattande tyska och engelska, sedan utbyggd med fortsättningskurser. Fr o m 1885 meddelades också undervisning i franska, som låg F särskilt varmt om hjärtat. Inom borgarskolans ram och med F som praktisk ledare bildades 1892 L'institut de langue française, som efter hand kom att omfatta fem klasser och 1892–1913 hade inte mindre än 5 000 elever. Även föreläsningsverksamheten nådde en utomordentlig popularitet, som kulminerade vid sekelskiftet och kunde erbjuda förnämliga föreläsare som K af Geijerstam, E Jäderin, O Levertin, Hellen Lindgren, O Montelius, K Warburg och H Wieselgren. Även vid borgarskolans musik- och litteraturaftnar, där kända skådespelare och musikartister medverkade, hölls en hög standard. Med undervisningen i körsång och musikaftnarna som utgångspunkt bildades Folkkonsertförbundet som en dotterinstitution till borgarskolan med F som intiativtagare och administrativ ledare.

Sthlms borgarskola genomgick alltså under F:s 45-åriga rektorstid en rikt facetterad utveckling. F:s inställning var kulturliberal och hans mål en höjd folklig allmänbildning. Genom borgarskolans fria undervisningsformer skulle huvudstadens fattigare befolkning ges möjlighet att vidga sina kunskaper till låga kostnader. Efter hand som det reguljära skolväsendet utvecklades och borgarskolans kurser ändrade karaktär kom elevrekryteringen att bli mer skiftande.

F behöll som rektor ett fast grepp om skolans många förgreningar, övervakade expeditionsarbetet i detalj, åhörde lektioner och föreläsningar genom hastiga kvällsbesök på vandring i ur och skur mellan de spridda lokalerna. Personligen anspråkslös var han förbindlig i umgänget men också viljekraftig och i sitt ämbete maktmedveten, F:s egna kulturintressen gällde framför allt fransk och svensk 1700-talslitteratur och romersk poesi.

Författare

Birgitta Lager



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: L'institut de langue fran-caise. 1892–1914. [Sthlm 1914.] 3 s.

Utgivit: Biblisk historia framställd med Bibelns egna ord. Sthlm 1878. VIII, 119 s. 2. uppl. 1880. – Biblisk historia för folkskolan. Sthlm 1879. VI, 112 s., 1 karta. 2. förk. uppl. Sthlm 1881. (8), 79 s., 1 karta. – Biblisk historia för småskolan jemte textorden i Luthers lilla katekes samt böner och psalmverser. Sthlm 1881. 47, (1) s., 1 karta. – C. J. L. Almqvist, Svensk rättstafningslära, 19. uppl., bearb. o. lämpad efter Sv. Akademiens ordlista. Sthlm 1881. VI, 49 s. 20. uppl. s. å. VIII, 55 s. – Läsebok i svensk litteratur för borgareskolor, folkhögskolor och högre folkskolor. Sthlm 1885. VIII, 182 s. (Tills. m. J. Swärd.) – Barnens bok. Sthlm 18[85—]86. (4), 211 s. N. F. Sthlm 1889. (4), 128, 84, 166 s. – Enhvar sin egen lärare. D. 1–2. Sthlm 18[92–]93. (8), 596; 8, 564 s.

Översatt: C. P. Tiele, Allmän religionshistoria. Sthlm 1887. VIII, 248 s. – [P. Grous-set,] Kapten Trafalgar af André Laurie. Sthlm 1889. (2), 221 s. – E. Richebourg, Marthe. Sthlm 1890. (2), 208 s. – J. Verne, Upp- och nedvända världen. Sthlm 1890. (2), 197, (1) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Ek, Ur Grevesmühlska samskolans hist (1959); O Rabenius, Sthlms borgarskola. 1836—1936 (1936); dens, Mellan Sthlms strömdrag (1943); Väd 1933. – Nekr i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per E M Fischier, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14160
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per E M Fischier, urn:sbl:14160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se