A Wilhelm Flach

Född:1857-08-16 – Konungsunds församling, Östergötlands län (på Svensksund)
Död:1920-06-12 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Lantbrukare, Tidskriftsredaktör


Band 16 (1964-1966), sida 100.

Meriter

2 Flach, Axel Wilhelm, f 16 aug 1857 på Svensksund i Konungssunds sn (Ög), d 12 juni 1920 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: kabinettskammarh Sixten Axel F o Augusta Frestadius. Mogenhetsex i Uppsala maj 1878, inskr vid Uppsala univ 23 sept s å, lantbruksutbildn på Bogesund o på Bjärka-Säby lantbruksskola, startade 1885 en mejeriaffär i Häradshammar (Ög), red för tidskr Landtmannen 1890, sekr hos Allm sv utsädesfören 1 jan 1892, tillika sekr i Malmöhus läns hushålln:sällskap 15 dec 1896, sekr vid 2:a nord lantbrukskongressen i Sthlm 1897, kanslisekr i jordbruksdep samt tf kansliråd o byråchef där 31 mars 1900, kansliråd i K M:ts kansli 1 dec 1902, kansliråd o byråchef i jordbruksdep 29 juni 1906, överdir o chef för lantbruksstyr 26 april 1912, led av styr för Veterinärhögskolan fr o m 1 jan 1915, generaldir o chef för lantbruksstyr 13 dec 1918. – LLA 1896 (v preses 1916), RVO 1898, RNO 1903, KVO2kl 1914, KVO1kl 1917. Innehade även dansk, norsk o rysk orden.

G 7 sept 1892 på Granholmen vid Sthlm m Elise Starck, f 22 maj 1861 i Sthlm (Ty), d 29 nov 1944 där (Engelbr), dtr av belgiske konsuln, grossh Albert S o Agnes Dill.

Biografi

Wilhelm F växte upp på faderns egendom Svensksund på Vikbolandet och grundlade där sitt intresse för jordbruket. Icke desto mindre hade han först helt andra planer för sin framtid. Han började studera juridik i Uppsala med sikte på ämbetsmannabanan men måste avbryta studierna på grund av en arsenikförgiftning och reste utrikes för att återvinna hälsan. Han försökte sig sedan som bankman men fann detta yrke för stillasittande och beslöt sig då för att bli lantbrukare. Sin utbildning fick han hos kapten C G Bredberg på Bogesund och därpå hos dåvarande föreståndaren för Bjärka-Säby lantbruksskola Ivar Insulander. En varm vänskap kom att förena F med den senare, vilken för honom sedan förblev en stor jordbruksauktoritet.

Emellertid ådrog sig F under cykelfärd ett svårt benbrott, som gjorde honom till krympling för livet. Därmed var också hans bana som praktisk åkerbrukare slut. Han öppnade då 1885 en mejeriaffär i Häradshammars sn. I dec 1889 erhöll F utgivningsbevis på »Landtmannen, tidskrift för Sveriges jordbruk och dess binäringar». Den då förefintliga Tidskrift för landtmän var sydsvenskt och tekniskt orienterad, medan allmänna lantbruksekonomiska ämnen och frågor rörande jordbruksförvaltning mindre avhandlades. Sådana frågor upptog nu F i sin tidskrift på fullständigare sätt. Tidskriften vann sympatier och fick talrika medarbetare, särskilt i mellersta Sverige.

Den energiske och vidsynte F, vars duglighet väl var arv också efter morfadern, den framstående industrimannen A W Frestadius, kallades snart till Svalöv som sekreterare hos Allmänna svenska utsädesföreningen 1892. Ett par år senare blev han även sekreterare i Malmöhus läns hushållningssällskap efter Hj Nathorst. F intog nu en central plats både beträffande lantbruk och husdjursskötsel. Han planlade och ledde andra norrländska lantbrukskongressen i Sthlm 1897, var en av initiativtagarna till den 1891 bildade Avelsföreningen för rödbrokig svensk boskap och en av de tre personer, som 1899 förberedde bildandet av Svenska ayrshireföreningen.

När ett särskilt jordbruksdepartement inrättades 1900, var det naturligt att F togs i anspråk som chef för dess lantbruksbyrå. Han var som sådan en verkligt drivande kraft, liksom i lantbruksstyrelsen, vars chef han var 1912–20.

I Lantbruksakademien hade F invalts redan 1896. Jordbruksförsöksväsendet var länge koncentrerat till akademiens experimental-fält. Man diskuterade emellertid en utvidgning och komplettering därav. Vid 1896 års allmänna lantbruksmöte föreslog Thure Lybeck att man skulle anordna lokala fältförsök liksom i Tyskland och Danmark. Frågan upptogs av 1897 års allmänna lantbruksmöte, som på förslag av Lybeck och F hemställde, att Lantbruksakademien skulle ta saken om hand. Detta ledde i första hand till inrättandet av hushållningssällskapens lokala fältförsök. Jordbruksministern upptog 1901 frågan om inrättande av en centralanstalt för försöksväsendet. F deltog som byråchef i förslagets utarbetande. När anstalten sedan genom riksdagsbeslut kom till stånd, blev han medlem av dess styrelse och nedlade ett mycket intresserat arbete.

När första världskriget utbrutit 1914, hade F att som chef för lantbruksstyrelsen jämte cheferna för kommerskollegium och socialstyrelsen göra framställning hos K M:t om tillsättande av en centralkommission för livsmedelsförsörjningen – det blev livsmedelskommissionen. F arbetade här med stor energi för lantbrukets intressen (rörande kritik mot honom för att ha gått för långt i skydd av lantbruksintressena se Juhlin Dannfelt, s 350; jfr f ö Hamilton). F led mycket av kristidens svårigheter. Till sin natur konservativ ogillade han också den politiska utvecklingen. Han var under sina senare år därtill sjuklig. Ett par gånger var han på förslag till jordbruksministerposten men avsade sig av hälsoskäl. Mycket nödbedd emottog han 1916 ställningen som Lantbruksakademiens vice preses.

F karakteriseras av sin minnestecknare H Juhlin Dannfelt, som väl kände honom, såsom okuvligt energisk med klar uppfattning och stor administrativ förmåga. Han var trofast mot sin uppfattning och mot sina vänner.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s brev- o autografsaml (8 vol) överlämnades 1940 till RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Föredrag, hållet i Östergötlands landtbruksklubb den 7 febr. 1888. [Rubr.-tit.] Linköping 1888. 15 s. – Om mjölkens betalande efter fetthalt. Norrköping 1888. 97 s., 2 tab. – Några råd och anvisningar rörande slagterisvinets uppfödning och skötsel. Norrköping (tr. Linköping) 1889. 17 s. (Premieringsnämndens ströskrift, nr. 2). – Huru skall jag kunna förbättra min kreatursstam? Några anvisningar och råd till den mindre jordbrukaren. Norrköping (tr. Linköping) 1889. 40 s. (Premieringsnämndens ströskrift, nr. 1). [Ny uppl.] Westerås 1890. 36 s. – Husdjursafvelns befrämjande i Danmark. Reseberättelse inlemnad till Kongl. Landtbruksstyrelsen. Sthlm 1891. 40, (1) s., 3 pl. (Medd. från Kongl. Landtbruksstyrelsen, 1891, nr. 2). – Vår export af göddjur på Tyskland (Kongl. Landtbruks-Akademiens handl. o. tidskr., 3, 1892, s. 250–254). – Export af kött och offentliga slagthus. Linköping 1896. 20 s. [Sign.] – Ytterligare några ord om export af kött och offentliga slagthus. Linköping 1897. 14 s. 1 pl. – Berättelse öfver andra nordiska landtbrukskongressen i Stockholm 1897. Malmö 1898. 1. Förhandlingar. VI, (2), 523 s., 4 pl., 1 tab., 2 kartor. 2. Bilagor. [Skilda paginer., 1 karta, 1 pl.] – Register öfver Malmöhus läns Kongl. Hushållningssällskaps tryckta handlingar 1813–1899. Malmö 1900. 96 s. [Anon.] – Sveriges jordbruk vid 1900 talets början. Statistiskt kartverk. Göteborg 1909. Fol. 262 s., 89 kartor. (Tills. m. H. Juhlin Dannfelt o. G. Sundbärg.)

Redigerat: Landtmannen 1890–1912; Landtmannens annons-bilaga 1891 f.; Landtmannens månadsblad 1897–1907, 1912; Uppsatser i landtbruk 1894–1904; Sveriges Utsädesförenings tidskrift 1895 ff.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Hamilton, Dagböcker 1911–1916 (1955) o 1917–1919 (1956); H8D, årg 13, s 546; H Juhlin Dannfelt, [nekr över] W F . . . 6 sept 1920 (LA Handl o tidskr 1920); Landtmannen, Tidskr för landtmän 1920, s 405 f; E Palmstierna, Orostid, 1 (1952); G Sprinchorn, Malmöhus läns hushålln:sällskaps hist (1922).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Wilhelm Flach, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14189, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2020-11-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14189
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Wilhelm Flach, urn:sbl:14189, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2020-11-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se