Henrik Fleming

Född:1584-08-15
Död:1650-11-07 – Stockholms stad, Stockholms län

Häradshövding, Lantmarskalk, Kavalleriofficer, Ståthållare


Band 16 (1964-1966), sida 137.

Meriter

7 Fleming, Henrik (Klasson), son av F 6 i hans 1:a g, f 15 aug 1584 (enl uppg på F:s gravvård i Virmo kyrka), d 7 nov 1650 i Sthlm. Inskr vid Rostocks univ 1602, hovjunkare 1605, i tjänst vid Karl IX:s livkomp s å, löjtn vid adelsfanan 1610, ryttmästare för Upplands ryttare 1611, häradsh i Sollentuna hd (Sth) 1613—17, ståth över Viborgs o Nyslotts län 26 dec 1617 (vartill 1618 kom Kymmenegårds län) samt överste för karelska rytteriet 14 febr 1618, ståth o landsh i Narva o Ingermanland 14 april 1620, häradsh i Vemo hd 1620—26, överste för hela finländska rytteriet o karelska fotfolket 16 jan 1622, delegat vid förhandl:r med Polen 1622 (traktaten i Ogra 27 nov så), erhöll i förläning Lais slott o län i Livland 3 sept 1623, amiral över göteborgseskadern 5 april 1625, medlem av est- o livländska kommissionen 24 april 1627, v amiral o befälh över riksamiralens flotta vid Danzig 30 juni 1628, guvernör i Estland 23 mars 1633, medl av sv delegationen till Moskva 8 mars 1634, assessor (krigsråd) i krigskoll 11 juni 1635, tidvis tjänsteförrättande pres där, lantmarskalk 1643 o 1644, överbefälh på gränsen mot Jämtland 18 febr 1644.

G 1) 13 mars 1608 på Edeby i Salems sn (Sth) m Ebba Erlandsdtr (Bååt), d 1630 (1628?), dtr av häradsh Erland Johansson (Bååt) o Margaretha Beurræa; 2) 3 april 1633 i Sthlm (Nik) m Sigrid Kurtzel, d 21 febr 1673, dtr av ståth i Närke Jost K o Ebba Esbjörnsdtr (Lilliehöök) samt änka efter Nils Ryning (d 1631).

Biografi

Henrik F har efterlämnat en av våra tidigaste självbiografier, skriven med fängslande åskådlighet. Den går fram till 1621, då han var 37 år. Den färgrika skildringen anges skriven i uppfostrande syfte för hans barn. Fadern, Klas (Hermansson) F, som överlämnat Åbo slott till Sigismunds parti och därefter flytt till Tyskland, sattes vid sin återkomst 1604 i fängelse och F fick dela hans öde. De frigavs emellertid 1605 och F gick i Karl IX:s tjänst som hovjunkare.

Med konungens livkompani kom F på sommaren 1605 till Livland. Han var dock inte med i slaget vid Kirkholm såsom uppgivits i litteraturen. Efter återkomsten till Sverige blev han åter hovjunkare.

I danska kriget tjänstgjorde F först nära Kalmar som löjtnant vid adelsfanan och senare bl a i Bohuslän som ryttmästare för Upplands ryttare. År 1614 deltog han i Gustav II Adolfs ryska fälttåg. Då F:s svärfar avled 1615 och hans far 1616, fick han en väsentligt ändrad ställning. Det visade sig att fadern mot förmodan testamenterat Leh-tis till honom och F tillträdde gården. Litteraturuppgifterna, att F skulle varit delegat i Stolbova 1617 och varit med 1621 vid uppgången av rågång mot Ryssland, är oriktiga, då F ej nämns i traktaterna i fråga. Däremot blev F 1617 ståthållare över Viborgs och Nyslotts län samt överste för karelska fotfolket, följande år också för karelska rytteriet. Han flyttades 1620 till ståthållarposten i Narva. Där hade F nära beröring med Bogislaus Rosen, som hade arrenderat Jama, Ivangorods och Koporje län. F övertog hälften av arrendet och hade 1620 en vinst på 10 000 daler, men 1621 arrenderade Rosen ut Jama och Ivangorods län till Jakob De la Gardie. Denne tog F till medarrendator och lät honom sköta förvaltningen. F var emellertid en hård förvaltare. När Axel Oxenstierna kom till Narva 1623, fick han höra, att allmogen allmänt klagade över skatterna och F:s framfart. De la Gardie, som kände sig illa berörd av klagomålen, skrev till kanslern, att han varnat F för girighet, och uppsade arrendet.

När konungen begynt sitt livländska fälttåg 1621, befalldes F i nov att erövra Lais i Livland och föra dit kanoner och bröd, som Bogislaus Rosen skulle leverera — i sept 1623 fick han Lais i förläning. Under de närmaste åren användes F i skiftande befattningar inom flottan och som deltagare i diplomatiska beskickningar till Polen och Ryssland. Då delegaterna till Ryssland 1634 skulle utväljas, ställde F överdrivna ekonomiska krav, vilka uppfattades som nya bevis på hans girighet. Först efter en livlig debatt i rådet och efter att F slagit till reträtt och ursäktat sig, fick han uppdraget.

Från 1635 tjänstgjorde F i det då ganska nyupprättade krigskollegium och han blev s å tf president där. Han var flitig och duglig men spelade ej någon mera framträdande roll. Hans teoretiska kunskaper var tydligen ganska begränsade (Steckzén). I stor utsträckning togs han i anspråk för mönstringar av krigsfolk. F var lantmarskalk vid riksdagarna hösten 1643 och hösten 1644.

I kriget mot Danmark fick F ett betydande uppdrag, då han febr 1644 utsågs till överbefälhavare vid gränsen mot Jämtland. I verkligheten gällde det att erövra detta landskap. Beträffande Härjedalen skulle F förhandla med dalalandshövdingarna; även Särna och Idre socknar borde införlivas med Sverige. Den 7 mars 1644 bröt F upp och nådde på kvällen jämtländska gränsen. Den 9 nåddes Grimnäs utan strid. Vid Brunflo kom det till stridshandlingar och även svenskarna hade stupade. F kunde emellertid följande dag obehindrat fortsätta och tog själv kvarter i prästgården i Rödön. En kurir sändes till regeringen med bud om framgången. F mottog lyckönskan av krigskollegium och fick av drottningen en guldkedja. Även Härjedalen förklarade sig villigt att underkasta sig. F lämnade snart Jämtland. I dec s å skrev han till Per Brahe med anhållan om att som belöning för sitt 40-åriga arbete i kronans tjänst bli ihågkommen med någon högre befattning. Hans vädjan förklingade emellertid ohörd. Sex år senare avled han i Sthlm.

Henrik F blev med tiden en mycket rik herre. Hans rusttjänstlängd 1639 redovisar innehav av 235 1/4 mantal, varav endast 106 1/2 mantal i Finland. Där hade F förutom det ovannämnda Lehtis ytterligare två säterier, nämligen Fagernäs i Gustavs sn (Eg Finl), som han köpt från kronan 1627 och 1630, samt Yläne i Yläne sn (Eg Finl), som han köpt 1635. De svenska godsen, som till största delen låg i Södermanland, har han mestadels kommit i besittning av genom sina båda äktenskap. Med den första hustrun fick han säterierna Stora Ekeby i Rytterns sn (Vm) och Edeby i Salems sn (Söd) samt landbohemmanet Sköndal i Brännkyrka sn (Sth), som han gjorde till säteri, och med den andra hustrun fick han säterierna Hålbonäs i Sköldinge sn (Söd), Hånö i Bälinge sn (Söd), där han lät bygga ett stenhus, och Mem i Tåby sn (Ög) samt landbohemmanet Fanstorp i Stora Malms sn (Söd), som han gjorde till säteri med namnet Flemingshov.

Genom donationer till olika kyrkor visade F sitt intresse för konst. Ett av honom bekostat valv i Tyska kyrkan i Sthlm bär årtalet 1642. I Jakobs kyrka bekostade han predikstolen, färdig till invigningen 1643, samt framför allt den magnifika södra portalen av grå sandsten, kyrkans märkligaste, tillkommen 1644 och prydd med F:s och hans andra maka Sigrid Kurtzels vapen. I Finland byggde han Mietois kyrka och gav predikstolar till domkyrkorna i Åbo (denna nu i Sjundeå) och Viborg samt kyrkorna i Nådendal, Tövsala och Virmo. Han begrovs jämte sin första hustru Ebba Bååt i Virmo, där ett storartat monument i vit marmor utmärker deras grav.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En vol bestående av bl a ett stort antal k brev till F i RA. F:s skrivelser till Gustav II Adolf i Skrivelser till K M:t 1619—30, RA. För beskickn:resan 1634 se Diplomatica: Muscovitica. F:s brev 1618—46 till Axel Oxenstierna, 1646 till Erik Oxenstierna, 1637 —45 till Per Brahe d y (Skoklostersaml II fol, vol 16), till sonen Henrik F 1641, 1642, 1644—50 (Sävstaholmssaml, vol 82) samt bandi rör H F 1623—1646 i Sävstaholmssaml II, vol 123, o räkenskaper för Lais m fl gods i vol 120 (ibid), allt i RA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Assessorenp i krigs-rådet Herr Henric Flemmings egenhändiga antekningar om sitt lefnads-lopp ([S. Lcenbom,] Uplysningar i swenska historien, D. 1, Sthlm 1768, s. 43—84. [Ny uppl.] 1773). [Finsk övers.] (Suomen Kuvalehti, 1878 s. 250— 252, 253—258, 269—271).

Källor och litteratur

Källor o litt: Frälse- o rusttjänstlängder, 35, red:koll:s arkiv F 1:340, köpegodskont:s arkiv F VI: 308, sv donationskont:s arkiv F I b: 121, F I d: 108, allt i KA. —- HSH 33, s 99—103; Kammarkoll prot 1, 3; AOSB I: 1, 2, 4, 9; II: 3, 5, 6, 9, 11, 12; SRP 1— 13, 16; ST 5: 1—2. — N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940) ; J A Almquist, Lokalf, 4 (1922—23); dens, Frälseg, 1—3 (1931—47); J E Almquist, Lagsagor o domsagor i Sverige, 1—2 (1954 —55); dens, rec av Y Blomstedt, a a under F 1 (HT 1960), s 96; E Anthoni, Konflikten mellan hertig Carl o Finland, 2 (1937); B Barkman, Kungl Svea livgardes hist, 3: 1 (1963); H Beltzén, Den kyrkliga försvenskn av Jämtland-Härjedalen (KA 1944); Y Blomstedt, a a under F 1, s 167, 236, 375; C A G Braunerhjelm, Kungl Lifregis till häst hist, 1 (1912), s 111, 114 ff, 5:1 (1917), s 13 ff; J Bromé, Jämtlands o Härjedalens hist, 2, 1573—1645 (1945); Garpe-lan, 1 (1954); Georg Ericsson, Gustav II Adolf o Sigismund 1621—1623 (1928); FBH, 1 (1903); [C G Gjörwell], Det sv bibi, 3 (1759), s 308—315; E Grill, Jacob De la Gardie (i949); J Hallenberg, Svea rikes hist under konung Gustaf Adolf den stores regering, 4 (1794); G Hallendorff, Lantmarskalken (Sveriges riddarhus, 1926); G Hallenius, Wirmoensis in Finlandia territorii memorabi-Iia, 1 (diss, Åbo, preses A Scarin, 1738); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr anteckn:ar 1630—1865 (1930); W G Lagus, Undersöker om finska adelns gods o ätter (1860); R Liljedahl, Sv förvalta i Livland 1617—34 (1933); E Lundmark, Jakobs kyrka (Sveriges kyrkor, Sthlms kyrkor, 4: 2, 1930); J A A Liideke, Denkmal der Wieder-Eröffnung der Deutschen Kirche in Sthlm (1823), s 201, 268—74; G Nikander o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 2 (1943); E von Rosen, Bogislaus Rosen aus Pommern 1572—1658 (Tartu 1938); W von Schul-mann, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedischen Zeit (1561—1710) (1939); Skildr:ar ur sv mäns ungdomslif samt skolhistorier (1873); B Steckzén, Krigskollegii hist, 1, 1630—1697 (1930); dens, Striden om Jämtland 1644—1645 (Fornvårdaren 1928); Sveriges krig 1611—1632, 1—2 (1936); L Wennervirta, Eras 1600-luvun su-urmies ja lahjoittaja (juhlajulkaisu toimit-tusjohtaja Alvar Renqvistin . . . 1928, s 168 —175); F U Wrangel, Anteckn:r om Ryt-terns sn (1886), s 103; A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522—1634 (1890); C öhlander, Bidr till kännedom om Ingerman-lands hist o förvalta, 1, 1617—1645 (1898).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Fleming, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14208, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14208
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Fleming, urn:sbl:14208, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se